ungdomar som tecknar

Döv eller nedsatt hörsel

Människan är unik. Alla har sina personliga drag och sinnen som fungerar olika. En del kan höra dåligt medan andra kan se dåligt. Det handlar om funktionsvariationer.

I skolorna finns många barn som har nedsatt hörsel eller är döva. Att inte höra eller ha någon form av hörselnedsättning kan ha olika orsaker och vara av olika grad, vara medfödd eller förvärvad. Varje år föds cirka 200 barn i vårt land som har nytta av hörapparat, kokleaimplantat och eller teckenspråk för att kommunicera. Under uppväxten får ytterligare ett antal barn diagnosen hörselskada. Barnet kan ha fått diagnos tidigt eller sent och hörselnedsättningen kan förekomma på ett eller båda öronen. Dessa variationer innebär att delaktighetsarbetet i förskola och skola måste utgå från barnens och elevernas individuella förutsättningar.

Att inte kunna höra syns inte men märks när kommunikation sker. Idag opereras kokleaimplantat (CI) in hos de flesta som tidigt fått besked om hörselnedsättning. Vid lättare hörselnedsättning kan barnen få hörapparat. Många av dessa barn har även stor glädje av att kunna teckenspråk. Teckenspråk fungerar för alla, inte bara för de som har hörselnedsättning eller är döva, utan också för hörande.

Lärmiljön är viktig

I en undervisningssituation med elever som är döva eller har en hörselnedsättning ställs särskilda krav på lärmiljön. God visuell miljö, bra ljudmiljö, kunskap om pedagogiska strategier och användning av lärverktyg samt val av kommunikation är viktiga delar för lärandet.

Tillgänglighet

Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning är ett stödmaterial som tagits fram av SPSM. Här tas bland annat den fysiska miljön och lärmiljön upp samt om hur kommunikation kan fungera på bästa sätt. Funktionell lärmiljö bidrar starkt till en tillgänglig social miljö.

Publicerat torsdag 13 september 2012 Granskat tisdag 15 augusti 2017