Att läsa och skriva bygger på flera samverkande förmågor. Med stöd av modellerna The Simple View of Reading och The Simple View of Writing kan lärare analysera elevers läs- och skrivutveckling och identifiera elevers behov.
Läsning och skrivande är tätt sammanlänkade och bygger på kopplingen mellan språkljud och bokstäver. När en elev läser omvandlas bokstäver till språkljud. När eleven skriver görs det omvända – ord delas upp i språkljud som sedan skrivs med bokstäver. Att lära sig läsa och skriva handlar om att förstå och använda kopplingen mellan språkets ljud och bokstäver. För elever med dyslexi är detta ofta svårt.
Med evidensbaserad läs- och skrivundervisning enligt strukturerad ljudningsmetod, kan elever med dyslexi utveckla sin läs- och skrivförmåga. Däremot går det inte att träna bort själva funktionsnedsättningen dyslexi.
Att läsa handlar både om att förstå textinnehållet och behärska tekniken med avkodning.
The Simple View of Reading är en modell som visar vad som krävs för att förstå en text. Den beskriver läsförståelse som ett samspel mellan två delar: avkodning och språkförståelse.
Avkodning är den tekniska delen av läsning. Det handlar om att koppla språkljud till bokstäver, ljuda samman ord (alfabetisk avkodning) och så småningom känna igen ord och mönster direkt (ortografisk avkodning).
Språkförståelse handlar om att förstå ord, begrepp, grammatiska strukturer, tolka meningar och kunna dra slutsatser när man läser en text.
Modellen kan beskrivas med en enkel formel:
Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse
Både avkodning och språkförståelse behövs för att läsningen ska leda till förståelse. Om en av dem inte fungerar påverkas läsförståelsen. En elev kan till exempel ha god språkförståelse men svårigheter med avkodning, som vid dyslexi. Då blir läsningen ansträngd och förståelsen begränsas. En annan elev kan avkoda ord flytande men ha svårt att förstå innehållet, till exempel på grund av ett begränsat ordförråd eller svårigheter att tolka text.
Stöd vid lässvårigheter behöver därför anpassas efter vad som är svårt för eleven. Vissa elever behöver utveckla sin avkodning, andra sin språkförståelse, och en del behöver stöd inom båda områdena.
Här följer exempel på stöd för avkodning och språkförståelse. Stöd för avkodning är särskilt viktigt för elever med dyslexi som, trots evidensbaserad undervisning och intensiv träning i avkodning fortfarande har kvarstående svårigheter. Läs mer på sidan Intensiv lästräning:
För elever med språklig sårbarhet riktas stödet främst mot att utveckla språkförståelse
Exempel på stöd vid avkodningssvårigheter:
Exempel på stöd för språkförståelse:
Visuellt stöd i undervisningen
Filmen beskriver olika typer av visualiseringar i undervisningen som gör det lättare för elever att förstå och komma ihåg. Speltid 6 minuter.
Att skriva handlar både om att få fram sitt innehåll och att hantera det tekniska i skrivandet.
The Simple View of Writing beskriver vad som krävs för att kunna skriva en text. Modellen visar att två delar behöver samspela: transkriptionsförmåga och textgenerering.
Transkriptionsförmåga är den tekniska sidan av skrivandet som handlar om att stava och forma bokstäver med penna eller tangentbord eller använda sig av diktering.
Textgenerering är att skapa och utveckla innehållet i texten. formulera en idé för hela texten, välja lämpliga ord, begrepp, grammatiska strukturer och strukturera texten i förhållande till genre. Det innebär också att anpassa texten efter syfte och mottagare, till exempel om man ska berätta, förklara eller argumentera.
Modellen kan beskrivas med en enkel formel:
Textproduktion = Transkriptionsförmåga x Textgenerering
Både transkriptionsförmåga och textgenerering behöver fungera för att eleven ska kunna skriva en text som är begriplig.
För att skrivandet ska fungera behöver flera förmågor samverka. Det handlar till exempel om att kunna hålla fokus, planera sitt arbete, sätta upp mål samt granska och bearbeta sin text. Arbetsminnet har en central roll i hela skrivprocessen. Det används när eleven ska hålla kvar idéer, formulera meningar och samtidigt tänka på stavning och struktur. Arbetsminnets kapacitet är begränsad. Det innebär att vi bara kan hålla en viss mängd information i huvudet samtidigt. Kapaciteten skiljer sig också mellan elever i samma ålder, vilket påverkar hur lätt eller svårt skrivandet blir.
För en elev med dyslexi kan mycket av arbetsminnets kapacitet användas till att stava. Då blir det mindre utrymme över för att utveckla textens innehåll, struktur och anpassning till mottagare. Det kan påverka textens kvalitet, även om eleven har goda idéer och kunskaper.
Exekutiva förmågor har betydelse för läsande och skrivande, till exempel:
Filmen berättar vad nedsatt arbetsminne innebär och ger flera exempel på arbetssätt som kan stötta minnet. Speltid 4 minuter.
Här följer exempel på stöd för elevens stavning och förmågan att skapa innehåll i text. Stödet är särskilt viktigt för elever med dyslexi som, trots evidensbaserad undervisning och intensiv träning i stavning, fortfarande har kvarstående svårigheter. För elever med språklig sårbarhet riktas stödet främst mot att utveckla förmågan att skapa innehåll i text.
Exempel på stöd för stavningssvårigheter:
Exempel på stöd för att skapa textinnehåll:
Exempel på stöd för exekutiva förmågor:
Stöd som främjar de exekutiva förmågorna kan hjälpa elever med skrivsvårigheter att planera och organisera sin skrivprocess.
Publicerat 2026-06-26