Jag undrar om det finns en ny benämning för språkstörning?

Vi skulle vilja säga att det inte finns någon ny benämning för språkstörning i det internationella diagnossystem som logopeder använder i Sverige (ICD-10). Däremot finns det flera underdiagnoser till språkstörning i diagnosmanualen. Under F80 med rubriken ”Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen” finns exempelvis pragmatisk språkstörning, grammatisk språkstörning, expressiv språkstörning, semantisk språkstörning och generell språkstörning.  ICD-10 kommer att ersättas av ICD-11. Översättningen till svenska är inte klar ännu , men den diagnos som används för generell språkstörning idag, F80.2B, Generell språkförsening (impressiv och expressiv), heter i den engelska versionen av ICD-11 6A01.20 Developmental language disorder with impairment of receptive and expressive language.

Developmental language disorder (DLD) är den benämning man kom fram till under den multinationella (främst engelskspråkiga länder) och multidisciplinära konsensusstudien CATALISE, som genomfördes för att identifiera och klassificera språkstörning hos barn. Svenska logopedförbundet arbetar vidare med kliniska riktlinjer utifrån CATALISE. Det arbetet kan man läsa mer om på Logopedförbundets webbplats under Kliniska Riktlinjer, (klicka på CATALISE på svenska): Svenska logopedförbundet

Ja, det är en skillnad mellan tal- och språksvårigheter och en språkstörning. När det gäller tal- och språksvårigheter så kan de bero på en språklig försening som barnet kan hämta ikapp eller att barnet har växt upp i en språkligt torftig miljö och genom mer exponering kommer ifatt sina jämnåriga kamrater. En språkstörning gör att de språkliga svårigheterna finns kvar även om de kan förändras över tid. Mer information finns här

När det gäller tal och språksvårigheter kan man också tänka på det man kallar språklig sårbarhet. Då utgår man från att den språkliga sårbarheten uppstår som en obalans mellan barnets/elevens språkliga förutsättningar och de förväntningar som ställs på språklig förståelse och uttrycksförmåga i kunskapsutveckling och kamratrelationer. Alltså att språket kan fungera olika bra i olika situationer.

Detta har beskrivits bland annat i boken språklig sårbarhet i förskola och skola av Barbro Bruce med flera som är utgiven på Studentlitteratur (2016).