Rörelsehinder och rörelsenedsättning

Rörelsehinder och rörelsenedsättning är samlingsbegrepp för olika diagnoser. De vanligaste diagnoserna är Cerebral pares (CP), ryggmärgsbråck, muskelsjukdomar och förvärvade hjärnskador som alla på något sätt skapar nedsatt rörelseförmåga.

Stora variationer

Det finns stora variationer inom ovanstående diagnoser. Allt från att delar av kroppen till att hela kroppen är påverkad. Rörelsehindrets eller rörelsenedsättningens omfattning behöver inte säga något om personens kognitiva förutsättningar. Någon med en liten rörelsenedsättning kan ha stora inlärningssvårigheter medan en annan med rörelsenedsättningar i flera kroppsdelar inte har några inlärningssvårigheter.

Språkutveckling och kommunikation

Rörelsehinder och rörelsenedsättning påverkar ofta talet. När man talar kan det bli fördröjningar både i initiativ och i svar. Om motoriken och den samordning som krävs för att tala är påverkad blir talet både otydligt och långsamt. Även förmågan att formulera sig och hitta rätt ord eller uttryck kan vara påverkad. I de fall rörelsehindret är kombinerat med en eller flera andra funktionsnedsättningar påverkas språkutvecklingen även av dessa.

Förståelse för begrepp

För många leder rörelsehinder eller rörelsenedsättning till brister i form av upplevelser och erfarenheter som ligger till grund för förståelsen av olika begrepp. Förståelsen för flera begrepp utvecklas i tidig ålder och motoriken spelar då en central roll för barnets utveckling. Som exempel förståelsen för olika lägesbegrepp om man inte i och med sin egen kropp har fått uppleva över, under eller på. Här behöver man redan under förskoletiden skapa tillfällen och anpassningar i miljön för att kompensera för det barnet inte kan göra på egen hand.

Vad kan underlätta lärandet?

Alternativa kommunikationssätt

De som på grund av sina motoriska svårigheter har svårt att uttrycka sig via talet, eller de som på grund av en hjärnskada har svårt med förståelsen av talat språk, kan använda sig av gester, tecken, bilder eller symboler för sin kommunikation. Det är vanligt med kombinationer av olika sätt.

Digitala verktyg

Att använda digitala verktyg, till exempel talsyntes eller rättstavningsprogram, är bra för många elever. Det bör vara möjligt att använda talsyntes även vid inskrivning av text. Läromedel med uppgifter som kan utföras och sparas direkt i datorn ökar självständigheten.

Var finns eleverna?

De flesta går i ordinarie grund- och gymnasieskolor men det finns några RH-verksamheter i landet, det vill säga speciella verksamheter för elever med grava rörelsehinder. Det finns även några Riksgymnasieskolor för elever med rörelsehinder.

När det handlar om elever med fler funktionsnedsättningar utöver rörelsehindret kan anpassad grund- och gymnasieskola vara aktuell.