Stöd och råd

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidiga stödinsatser ska stärka elevers rätt till stöd i sitt lärande i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa om garantin och få stöd med att uppfylla den. 

Samarbete med Skolverket

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tillsammans med Skolverket tagit fram information om garantin och stöd till skolorna i arbetet med att uppfylla garantin.

Informationen på denna sida är ett komplement till informationen på Skolverkets webbplats. Här är informationen fokuserad på SPSM:s stöd kring arbetet med garantin för tidiga stödinsatser.

Garantin för tidigt stöd, Skolverket

För vilka gäller garantin?

Garantin för tidiga stödinsatser gäller i grundskolan och specialskolan samt sameskolans förskoleklass och lågstadiet. Den kommer även att gälla för anpassad grundskola den 1 juli 2024.

Syftet med garantin för tidiga stödinsatser

Syftet är att uppmärksamma elever som är i behov av stöd i sitt lärande och att stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik ska sättas in tidigt. Målet är att fler elever ska nå en fullständig grundskoleutbildning.

Systematik i arbetet med garantin för tidiga stödinsatser

Långmosseskolan i Göteborg berättar om hur de arbetar med garantin för tidiga stödinsatser

Att utveckla garantin för tidiga stödinsatser

Att tillsammans utveckla garantin för tidiga stödinsatser - en berättelse från Haparanda kommun

Skolan behöver genomföra fyra moment

Garantin för tidigt stöd. De fyra momenten i en cirkelbild.

Moment 1, kartläggning och bedömning

För att planera och genomföra materialen krävs fungerande rutiner och strukturer i garantins samtliga moment. För att skolan ska kunna tillgodose alla elevers behov och göra lärmiljön tillgänglig, kan du behöva stödja lärarna att planera genomförandet av materialen, så att de blir en naturlig del av undervisningen.

Ett centralt begrepp inom garantin är indikation som läraren kan upptäcka genom de obligatoriska materialen. När läraren bedömer att det finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper så ska hen lyfta det vid den särskilda bedömningen i samråd med specialpedagogisk kompetens, där specialpedagog och speciallärare har en betydande roll.

  • Hur ser rutinen ut för elevernas övergång från till exempel förskola till förskoleklass? Hur ser rutinen ut när nya elever kommer till skolan? Behöver ni förändra dem? Hur använder ni informationen om elevens tidigare erfarenheter och kunnande när ni genomför materialen?
  • På vilket sätt har ni fördelat roller och ansvar i arbetet med garantin mellan olika professioner som lärare, förstelärare, speciallärare, specialpedagog, elevhälsan och skolledning?
  • Hur kan du vara ett stöd i planeringen att genomföra de obligatoriska materialen?
  • Hur kan du vara ett stöd så att lärarna får möjlighet att diskutera materialen och genomförandet med varandra?
  • På vilket sätt skapar ni samsyn på skolan kring de grunder i svenska och matematik som nämns i lärarinformationen i materialen?
  • På vilket sätt behöver ni anpassa genomförandet av materialen så att alla elever får möjlighet att visa sina kunskaper oavsett funktionsförmåga? Hur kan du ge lärare stöd i detta arbete? 
  • Hur kan ni komma fram till en samsyn när det gäller begreppen indikation och befara?
  • Vilka övriga kartläggnings- och bedömningsstöd använder ni? Finns det några ni kan ta bort eller behöver ni lägga till något mer? Diskutera vilka av dem ni ska använda och varför ni behöver dem. 

Inspirerande exempel

Moment 2, särskild bedömning i samråd

Samråd med specialpedagogisk kompetens ska genomföras i arbetet med garantin och ett av dessa samråd är den särskilda bedömningen. Det finns inga krav på hur ni på skolan ska genomföra eller dokumentera det arbetet. Samrådet kan ni genomföra vid olika tillfällen, exempelvis vid kontinuerliga arbetslagsträffar, klasskonferenser eller ett bokat möte med specialpedagogisk kompetens.

Vid den särskilda bedömningen i samråd analyserar ni indikationerna och avgör om eleven behöver få insatser i form av extra anpassningar, särskilt stöd eller om det räcker med ledning och stimulans. Ta hänsyn till elevens hela skolsituation och hur ni genomförde materialen. Syftet med samrådet är att läraren snabbt ska få syn på och kunskap om elevens behov och planera lämpligt stöd.

När ni på skolan befarar att en elev inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ni enligt skollagen skyndsamt sätta in extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om läraren eller någon annan person bedömer att det stödet inte är tillräckligt ska hen anmäla till rektor att eleven kan behöva särskilt stöd.

  • Vilka rutiner har ni för samråd inom garantins moment? Vem är sammankallande? Vilka ska delta? Var ska ni vara? Hur ser dagordningen ut? Hur ska dokumentationen ske och av vem? Hur ska det fortsatta arbetet utformas och vem har ansvaret för vad?
  • Vilket stöd behöver lärarna för att kunna reflektera, analysera och se mönster i sammanställningen av resultatet i materialen för individ och grupp?
  • Hur säkerställer ni vid analysen att ni har beaktat och reflekterat över elevens hela skolsituation? Till exempel gällande:​
    • delaktighet​
    • förmåga och behov​
    • erfarenheter av matematiskt tänkande och problemlösning​
    • erfarenhet av ord, begrepp, symboler och språkande​
    • hälsa och mående​
    • kulturell bakgrund​
    • relationer med kompisar och lärare​
    • placering i klassrummet, ljudmiljö eller visuell miljö​
  • Hur tar ni tillvara elevhälsans kompetens vid den särskilda bedömningen?
  • Hur använder ni resultatet av den särskilda bedömningen för att systematiskt utveckla undervisningen med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd så att de möter elevers olika behov?

Inspirerande exempel

Moment 3, undervisning och stödinsatser

Undervisningen ska ni på skolan utforma utifrån elevernas behov och förutsättningar. Erbjud eleverna en variation av möjligheter i sitt lärande. I samråd med specialpedagogisk kompetens planerar lärarna stödinsatserna i undervisningen utifrån analysen av den särskilda bedömningen.

När ni ger ett ändamålsenligt stöd eller kompenserar för en funktionsnedsättning på ett effektivt sätt, ställer ni rimliga krav som ger eleven förutsättningar att lyckas. Då begränsar konsekvenserna av funktionsnedsättningen inte eleven och hen behöver inte anstränga sig mer än sina klasskamrater.

Använd elevernas olikheter som grundläggande förutsättningar i planering av undervisningen, genomförande, bedömning och utvärdering. 

  • Vilka rutiner har ni för att i samråd med specialpedagogisk kompetens planera undervisningen utifrån analysen av den särskilda bedömningen?
  • Hur kan du stödja och arbeta för att undervisningen redan från början erbjuder eleven olika sätt att förstå, träna, bearbeta och redovisa kunskaper?
  • På vilket sätt kan du bidra till att elevens åsikter och förslag tas tillvara utifrån förmåga, erfarenhet och bakgrund? Vilka metoder och verktyg har ni, exempelvis bildstöd, tydliggörande pedagogik, seriesamtal eller digitala verktyg?
  • Hur kan ni arbeta för en variationsrik undervisning gällande till exempel tempo, nivå, omfång, metod och intresse?
  • Hur kan ni utifrån de behov som blivit synliga i materialen och övrig undervisning vidareutveckla arbetet med ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd?
  • Hur kan du stödja lärarna att kontinuerligt följa upp och förändra anpassningarna så att de ger önskad effekt?
  • Hur kan du tillsammans med dina kollegor och skolledningen tillvarata styrkan i skolans samlade kompetens för att vidareutveckla undervisningen? Till exempel genom kunskap från olika nätverk eller från lärare med fördjupade kunskaper.
  • Hur tar ni tillvara kunskaper och erfarenheter från tidigare kompetensutveckling, exempelvis läslyftet och mattelyftet?
  • Hur kan du delta i och driva kollegiala samtal om progressionen i läroplanen när det gäller grundläggande läs-, skriv- och matematikutveckling?

Inspirerande exempel

Moment 4, uppföljning och överlämning i samråd

Garantins sista moment är att följa upp de genomförda stödinsatserna i samråd med specialpedagogisk kompetens. Uppföljningen ska ske vid stadieövergångar där ni utvärderar vilka stödinsatser som varit effektiva och har fungerat som ett stöd för eleven i sitt lärande. Reflektera kring hur förutsättningar för lärande fungerar och om den pedagogiska, fysiska och sociala miljön är anpassad för eleverna. Lämna över resultatet till mottagande lärare som använder det i planeringen av sin undervisning.

Skolan behöver ta tillvara de utvecklingsområden som uppmärksammats vid uppföljningen, till exempel vilka insatser som ger bäst effekt för att främja språkutveckling och matematiskt tänkande oavsett funktionsnedsättning. Utifrån resultatet av uppföljningen utvecklar ni på skolan undervisningen systematiskt, så att eleverna får rätt stöd i rätt tid.

  • Hur ser nuvarande rutiner ut för att i samråd följa upp genomförda stödinsatser? Behöver ni förändra dem?
  • Vilka rutiner finns för att lämna över och ta emot information om elevernas behov och hur stödinsatserna inkluderats i undervisningen?
  • Vilka förändringar och insatser behöver ni göra på individ-, grupp- och skolnivå utifrån uppföljningen?
  • Hur kan du utifrån uppföljningen av stödinsatserna få syn på skolans styrkor och utmaningar?
  • Hur kan ni ta tillvara och använda er av kunskaperna av uppföljningen för att utveckla undervisningen på skolan? Det kan ni till exempel göra genom att ställa följande frågor:
    • Hur kan vi göra lärmiljön mer tillgänglig?
    • Hur tillgodoser vi att alla elevers behov är med i den pedagogiska planeringen?
    • Hur kan vi vidareutveckla skolans arbete med variationsrik undervisning?
  • Hur kan ni genom arbetet med garantin, öka samarbetet mellan alla berörda lärare, speciallärare, specialpedagoger, rektor och elevhälsan?
  • Vilket behov har lärarna av kompetensutveckling inom läs-, skriv- och matematikdidaktik eller andraspråksutveckling? Finns det behov av annan kompetensutveckling, exempelvis språkstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? 
  • Vad har framkommit i årets arbete med garantin som påverkar er planering inför nästa läsår? Behöver ni se över rutinerna för att säkerställa att arbetet blir en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och synligt i årshjulet?

Inspirerande exempel

Publicerat 2023-12-14