Synnedsättning med eller utan ytterligare funktionsnedsättning

En synnedsättning innebär svårigheter att läsa tryckt text eller att med synens hjälp orientera och förflytta sig. Det gäller även med god belysning eller vid korrigering med linser eller glasögon. Vid blindhet är synförmågan ytterligare begränsad eller saknas helt. 

Skillnaderna mellan lindrig, måttlig och svår synnedsättning eller blindhet kan vara stor, och får betydelse för planeringen och utformandet av undervisningen. Det är vanligt att en synnedsättning förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar. 

Synnedsättning och blindhet hos barn är ovanligt och de flesta skolor saknar därför kunskap om hur undervisningen och lärmiljön kan tillgängliggöras. SPSM erbjuder specifika utbildningar och specialpedagogisk rådgivning till skolor som har elever med svår synnedsättning. 

Cerebral synnedsättning, CVI (Cerebral Visual Impairment) eller hjärnsynskada är den vanligaste formen av synnedsättning hos barn. CVI innebär svårigheter att tolka och förstå synintryck. Vid CVI förekommer oftast en nedsatt synskärpa och en påverkan på synfältet.

OVI (Ocular Visual Impairment) kan innebära svårigheter att uppfatta detaljer eller nyansskillnader i kontrast och färg.

Socialstyrelsen har tagit fram en klassifikation för synnedsättning som utgår från WHO:s internationella standard ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems). Standarden möjliggör statistiska jämförelser mellan länder.

I Socialstyrelsens klassifikation används synnedsättning som en överordnad term med sex underkategorier – från lindrig, måttlig och svår synnedsättning till blindhet i tre kategorier. SPSM tillämpar de klassificeringar och indelningar av synnedsättning som Socialstyrelsen har tagit fram.

Vilka blir de pedagogiska konsekvenserna? 

En svår synnedsättning kan påverka barnets utveckling inom motorik, kommunikation, samspel och förmågan att tillägna sig kunskap om omvärlden. Språkutvecklingen kan också påverkas. Det är vanligt att barn med synnedsättning har sämre ordförråd och sämre begreppsvärld än många andra barn. I skolan är det därför viktigt att eleven får uppleva konkreta situationer med olika sinnesintryck för att underlätta begreppsbildning och kommunikation. 

Hur kan skolan anpassa lärmiljön och undervisningen?

Det finns sällan två elever med synnedsättning som har identiska behov, eftersom en synnedsättning får olika konsekvenser beroende på svårighetsgrad och vilka synfunktioner som är påverkade.

Generellt sett är en väl anpassad undervisning, genomtänkta och tillgängliggjorda läromedel och en bra auditiv och taktil miljö avgörande för att elever med svår synnedsättning ska kunna vara delaktiga i skolans aktiviteter.

Vid mindre omfattande synnedsättning behövs en väl genomtänkt visuell miljö med bra belysning, tydliga färgkontraster och förstorade texter och bilder. Verbala beskrivningar är betydelsefulla oavsett synnedsättningens svårighetsgrad. Det är också viktigt att skolan arbetar med strategier för att underlätta elevens sociala delaktighet.

Publicerat 2024-11-07

Stöd och råd

Kurser och aktiviteter

Kompetensutveckling

Våra skolor

Frågor och svar

  • Hur kan skolan skapa en bra pedagogisk lärmiljö för en elev med synnedsättning?

    Vilket stöd en elev med en synnedsättning behöver är beroende av flera olika faktorer, till exempel elevens synförmåga och ålder. Elevhälsan kan me......

    Vilket stöd en elev med en synnedsättning behöver är beroende av flera olika faktorer, till exempel elevens synförmåga och ålder. Elevhälsan kan med vårdnadshavares samtycke kontakta syncentralen för att få information om hur elevens syn fungerar. Det kan gälla specifika behov kring kontraster, belysning, synfält, hur mycket eleven ser på nära håll och på avstånd med mera. Men det handlar också om den sociala miljön, hur elevgruppen fungerar och hur elevens möjlighet till goda kamratkontakter... Läs mer om Hur kan skolan skapa en bra pedagogisk lärmiljö för en elev med synnedsättning?

  • Hur kan vi anpassa nationella provet i läsförståelse för en elev med synnedsättning?

    När skolan planerar anpassningar utifrån elevens förutsättningar behöver man genomföra anpassningen så att proven fortfarande prövar de kunskaper o......

    När skolan planerar anpassningar utifrån elevens förutsättningar behöver man genomföra anpassningen så att proven fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som varje delprov avser att pröva. I årskurs 3 och 6 prövas exempelvis avkodningsförmågan i delproven om läsförståelse i svenska. Enligt Skolverket gäller följande, efter prövning av situationen för elever i läs- och skrivsvårigheter:  " Läsförståelseproven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6 prövar avkodning och... Läs mer om Hur kan vi anpassa nationella provet i läsförståelse för en elev med synnedsättning?

Skolutveckling

Läromedel

Mer från SPSM