Språkstörning
Här följer en kort beskrivning av språkstörning. En utförligare beskrivning kan du läsa i pdf:en till höger samt på sidorna på spsm.se.
Språkstörning yttrar sig i svårigheter att producera och förstå talat språk. Det kan handla om avvikande uttal och grammatik, begränsat ordförråd samt nedsatt ord- och meningsförståelse.
Språkförmågan är påtagligt nedsatt vilket skapar problem i vardagen, både med sociala kontakter och lärande. Den språkliga utvecklingen går långsamt och är många gånger annorlunda jämfört med jämnåriga barn. Det medan utveckling inom andra områden är relativt opåverkad. Barn med språkstörning har ofta sämre arbetsminne än barn som har en normal språkutveckling.
Stora variationer
En språkstörning är inte statisk utan varierar mellan olika individer, från situation till situation och den ändrar dessutom karaktär under barnets utveckling.
Det är inte ovanligt att elever med språkstörning även har andra funktionsnedsättningar.
Språkutveckling och kommunikation
Språkstörning får konsekvenser för förståelsen, möjligheten att tänka språkligt och att kunna ta till sig innehållet i undervisningen. Betygskriterierna i läroplanen vilar till stor del på kvaliteter som handlar om förmåga att analysera, kommunicera, hantera information samt begreppslig förmåga. Detta förutsätter att eleven kan behärska språket väl. En språkstörning innebär därmed begränsad förmåga att genomföra det som förväntas.
De olika språkliga områdena
Språket kan delas in i tre områden – form, innehåll och användning. Varje del är lika viktig i språkutvecklingen och beskriver både hur barnet förstår och uttrycker talat och skrivet språk. Detta kan du läsa mer om i pdf:en om Språkstörning.
Vad kan underlätta lärandet?
Eleven behöver stöd att förstå och tolka språklig information samt utveckla strategier för sin kommunikation, exempelvis genom bilder och tecken. En bra ljudmiljö underlättar förmågan att uppfatta språkljud, vilket i sin tur ökar möjligheten till förståelse.
Var finns eleverna?
De flesta går i ordinarie grundskola och i gymnasieskola och i viss utsträckning i kommunikationsspår eller kommunikationsklasser. Kommunikationsspår innebär att ett par eller fler elever med språkstörning går i en klass där övriga elever har vanlig språkutveckling. Kommunikationsklasser består däremot uteslutande av elever med språkstörning.
En del elever går i den statliga specialskolan Hällsboskolan om de på grund av sin grava språkstörning inte kan gå i grundskolan. Till skillnad från den vanliga grundskolan är specialskolan tioårig och har därmed en förlängd undervisningstid jämfört med grundskolan.
Det finns även en Riksgymnasieskola för elever med språkstörning.
Läromedel för elever med språkstörning
Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)
AKK fungerar till största del som ett stöd för att kompensera och utveckla ett bristfälligt ordförråd, stödja den tidiga läsinlärningen samt vara ett minnesstöd.
För elever som har grava uttalssvårigheter används tecken som stöd för att förtydliga talet och hålla kvar språkljuden och orden under en längre stund.
Läs mer om AKK och symbolstöd.
Individuella inställningar
I digitala tjänster och produkter finns det ofta funktioner som ger goda möjligheter att anpassa individuellt. Inte alltid bara med hjälp av läromedlet utan också genom de enheter som används. Det kan vara att välja vilket innehåll som ska visas eller kunna reglera hastigheter i övningar.
Läs mer om individuella inställningar
Inspelad text med mänsklig röst
Reglerbar uppläsning tillsammans med text kan utgöra ett värdefullt stöd. Mänsklig röst är att föredra eftersom rösten är ett viktigt redskap för att skapa betydelse genom att skifta tempo, fokus genom att höja och sänka röstvolym, värde genom betoning och tydlighet genom pauseringar, effektpaus och tankepaus.
Långsam progression
Detta innebär att ett läromedel är utformat så att det innehåller många övningar på samma moment och många uppgifter inom samma område vilket passar elever med språkstörning utomordentligt. Dels behöver de längre tid att processa information, dels så behöver de fler repetitioner för att memorera det inlärda.
Läs mer om långsam progression
Lättläst
Lättlästa texter är bra för målgruppen, men det är viktigt att krångliga och främmande ord finns med i texterna och förklaras med kontextuellt stöd och kompletterande illustrationer för att ordförrådsutvecklingen inte ska avstanna. Det är viktigt att eleverna får tillgång till den terminologi som används inom olika ämnen och inte bara erbjuds texter med redan väl kända ord och begrepp.
Tydlig och konsekvent layout
För de elever som redan använder mycket energi och fokus till att tolka, förstå och genomföra olika uppgifter underlättar en tydlig layout. Om innehållet är disponerat på liknande sätt och i konsekvent ordning behöver inte eleven använda tankemöda för att lista ut hur innehåll och uppgifter är utformade.
Textad film
Textad film utgör ett stöd för de elever som har hunnit så långt i sin läsinlärning att de hinner med att läsa textremsan. Ett gott komplement är om texten finns vid sidan om filmen så att eleven kan gå tillbaka och repetera i sin egen takt. Textad film är mest värdefull för elever från högstadiet och uppåt.
Åtkomlig text
Detta innebär att texten i det digitala läromedlet är lagrad som text vilket gör att den är möjlig att kopiera och fungerar då tillsammans med exempelvis talsyntes. Som tidigare nämnts är det att föredra om texten är uppläst av mänsklig röst då prosodin utgör ett stort stöd för förståelsen.