Hörselnedsättning

Här följer en kort beskrivning av hörselnedsättning. En utförligare beskrivning kan du läsa i pdf:en till höger samt på sidorna på spsm.se.

En hörselnedsättning kan vara lindrig, måttlig eller grav och omfatta ett eller båda öronen. Alltifrån att det kan vara svårt att höra vissa frekvenser, särskilja ljud, till att inte uppfatta något ljud alls.

Hörselhjälpmedel

De som har en lätt till måttlig hörselnedsättning blir ofta hjälpta av hörapparat. Det är numera vanligt att man gör hörselimplantat hos dem som har en grav hörselnedsättning eller är döva. Hjälpmedel kan dock inte helt återställa normal hörsel.

Ytterligare funktionsnedsättningar

Många med hörselnedsättning har även någon ytterligare funktionsnedsättning. Exempelvis utvecklingsstörning, rörelsehinder, synnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, Aspergers syndrom eller adhd.

Hörselnedsättning kan också vara en vanlig sekundär funktionsnedsättning inom flera diagnoser.

Språkutveckling och kommunikation

Över 90 procent av de barn som diagnostiseras med dövhet eller hörselnedsättning har hörande föräldrar. Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig för att ge barnet ett språk tidigt.

Teckenspråk och svenska

Barn med grav hörselnedsättning eller dövhet behöver teckenspråk och utvecklas bäst i en teckenspråkig miljö. Även om många idag får hörselimplantat som förbättrar hörseln är teckenspråk ett viktigt stöd. Det finns olika teckenspråk i världen och i Sverige använder vi svenskt teckenspråk.

Hörande lär sig läsa och skriva med hjälp av att ljuda. En teckenspråkig elev lär sig skriven svenska som ett andraspråk. Därför är en god språkutveckling på teckenspråk en nödvändighet för att kunna lära sig läsa och skriva på svenska. Att arbeta med metalingvistik, det vill säga att jämföra de båda språken, är en viktig strategi för läsinlärning för teckenspråkiga barn då de ska lära sig läsa och skriva på svenska. Bokstavering med hjälp av handalfabetet är också ett stöd för barnet.

Hörselnedsättning och uttal

Vanliga språkliga symtom är brister i uttalet. Ordförråd och grammatik påverkas inte så mycket om hörselnedsättningen är lindrig. Vid grav hörselnedsättning påverkas många aspekter av det talade språket. Omgivningen förenklar ibland omedvetet sitt språk, vilket medför att barnet inte får ett åldersadekvat ordförråd eller får en förenklad grammatik.

Påverkan på läs- och skrivutvecklingen

Då hörselnedsättning påverkar språkutvecklingen påverkas även läs- och skrivutvecklingen senare i livet. Läs- och skrivutveckling påverkar i sin tur de processer som är kopplade till kunskap, information och tänkande, det vill säga kognitionen.

Vad kan underlätta lärandet?

Lärmiljön är av stor betydelse för elever med hörselnedsättning. Det kan exempelvis handla om ljudmiljö och visuell miljö, tillgång till hörselteknisk utrustning, gruppstorlek och möblering i klassrummet.

Teckenspråk

Teckenspråkiga elever behöver en teckenspråkig lärmiljö och läromedel på teckenspråk. Detta innebär ofta läromedel i form av filmer. Texter och övningsexempel som jämför teckenspråk och svenska är också viktiga.

Var finns eleverna?

Elever med hörselnedsättning finns i olika skolformer. I statliga specialskolor, i hörselklasser på kommunala skolor, kommunala hörselskolor eller integrerade i ordinarie skolverksamhet.

De kan även finnas i särskolan, integrerade i kommunala gymnasieskolor, riksgymnasiet för döva och hörselskadade samt i vuxenutbildningen.

Skolgången på specialskolan är 10 år. På gymnasiet för döva och hörselskadade kan skolgången vara tre eller fyra år.

 

Läromedel för elever med hörselnedsättning

Publicerat måndag 9 november 2015 Granskat söndag 20 maj 2018