Så skapar du bra ljudmiljö
Störande buller är en arbetsmiljöfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att regelbundet bedöma och dokumentera riskerna till följd av buller. Arbetsmiljölagen omfattar både personal och elever i skola och fritidshem. Däremot omfattar den inte barn i förskolan men väl personalen.
I arbetet för en bättre ljudmiljö är det viktigt att förstå orsak och verkan till störande buller. Beror bullret på den fysiska miljön, verksamheten eller både och? En sådan undersökning tydliggör vem som äger ansvaret för åtgärder. Exempelvis är rum med hörbar ventilation en fråga för fastighetsägare medan en projektor som surrar eller skramliga möbler är en fråga för verksamheten.
Vem äger problemet?
Om orsaken till bullret finns i både fastighet och verksamhet behöver man överväga hur insatserna prioriteras. Det kan vara enkelt att lägga allt ansvar på verksamheten men översynen bör först omfatta fastighetens eller lokalens akustiska egenskaper. Nedan illustreras ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet.
Matrisen är hämtad från boken Ljudlig miljö, att arbeta med ljudmiljö i förskolor och skolmatsalar.
Strategi för bra ljudmiljö
I arbetet för en bra ljudmiljö behövs en arbetsgång som tydligt beskriver de olika stegen i processen.
Grundförutsättningen för en god ljudmiljö är att byggnad och lokaler har bra akustiska egenskaper så som lågt bakgrundsbuller och anpassad efterklang. Bristfälligt val och montering av absorbenter kan försämra ljudmiljön och faktiskt ge mer buller. Ett vanligt förekommande exempel, som bidrar till försämrad taluppfattning, är absorbenter som monterats direkt mot taket.
En väl avvägd belysning har inverkan på ljudmiljön. Om den är reglerbar kan rummets karaktär förändras utifrån situationen, vilket i sin tur påverkar barn och elevers beteende.
Nästa steg är att se över inventarier. De ska ha lågt egenljud, exempelvis ska dataprojektorer vara så gott som ohörbara och bord ska ha stötdämpande yta.
När de två nedre delarna i pyramiden är åtgärdade blir det tredje steget, organisatoriska åtgärder, effektivare. Åtgärder kan handla om att ta emot förskolebarn utomhus på morgonen istället för i kapprummet, att lektioner planeras så att man undviker spring eller utbildning kring ljud och ljudmiljö. För att upprätthålla en medvetenhet om ljudmiljön bör ljudmiljöfrågorna regelbundet finnas med i det pedagogiska arbetet.
Ny- eller ombyggnad
Specialpedagogiska skolmyndigheten rekommenderar att vid om- eller nybyggnation av lokaler, ska standardens skarpaste krav, ljudklass A, efterlevas för alla ljudfunktioner.
Samhällets minimikrav på akustiska egenskaper i förskola, skola och fritidshem kan sägas vara uppfyllt om kraven i standardens ljudklass C följs. Ljudklass C är emellertid inte optimerande för personer med nedsatt hörsel eller andra perceptionssvårigheter till exempel koncentrationssvårigheter, blindhet eller när undervisningen inte sker på elevens förstaspråk. Därför bör Ljudklass A efterlevas. Är det svårt eller mycket kostsamt att nå ljudklass A för alla ljudfunktioner så ska prioriteringen ligga på att efterklang och ljud från installationer uppnår ljudklass A.
Vid ny- eller ombyggnad ska ett underlag för akustiska anvisningar tas fram med specifikationer för olika lokaler, golvbeläggning och möbler. Noggrann planering ska göras gällande val och placering av absorberande, reflekterande och diffuserande ytor. Kunniga rumsakustiker bör anlitas för att få hjälp med att ta fram anvisningarna.
En vägledning för krav på akustiska egenskaper finns i Svensk standard, SS25268, där krav för olika lokaltyper beskrivs. När det byggs nytt, byggs om eller renoveras ska standarden tillämpas. När slutbesiktning utförs ska dokument, som verifierar att akustiska krav är uppfyllda, överlämnas till beställaren.
Tänk på att öppna planlösningar ökar risken för störning. Mer information om lokaler med öppna planlösningar finns i Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler.
Hur ska åtgärder utformas
När akustiska egenskaper beskrivs är två begrepp ofta återkommande, efterklangstid och bakgrundsbuller. Dessa två rumsegenskaper påverkar hur väl tal kan uppfattas.
Efterklangstid
Efterklangstid, ekot i rummet, regleras med absorption, reflexion och diffusion. Absorption används för att minska efterklangstiden. Reflexion gör att talaren hör sig själv och att viktiga delar av talljuden kan spridas i rummet. Diffusion, exempelvis i form av möbler, medverkar till att sänka efterklangstiden.
Ett klassrum, där god taluppfattbarhet är viktigt, ska ha ett heltäckande undertak med absorbenter. Delar av undertaket ska förses med reflekterande ytor, strategiskt placerade med syftet att ge talarstöd och bidra till bra röstkomfort. Om rummet har parallella hårda väggar ska minst en av varje motstående parallell yta förses med absorbenter placerade i öronhöjd för de som vistas i rummet. I förskolan, där låg ljudnivå prioriteras och där kommunikationen ofta sker på korta avstånd ska efterklangstiden vara så kort det är praktiskt möjligt.
Efterklangstid är ett trubbigt verktyg när det gäller att beskriva en lokals förutsättningar för taluppfattning men är för närvarande det mått som används i Svensk standard 25268.
Bakgrundsbuller
Bakgrundsbuller och störande ljud kan komma från
- trafik, korridor och aktiviteter i angränsande rum
- installationer i byggnaden till exempel ventilation, hissar och belysning
- egna verksamhetens aktiviteter som tal, skrapljud från stolar och stegljud.
De två första punkterna handlar om akustiska egenskaper i byggnaden. Om egenskaperna inte svarar mot Boverkets krav medför det att verksamhetens ljud, aktivitetsljuden, blir högre. Aktivitetsljud är en del av den pedagogiska vardagen men genom att välja anpassade möbler och inredning som absorberar ljud kan förekomsten av störande ljud minska. Pedagogiska insatser kan minska aktivitetsljuden, men förutsätter att akustiska förutsättningar i byggnad och lokaler är bra. Det är också viktigt att välja tekniska pedagogiska verktyg som låter så lite som möjligt.
Vid upphandlingar av pedagogiska verktyg, exempelvis projektorer, ska krav ställas på produktens maximala ljudnivå. Projektorer har ofta inbyggda fläktar som genererar ljud och det är inte ovanligt att ljudet är tydligt hörbart, även flera meter bort. Beroende på projektorers konstruktion skiftar ljudnivån mellan olika modeller. Ett minimikrav är att projektorn inte ska tillföra mer ljud än vad som redan finns från bakgrundsljud, som exempelvis ventilation. Samma krav bör för övrigt gälla alla pedagogiska verktyg. Pedagogiska verktyg som bullrar är hindrande verktyg snarare än stödjande.
Som stöd vid en översyn kan du ladda ner vår checklista (PDF-dokument, 282 bytes).
Högtalare i klassrum
Många verksamheter upplever att det är svårt att skapa arbetsro, göra sig hörd och att höra vad som sägs i klassrummet. För att hantera dessa utmaningar används tekniska lösningar som mikrofoner och högtalare, så kallade ljudutjämningssystem.
Ljudutjämningssystem ska ses som komplement till den akustiska optimeringen. Om lokalens akustiska egenskaper är bra kan ljudutjämning hjälpa till i en undervisningssituation och rösten sparas och behovet av upprepningar minskar för läraren. För eleven underlättas lyssnande och koncentrationen, vilket sänker ljudnivån.
Om ljudutjämningssystem ska fungera på ett tillfredställande sätt är det bra att tänka på att
- akustiska förhållanden i klassrummet är lämpligt
- mindre klassrum med god akustik inte aktuella
- större klassrum med långa efterklangstider olämpliga
- normalstora klassrum (mer än 50 kvm) ska ha anpassade efterklangstider
- högtalarna är rätt placerade
- installation av teknik är gjord i samförstånd med de som ska använda den
- användarna får utbildning i användandet
- lärarmikrofonen är placerad någon centimeter ifrån munnen
- eleverna har tillgång till mikrofoner, helst inom armlängds avstånd
- tekniken fungerar och är enkel att använda
- regelbunden och frekvent tillsyn av tekniken görs av kompetent personal.
Tänk på att det krävs både tid och kunskap inom verksamheten för att ljudutjämning ska vara ett bra stöd.
Ljudutjämningssystem ska väljas med hänsyn till befintlig hörteknik eller eventuell framtida användning av hörteknik. Val av ljudutjämningssystem ska därför göras i samråd med oberoende verksamheter som har kunskaper inom området, exempelvis hörselvården.
Planering och organisation
Aktivitetsljud påverkas av vilken aktivitet som pågår och hur den är organiserad. Genom medvetenhet om ljudmiljöns betydelse i planering av verksamheten, kan ljudnivån anpassas och göras mer hanterbar och begriplig för alla barn och elever. Att organisera så att undervisning och aktiviteter sker i ett mindre sammanhang med färre deltagare är ett sätt att förbättra ljudmiljön. I rast- och leksituationer kan det organiseras så att färre vistas samtidigt i korridor och kapprum, erbjud aktiviteter i mindre grupp inom avgränsade ytor. Det kan också handla om att styra gruppindelningar och att ha bestämd placering i till exempel klassrum och matsal, även för äldre elever.
I matsalen kan ljudmiljön göras lugnare med hjälp av ljuddämpande och ljudabsorberande skärmar så att det upplevs som att eleven sitter i ett mindre rum med sin bestämda grupp. Men om åtgärden med skärmar ska vara effektiv krävs att taket är ljudabsorberande och att ljud inte kan smita runt skärmar via reflekterande ytor. Organisatoriska lösningar bör vara av generell art. Särlösningar där vissa elever återkommande plockas ut ur sammanhanget får negativa konsekvenser för barn och elevers delaktighet.
Pedagogiskt arbete med ljudmiljöfrågorna är en viktig del i strävan att skapa bra ljudmiljö. Genom att prata om ljud, hur ljud upplevs, olika ursprung och uppkomst kan ljudmedvetenheten och förhållningssätt hos personal, barn och elever utvecklas.