Rörelsenedsättning är ett samlingsbegrepp för olika diagnoser där begränsad motorisk förmåga ingår. Diagnoserna kan vara medfödda eller ha uppkommit på grund av skada eller sjukdom. Här får du veta mer om rörelsenedsättning och vilket stöd SPSM kan erbjuda dig som arbetar inom förskola och skola.
Att ha en rörelsenedsättning påverkar rörelseförmågan. Variationen är stor, från en mindre rörelsenedsättning till avsaknad av muskelkontroll. Några av funktionsnedsättningarna är fortskridande utan hjärnskada och drabbar muskler, perifera nerver och leder. Hur och på vilket sätt nedsatt muskelstyrka kan yttra sig varierar mellan olika diagnoser och mellan olika personer med samma diagnos.
Rörelsehinder uppstår när omgivningen utgör ett hinder för personen med rörelsenedsättningen.
Rörelsenedsättningen kan påverka hela eller delar av kroppen, och omfatta grov- och finmotorik. Även kognition, såsom perception, exekutiva funktioner, koncentration och minne kan påverkas, och därmed inlärningen.
Rörelsenedsättningen kan även påverka språkutvecklingen och förmågan att kommunicera. För att underlätta kommunikation och samspel kan det finnas behov av anpassad kommunikation.
Personer med rörelsenedsättning kan samtidigt ha andra funktionsnedsättningar, som exempelvis synnedsättning, hörselnedsättning och i vissa fall intellektuell funktionsnedsättning.
Runt personen finns ofta ett nätverk av flera olika professioner med olika uppdrag och ansvar. Förskola och skola behöver samverka med dessa för bästa förutsättningar för utveckling och lärande.
Varje barn, elev och vuxenstuderande är unik och de pedagogiska konsekvenserna av rörelsenedsättningen kan se olika ut. Det är viktigt att se de individuella behoven för att skapa en miljö som är tillgänglig och som bidrar till delaktighet. Grundläggande i planeringen av undervisningen i skolan är att utgå från individen och göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd. I förskolan kan det finnas behov av att genomföra en kartläggning av lärmiljön. Kartläggningen visar vilka anpassningar det finns behov av att erbjuda i den omgivande miljön och lärmiljön.
Anpassningar i den fysiska miljön har betydelse för elevens självständighet. Vid förflyttning kan det finnas behov av rörelsehjälpmedel som rullstol och rollator. Det kan även finnas behov av
Det är vanligt att barn och elever är inskrivna på barn- och ungdomshabiliteringen, som ansvarar för bland annat olika kommunikationshjälpmedel och hjälpmedel vid förflyttning.
Barn och elever kan ha behov av en alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Det kan också finnas behov av en resursperson som stödjer. Ibland finns behov av alternativa styrsätt och digitala lärverktyg i lärandet och i det sociala samspelet.
Inför stadieövergångar och skolbyten finns behov av framförhållning, planering och samverkan med andra aktörer för att ge bra förutsättningar för ett gott mottagande.
Läs mer om stadieövergångar och skolbyten.
Publicerat 2023-12-19
Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Här får du tips på hur du formar en tillgänglig utbildning och skapar förutsättningar för alla elevers delaktighet.