Visuell miljö

Fysisk miljö

Utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar bör den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljö samspela för att utbildningen ska vara tillgänglig.

Hur rummet eller lärmiljön möbleras går att variera men vad som är viktigt att tänka på är att alla ska kunna se varandra utan ansträngning. Barnens eller elevernas bord kan förslagsvis placeras i cirkelform, halvcirkelform eller i U-form. Vid exempelvis grupparbeten och vid måltider är runda bord att föredra. Antal barn eller elever i en klass bör inte vara för stor.

En god visuell lärmiljö skapas bland annat genom god, jämn och bländfri belysning. Tänk på var du placerar dig i förhållande till rummets fönster och undvik motljus. Att ha "mysbelysning" genom att släcka ner eller dimra ljuset är ingen bra idé.

Självklart bör pelare och liknande som hindrar det visuella synfältet undvikas. Om skärmar används bör dessa vara flyttbara så att de inte hindrar det visuella synfältet när de inte används. En god visuell lärmiljö för vissa behöver inte vara lika bra för andra.

Visuell uppmärksamhet

Den visuella miljön består av alla intryck som vi upplever via ögonen. Den påverkar vår möjlighet till koncentration och lärande. Undvik därför visuella störningar eller visuellt buller. Ett tips är att samla producerat material på en enda vägg eller till exempel inom ett inramat område. På så sätt skapas så få störningar som möjligt i det perifera synfältet.

Barn eller elever som är döva eller har en hörselnedsättning tenderar att vara mer uppmärksamma på och medvetna om vad som sker i omgivningen. Detta innebär att deras uppmärksamhet instinktivt dras till klasskamraten som reser sig upp, läraren som börjar skriva på tavlan eller dörren som öppnas. Därmed släpper barnet eller eleven fokus från det de egentligen höll på med. Tidigast i 11-13 års ålder börjar de bli medvetna om detta. Som pedagog måste du därför vara medveten om denna naturliga visuella uppmärksamhet och ibland avvakta, upprepa eller minska risken för att barnen eleverna blir distraherade.

Att ha en god uppsikt över lärmiljön som helhet kan vara viktigt för vissa barn och elever. Det kan även vara bra med fast placering så att de vänjer sig vid de perifera störningar som brukar ske just där. Stäng ute visuellt och auditivt buller genom att stänga dörren och undvik glasdörrar eller fönster mellan lokaler.

Visuell lärmiljö

För barn och elever som är döva eller har en hörselnedsättning är det viktigt att undervisningen alltid är visuellt tillgänglig.

• Filmer eller filmklipp som visas ska alltid vara textade och gärna även översatta till svenskt teckenspråk.
• Filmer eller filmklipp som visas för teckenspråkiga barn eller elever som ännu inte kan läsa svensk text ska alltid vara översatta till svenskt teckenspråk.
• Använd visuellt material såsom film, bilder, text eller liknande i din undervisning. Tänk på att ge barnen eller eleverna tid att titta på det du visar. Teckna eller tala inte samtidigt som de riktar sin uppmärksamhet på det du visar.
• Den som tecknar eller talar måste alltid synas tydligt och i kontrast till bakgrunden.
• Undvik skrikiga färger och mönster på din klädsel och välj hellre en överdel i kontrast till din hudfärg. Tänk på att barnen eller eleverna ska titta på dig och avläsa ditt språk en stor del av dagen.
• Teckna eller tala alltid vänd mot barnen eller eleverna och gå inte runt för mycket i rummet. Tala aldrig när du står vänd mot exempelvis vita tavlan.
• Använd främst svart penna då du skriver på vita tavlan.

Konkurrens om den visuella uppmärksamheten

Det är viktigt att pedagogen är väl medveten om den visuella konkurrensen som kan uppstå vid undervisning av barn eller elever som är döva eller har hörselnedsättning. Ett exempel är när pedagogen berättar om en bild samtidigt som hen pekar på detaljer i bilden. Barnen eller eleverna måste då få tid för att titta på bilden för att sedan ta till sig vad läraren säger. Detsamma gäller om pedagogen visar en text. Då måste barnen eller eleverna hinna se och läsa texten innan pedagogen exempelvis inleder ett samtal om texten. Detta gäller både om läraren använder svenskt teckenspråk eller ett talat språk.

Om teckenspråkstolk används i undervisningen är det extra viktigt att vara medveten om den visuella konkurrensen och läraren måste vara oerhört observant på var eleverna har sin uppmärksamhet. De kan inte titta på teckenspråkstolken samtidigt som de tittar på ett diagram som du visar eller en bild som du pekar på. God förberedelse och ett gott samarbete med teckenspråkstolken är viktigt för ett lyckat resultat.

Visuella strategier

• Det är otroligt viktigt med en tydlig turtagning så att alla vet vems tur det är att teckna eller prata. På så sätt hinner alla titta på rätt person och slipper missa inledningen av vad som sägs.
• Hjälp barnen eller eleverna att rikta blicken mot den som har eller ska få ordet genom att exempelvis använda pekningar.
• Upprepa gärna vad ett barn eller elev har sagt.
• Se till att ha korta pauser med jämna mellanrum så att barnen eller eleverna får tid för återhämtning och för att kunna anteckna.
• Se till att barnet eller eleven är delaktig vad gäller hur en optimal visuell lärmiljö ser ut just för hen. Fråga barnet eller eleven hur hen vill ha det och vad som fungerar bäst.

Myndighetens språkplan

Ta del av filmen nedan för att lära dig mer om myndighetens språkplan. I filmen får du bland annat ta del av konkreta tips kring den visuella miljön.