Presentationsfilm om Studiepaket språkstörning

Studiepaket språkstörning riktar sig till dig som möter barn, elever och vuxenstuderande med språkstörning. Det innehåller gott om exempel på hur du kan planera, genomföra och följa upp undervisningen.

Språkstörning

Barn och elever som har en språkstörning har inte samma språkliga förmåga som jämnåriga. De kan ha svårt att förstå vad andra säger, att själva prata så andra förstår eller båda delarna.

Kartläggningen Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning visar att behovet av kompetensutveckling inom språkstörning är stort bland lärare. Nu finns Studiepaket språkstörning som riktar sig till dig som möter barn, elever och vuxenstuderande med språkstörning. Det innehåller gott om exempel på hur du kan planera, genomföra och följa upp undervisningen.

På olika sätt i olika åldrar

En språkstörning kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Men svårigheterna visar sig på olika sätt i olika åldrar. Barn i förskolan med språkstörning har ofta problem med uttal och meningsbyggnad. I grundskolan kan det däremot visa sig som olika slags läs- och skrivsvårigheter.

En språkstörning är inte statisk utan varierar mellan olika individer, från situation till situation och ändrar karaktär över tid. Olika problem kan uppstå när barnet ställs inför olika utmaningar, men det är den underliggande språkstörningen som är orsaken.

Vad beror språkstörning på?

Många barn med språkstörning har syskon, föräldrar eller andra släktingar med liknande svårigheter. Ett barn som har problem med uttal och meningsbyggnad kan till exempel ha en förälder med läs- och skrivsvårigheter. Olika studier har visat att ju större språkliga svårigheter ett barn har, desto högre är ärftligheten. I senare års forskning har man upptäckt flera gener som associeras till språkstörning. Den har också visat att dessa gener kan kopplas till andra utvecklingsrelaterade tillstånd som till exempel autism och dyslexi.

Andra områden kan vara påverkade när ett barn har en sen eller avvikande språkutveckling. Exempel på sådan områden kan vara motorik eller att bibehålla uppmärksamhet. Därför är det viktigt att se på alla delar i ett barns utveckling om svårigheter visat sig inom ett område.

Förutom ärftlighet så kan olika komplikationer under graviditet och förlossning påverka ett barns utveckling. Om ett barn fått begränsad språklig stimulans under uppväxten så kan språkutvecklingen påverkas negativt. Bristande stimulans är däremot aldrig en orsak till språkstörning.

Hur utreds språkstörning?

När ett barn har en sen eller avvikande språkutveckling uppmärksammas det ofta redan på barnavårdscentralen, BVC. Föräldrarna kan ha märkt att barnet inte kommit igång med talet lika snabbt som jämnåriga, eller inte verkar förstå instruktioner. Om barnet går i förskolan eller skolan kan det vara en förskollärare, en lärare eller en modersmålslärare som uppmärksammat språkutvecklingen.

Ibland har förskolan eller skolan gjort pedagogiska bedömningar som visar att det kan handla om en språkstörning. För att avgöra om det rör sig om diagnosen språkstörning behövs en remiss till en logoped. Logopeden bedömer elevens språk och ställer frågor till föräldrar och skola. En utredning hos logoped kan också avgöra om eleven har andra svårigheter. Det kan vara specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, eller specifika matematiksvårigheter, dyskalkyli. I en del fall behöver även en psykolog utreda om det finns misstankar om fler svårigheter.

En språkstörning kan påverka olika områden

Språket kan delas in i tre olika områden – form, innehåll och användning. Ett barn som har en språkstörning kan ha svårigheter inom ett eller flera av dessa områden. Varje del är viktig i språkutvecklingen och beskriver både hur barnet förstår och uttrycker talat och skrivet språk.

Form

Det första området beskriver språkets form. Det handlar bland annat om fonologi och grammatik, det vill säga hur ord uttalas, böjs och hur meningar sätts ihop. Svårigheter med språkets form är oftast det som märks först. Det kan till visa sig genom att barnet byter ut eller utelämnar språkljud, eller kastar om ordföljden i meningar. Så småningom utvecklar barnet en språklig medvetenhet. Exempel på det kan vara att barnet upptäcker att ord kan rimma, vara olika långa eller innehålla vissa språkljud.

När barnet kommer upp i skolåldern kan svårigheter med språklig medvetenhet visa sig. Eleven kan ha svårigheter att dela upp ord i stavelser eller att uppfatta vilka språkljud som ingår i ett ord.

Innehåll

Nästa område beskriver innehåll. Det handlar om språkets semantik, det vill säga de ord, uttryck och meningar man förstår och kan.

Om ett barn har svårt med språkets innehåll kan det ha

ett litet ordförråd
svårt att plocka fram ord ur minnet
svårt att sortera och kategorisera ord som hör ihop
svårt att förstå instruktioner.

Användning

Det tredje området är användning. Där ingår förmåga att kommunicera och samspela med andra, pragmatik. Det handlar om hur man använder ögonkontakt, kroppsspråk och det talade och skrivna språket för att kommunicera. Barnet kan ha svårt att använda och tolka ögonkontakt, kroppsspråk och mimik, vänta på sin tur i samtalet, anpassa språket till situationen eller förstå underförstådda budskap.