Läsning och skrivning är involverat i skolans alla ämnen, och svårigheter inom dessa områden innebär därför konsekvenser i att tillgodogöra sig undervisningen. Här finns information om hur du kan anpassa undervisningen för elever med dyslexi och generella läs- och skrivsvårigheter.
Förmågorna läsning och skrivning är tätt sammanlänkade och bygger på kopplingen mellan språkljud och bokstav, även kallat ”fonem-grafem”. När man lär sig att läsa omvandlar man bokstavstecken till språkljud, och när man skriver delar man upp orden i de olika språkljuden. Läs- och skrivinlärningen handlar om att förstå hur man kopplar ihop språkljud med bokstavstecken, och att kunna dela upp språkljuden till bokstavstecken. Dessa två delar förstärker varandra.
Att introducera fonologisk medvetenhet redan i förskolan ger en bra grund för den kommande läs- och skrivinlärningen. Fonologisk medvetenhet innebär att barnet kan växla mellan att uppmärksamma innehållet i språket och hur det låter. Undervisning som bygger på att eleven övar avkodning genom att koppla språkljud (fonem) med bokstäver (grafem) ger goda förutsättningar för elevens läs- och skrivutveckling.
Läs- och skrivundervisning ska som helhet innefatta systematisk fonologisk träning, avkodningsträning, stavning, ordförrådsutveckling och läsförståelse.
Forskning visar att den mest effektiva metoden för att förbättra avkodningsförmågan är en systematisk och strukturerad träning av kopplingen fonem-grafem.
Strukturerad träning av fonem-grafem kallas även för ”ljudmetoden” eller ”den syntetiska metoden”. Inlärningen sker stegvis och fokuserar på ett moment åt gången. Särskild omsorg ägnas åt att träna bokstäverna och öva den fonologiska medvetenheten. Eleverna lär sig en bokstav och dess ljud i taget. Man börjar med att introducera de vanligaste vokalerna (a, o, i, e) och konsonanterna (m, r, s, l). När eleverna behärskar två eller tre av de vanligaste bokstäverna kan de börja öva sammanljudningen av korta ord (mor ror) med hjälp av dessa färdigheter.
I de två filmerna läsningens grunder i praktiken ges exempel på hur undervisningen kan utformas för att utveckla fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga.
I dessa filmer ges exempel på hur undervisningen kan utformas för att utveckla fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga.
Redan i förskolan behöver barnen möta skriftspråket och utveckla sitt ordförråd genom att till exempel lyssna på sagor. Att utveckla ett rikt ordförråd främjar elevens språk-, läs- och skrivutveckling. Många ord och begrepp som finns i skrivna texter förekommer aldrig i talspråk. Orden är ett verktyg för inlärning och för att kunna kommunicera sina tankar och idéer.
Elever med dyslexi behöver ofta ges möjlighet till att få lyssna på texter för inte riskera att halka efter sina jämnåriga kamrater i sin ordförrådsutveckling.
För att kunna planera, analysera och följa upp undervisningen behöver man bedöma elevernas läs- och skrivutveckling med hjälp av standardiserade och normerade screeningtester. Denna screening bör göras systematisk och återkommande med alla elever på gruppnivå. Screeningen är ett stöd för läraren för att organisera sin undervisning och uppmärksamma elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter.
De elever som riskerar att få svårigheter med läsning och skrivning bör uppmärksammas tidigt, helst redan i förskoleklass. Stödet som erbjuds bör vara övning i fonologisk och fonemisk medvetenhet samt intensiv lästräning som baseras på evidensbaserade metoder som fonem-grafem-koppling. Forskning visar att brister i fonologisk och fonemisk medvetenhet kan innebära kommande läs- och skrivsvårigheter. Därför är det viktigt att följa upp och utvärdera de insatser som man genomfört.
Mer om standardiserade och normerade tester finns på vår sida om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter. Som underlag för analys och planering kan man även ta stöd av modellerna för läsförståelse och textproduktion; The Simple View of Reading och The Simple View of Writing.
Digitala lärresurser är ett samlingsbegrepp för digitalt material som används för undervisning och lärande. Det kan vara en webbplats, ett läromedel, en bild, en ljudfil, appar och program. Begreppet inkluderar även digitala verktyg och digitala läromedel. För elever med dyslexi kan digitala lärresurser vara av helt avgörande betydelse, eftersom de möjliggör ökad delaktighet och självständighet samt ger eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande så att de kan nå målen för utbildningen.
Digitala verktyg kan komplettera undervisningen och erbjuda olika funktioner som kan anpassas efter varje elevs behov. Ett exempel är OCR-funktionen som omvandlar text i bild till digital text som då kan redigeras och läsas upp av en talsyntes.
Publicerat 2023-11-10