Aktivitetshjulet hjälper dig att synliggöra vilka delar i aktiviteten som kan ändras och anpassas för att göra en lek, aktivitet eller ett spel tillgängligt för alla. Här följer några exempel på hur du kan använda delarna i aktivitetshjulet i din planering.
Aktivitetshjulet.
Aktivitetshjulet är en tankemodell som har inspirerats av Knud Aage Nielsens (1983) Spilhjulet – ett redskap til att skabe boldlege og -aktiviteter.
Många elever har behov av att i god tid få förberedelser och information om vad som kommer att ske på nästa lektion. Tänk igenom hur du kan ge denna information på bästa sätt, så att eleven kan känna sig trygg och väl förberedd.
Du kan också skapa trygghet och förförståelse, genom att ha fasta ramar och tydlig struktur som gäller både på och kring lektionen. Det kan du göra genom att du exempelvis har besvarat frågorna: Vad? Varför? Hur? med Vem? och i tid - hur länge?
Med digitala verktyg kan du få fler möjligheter att strukturera och ge stöd utifrån elevers olika behov.
För att underlätta delaktighet och tillgängliggöra en lek, aktivitet eller spel kan du exempelvis ta bort eller lägga till en eller flera regler. Du kan också förändra förutsättningarna genom att ge olika uppgifter till någon eller några i leken eller aktiviteten. Du kan också erbjuda olika aktiviteter där alla elever kan välja det alternativ som de känner sig trygga med.
Du kan också fundera också över när och hur du exempelvis använder musik så att den underlättar aktiviteten och inte stör. Finns det extra resurser att tillgå? Och fundera på hur du i så fall bäst kan använda dem.
Det är viktigt att alla elever förstår vad aktiviteten innebär, hur den ska gå till och vilken roll som eleven ska ha. Du som lärare behöver därför ge tydliga och begripliga instruktioner. För att ge alla elever förutsättningar att förstå kan du använda dig av olika kommunikationssätt genom att förstärka det som sägs visuellt med exempelvis bilder eller text på en tavla, eller genom att använda tecken.
När du står vänd emot gruppen blir det möjligt att se gester och munnens rörelser. Fundera också på hur du ska visa en övning, eller hur en aktivitet går till, så att alla kan ta del av instruktionen. Kan du undvika störande ljud och andra distraktioner när du instruerar? Det är ofta lättast för eleverna att koncentrera sig när de får instruktioner sittande. Det är en trygghet att ha fasta platser så att eleverna vet var samling och återsamling sker.
Vilken plats du väljer för en aktivitet kan påverka delaktigheten. Du kan välja ett hörn av salen, en mindre eller större tydligt avgränsad yta eller att använda hela salen. Det underlättar för alla om det är tydliga markeringar med kontraster både i materielrum och i idrottssalen. Är ni utomhus är det viktigt att platsen, underlaget och vägen dit är tillgänglig och möjliggör delaktighet. Här behöver du också tänka på hur årstid, växtlighet och väder kan påverka möjligheterna att kunna vara med i en aktivitet. Fundera på om ni behöver avgränsa ytan eller tydliggöra platsen så att alla kan känna sig trygga att vara med i aktiviteten.
Planera hur du ska placera redskap och material så att det ökar möjligheterna och inte skapar några hinder, så att alla får goda förutsättningar att delta, utmanas men också lyckas.
Ofta kan det vara bra med olika vägval i en redskapsbana. Det underlättar både att minska köbildning, men framför allt kan en elev i lugn och ro våga prova en mer utmanande väg eller att välja en alternativ väg. Du kan skapa olika vägval genom att exempelvis ha varierande höjd på plintar, bommar, häckar eller olika tjocka mattor och högt eller lågt placerade mål.
Det är bra att färgmarkera eller på annat sätt kontrastmarkera redskapen, för att tydliggöra var de olika redskapen ska finns. Planera även in så att alla elever kan vara delaktiga när redskap ska plockas fram och ställas tillbaka.
Vilka val av gruppstorlek och sammansättning du gör, kan påverka möjligheten för flera elever att lyckas väl. En ny aktivitet kanske eleverna behöver pröva en och en, eller två och två innan de går över till en större grupp. Det är viktigt att du som lärare styr gruppindelningen och vilka som ska arbeta tillsammans, för att förhindra att någon eller några riskerar att känna sig bortvalda. Att tydliggöra gruppindelning med exempelvis västar, istället för lekband, underlättar för många. Att ta för vana att alltid säga namnet på alla, när du delar in eleverna i grupper ökar också tydligheten och ger en trygghet för många, särskilt för elever som har en synnedsättning.
Med rekvisita menar vi bland annat ärtpåsar, rep, lekband, bollar, racketar och annat löst material som du har tillgång till. Du kan välja olika storlek, färg, form eller andra egenskaper utifrån syfte och mål med aktiviteten. Tänk på att erbjuda valmöjligheter till alla elever, och att inte erbjuda en särskild elev exempelvis en specialboll. Genom att erbjuda alla elever valmöjligheter ökar du förutsättningarna för alla att lyckas och ger signaler om att det är okej att våga pröva olika material och göra på olika sätt.
Det finns också stora möjligheter att använda annat kreativt material för att främja lust och rörelseglädje. Du kan använda vardagsmaterial, som exempelvis pappersrör eller tomma kartonger, i samarbetsaktiviteter för att främja rörelseglädje och gemenskap. Ibland kan det vara bra med ett tidsstöd, exempelvis en timer, för att tydliggöra när en aktivitet börjar och slutar. Andra digitala verktyg såsom lärplattor, pulsband eller GPS, kan öka möjligheterna att tillgängliggöra och differentiera undervisningen.
Publicerat 2024-01-25