Synnedsättning

Här följer en kort beskrivning av synnedsättning. En utförligare beskrivning kan du läsa i pdf:en till höger samt på sidorna på spsm.se.

En synnedsättning innebär att även med glasögon och god belysning ha svårigheter med att läsa tryckt text, eller att med synens hjälp orientera och förflytta sig.

Synnedsättning kan vara allt från lindrig till svår synnedsättning och blindhet. Det innefattar även cerebral synnedsättning (CVI), vilket innebär perceptionssvårigheter det vill säga svårigheter att tolka synintryck. Det kan innebära svårigheter med avståndsbedömning, ansiktsigenkänning och att orientera sig.

Många har även ytterligare funktionsnedsättningar till exempel utvecklingsstörning, rörelsehinder och hörselnedsättning. Det är också vanligt att synnedsättning är en sekundär funktionsnedsättning inom flera diagnoser.

Språkutveckling och kommunikation

Språk och språkutveckling är generellt sett försenad i gruppen med svår synnedsättning. Det har bland annat att göra med svårigheter att interagera med sin omgivning. Syntolkning, vilket innebär att uppmärksamma och sätta ord på händelser och ljud i omgivningen, ger information om sådant barnet inte ser och ger på sikt en förståelse för vardagliga situationer.

En annan viktig fråga är hur barnet ska läsa. Med hjälp av dator kan eleven skriva och läsa med förstoring eller med talsyntes. Om synnedsättningen leder till svårighet att läsa vanlig skrift får barnet lära sig läsa punktskrift. Förberedande punktskriftsinlärning påbörjas i tidig ålder.

Vad kan underlätta lärandet?

Dator med anpassning kan underlätta lärandet för alla med synnedsättning och är en förutsättning för elever med flera funktionsnedsättningar. Många elever med lindrig till måttlig synnedsättning läser vanlig text med hjälp av förstoringsverktyg.

Var finns eleverna?

Elever med synnedsättning finns inom alla skolformer beroende på om de förutom synnedsättningen även har andra funktionsnedsättningar.

Läromedel för elever med synnedsättning

Punktskrift

De flesta elever med svår synnedsättning behöver använda punktskrift och ha tillgång till läromedel med punktskrift. Punktskrift kan man läsa på papper eller via dator som är kopplad till en punktskriftsskärm.

Läs mer om punktskrift.

Skärmläsare

De som har svår synnedsättning behöver läromedel där all text är tillgänglig för skärmläsare, ett program som förmedlar text som antingen tal eller punktskrift. För att ge överblick över textmassan behöver man lägga in korrekta rubriknivåer så att skärmläsarprogrammet kan ta sig fram smidigare i texten. 

Texter som ska vara åtkomliga för skärmläsningsprogram och för att kunna läsas med punktskriftsskärm behöver vara lagrade som text och inte som bild.

För många elever är det bra om man även kan anpassa hastigheten på uppläsningen.

Läs mer om åtkomlig text.

Läs mer om tangentbordsstyrning.

Lyssna på text

Punktskrift är ett långsammare sätt att läsa. För att klara av att läsa stora mängder behöver man kunna komplettera genom att lyssna på text och kunna reglera hastigheten för att hinna igenom större mängder text. Även de elever som läser med förstoring behöver kunna komplettera med att lyssna på text för att effektivt kunna ta in stora textmängder.

För dem som av olika anledningar inte kan ta till sig text via punkskrift eller förstoring är det nödvändigt att kunna lyssna på text.

Läs mer om inspelad text.

Alternativ bildbeskrivning

Bilder i läromedel behöver beskrivas på ett alternativt sätt för den som inte ser.

  • Det kan vara taktila bilder, det vill säga bilder som går känna på.
  • Bildbeskrivning i textform, ofta beskrivet så att eleven kan lyssna med sin talsyntes eller läsa med punktskriftsskärm.
  • Det kan också vara syntolkning av film.
  • Tredimensionella figurer som numera kan genereras av 3D-skrivare är ytterligare en möjlighet till alternativ bildbeskrivning.

Läs mer om alternativa bildbeskrivningar.

Läs mer om taktila bilder.

Läs mer om syntolkning.

Läs mer om 3D.

Alternativt styrsätt - tangentbordsstyrning

Läromedlet ska vara möjligt att styra med kommandon från tangentbordet så att eleven kan komma åt alla delar i läromedlet.

Läs mer om alternativa styrsätt.

Läs mer om tangentbordsstyrning.

Tydlig layout

För personer med synnedsättning behövs läromedel som är utformade på ett tydligt och klart sätt. Särskilt för dem med CVI, det vill säga perceptionssvårigheter.

Läs mer om tydlig layout.

Individuella inställningar

Det bör vara möjligt att ändra typsnitt, textstorlek och avstånd mellan bokstäver och rader i läromedel eller texter.

Läs mer om individuella inställningar.

Webbaserat

Ett webbaserat läromedel är oberoende av operativsystem, vilket innebär att eleven kan använda den anpassade digitala utrustningen som underlättar bäst för honom eller henne.

Följ standard

Läromedel som följer webstandarder och etablerade format underlättar när man behöver koppla på digitala verktyg och göra individuella anpassningar. Ibland kan man ändå behöva göra skräddarsydda anpassningar för vissa elever.

Pedagogisk anpassning

Layout och grafiska element i ett läromedel som bilduppgifter, ikoner, korsord, matematiska uppställningar och annan visuell information behöver ibland arbetas om pedagogiskt för att bli begripliga. Detta gör Specialpedagogiska skolmyndigheten idag.

Läs mer om pedagogiska anpassningar på spsm.se.

Publicerat torsdag 8 oktober 2020