Stöd och råd

Tydliggörande pedagogik

Att arbeta med tydliggörande pedagogik är att göra verksamheten i förskolan och skolan begriplig, hanterbar och meningsfull. Det gäller oavsett skolform. Genom att arbeta strukturerat och tydliggöra undervisningens innehåll får alla barn, elever och vuxenstuderande förståelse för vad som förväntas av dem, vilket bidrar till att skapa trygghet och en känsla av sammanhang.

Undervisningen är begriplig när barn och elever förstår vad som förväntas av dem, vad som kommer att hända och vad instruktionerna innebär. Som lärare behöver du säkerställa att alla förstår uppgiften. 

Verksamheten är hanterbar när barn och elever är i ett tryggt sammanhang med en kravnivå som de klarar av. Det är också viktigt att de känner till att det finns någon som kan hjälpa till om det behövs.

Verksamheten är meningsfull när mål och syfte med undervisningen går att förstå. Detta inkluderar både kortsiktiga mål för lektioner eller aktiviteter, samt långsiktiga mål som betygskriterier och utbildningens övergripande mål. Barnens och elevernas möjlighet att påverka har inverkan på hur meningsfull skolan är. 

Arbeta med tydliggörande pedagogik i praktiken

För att skolan och förskolan ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull behöver verksamheten vara förutsägbar. Som pedagog kan du tydliggöra undervisning och aktiviteter genom att alltid ge svar på följande nio frågor:

  1. Vad ska jag göra?
  2. Var ska jag vara?
  3. Vem ska jag vara med?
  4. Vad ska jag lära?
  5. Hur ska jag göra?
  6. När ska jag göra det?
  7. Hur länge ska jag göra det?
  8. Varför ska jag göra det?
  9. Vad ska jag göra sedan?

Om man vet vad som ska hända, vilka uppgifter som skall göras, med vem och vad som händer efteråt, skapas en känsla av trygghet och förutsägbarhet, vilket gynnar lärande och utveckling.

Ett dagsschema hjälper barnen att se vad som händer under dagen. Det kan kompletteras med foton på personalen som är på plats och de barn som närvarar. Under dagen organiserar personalen olika lekgrupper. Barnen kan se dessa grupper tydligt markerade med namn och bild. I ateljén målar barnen självporträtt. Läraren visar konkreta föremål som barnen kan titta på och använda i aktiviteten. Före lunchen ljuder en signal som talar om för barnen att det snart är dags att städa undan och gå till maten.

Dagsschemat ger barnen trygghet genom att visa vad som händer på förskolan och vilka vuxna som arbetar. De organiserade lekgrupperna hjälper barnen att veta vilka aktiviteter de ska delta i och med vem. Syftet i ateljén är tydligt och personalen erbjuder visuellt stöd genom att använda konkreta föremål. Genom att förbereda blir avslutningen på aktiviteten lättare att hantera.

Ett dagsschema presenterar vad som händer under dagen. Vissa elever behöver ett individuellt utformat schema. Det finns bilder uppsatta på den personal som eleverna kommer möta under dagen samt när. 

Matematiklektionen inleds med att läraren klargör syftet med lektionen, vilket också noteras skriftligt på tavlan. Genomgången av lektionen sker i korta instruktioner i få steg. Läraren noterar på tavlan samtidigt som instruktionerna ges muntligt:

  1. Tag fram matematikbok, penna och linjal.
  2. Arbeta i de par som bestämts på förhand. Titta på listan om ni inte kommer ihåg.
  3. Följ instruktionerna på sidan 26.
  4. Be om hjälp om ni inte förstår.
  5. Arbeta fram till kl. 9:30.

Läraren använder en time-timer för att eleverna ska kunna se hur mycket tid som är kvar av lektionen. 

Vecko- och dagsscheman gör dagens aktiviteter kända för eleverna, och bilder på personalen gör eleverna trygga med vem som undervisar. När syftet med matematiklektionen blir tydligt och eleverna får svar på ”varför” kan motivationen stärkas. När genomgången sker i få steg kan alla i klassen förstå vad som skall göras. Den skriftliga informationen på tavlan avlastar arbetsminnet och eleverna kan fokusera på rätt saker.

På ett digitalt dagsschema (som enkelt kan skrivas ut) kan eleverna se vad som händer under dagen. Vissa elever behöver ett personligt utformat schema där notiser inför lektioner kan vara ett bra stöd. Skolan har beslutat att använda olika färgkoder på schemat som representerar de olika ämnena samt deras tillhörande böcker och material. Även lektionssalar och undervisningslokaler är markerade på schemat. 

Lektionerna inleds på samma sätt på hela skolan, så långt det är möjligt. Läraren förklarar syftet med lektionen. Just denna lektion har följande koppling till Lgr 22: "Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer."

Läraren tydliggör att lektionen bygger på det centrala innehållet: "Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg." 

Läraren har god kännedom om elevernas arbete enligt utbildningens mål och därmed finns det en tydlig kravbild utifrån elevens förmågor.

De muntliga instruktionerna till skrivuppgiften förstärks och förtydligas med nedskrivna instruktioner som finns tillgängliga för alla. Instruktionerna är utformade utifrån elevernas förmågor.

Eleverna har tillgång till begreppslistor som innehåller centrala begrepp inom ämnesområdet. Begreppslistorna är ett minnesstöd för eleverna. Dessutom har eleverna möjlighet att tillsammans med läraren skapa personliga formelsamlingar inom matematikämnet, vilka också används som minnesstöd i undervisningen.

Lektionerna avslutas på samma sätt på hela skolan, så långt det är möjligt. Detta avslut ger läraren en chans att se om undervisningen har gett eleverna möjlighet att lära sig något under lektionen. Som lärare bör du förbereda inför lektionsavslutning. Ge en sammanfattning av lektionsinnehållet, med koppling till lektionsmålen, samt gör någon form av kontroll av vad eleverna har lärt sig. Att ha en avskedsrutin är också framgångsrikt.

Publicerat 2023-10-12