Måltidssituationerna i förskolan innehåller ofta många
intryck, såsom ljud, ljus och doft. Detta påverkar många barn men kan bli
särskilt ansträngande för barn med exempelvis adhd eller autism. Ofta är
perceptionen annorlunda vilket kan medföra svårigheter i hur smak, doft och
konsistens uppfattas. Dessa faktorer kan resultera i att vissa barn inte kan
äta specifik mat på grund av dess lukt eller hur den känns i munnen.
Även om måltiderna kan behöva anpassas utifrån olika
individer är det bra med ett gemensamt förhållningssätt för måltidsmiljön på
förskolan. Till att börja med är det bra om det finns uttalade och tydliga
rutiner kring måltiderna. Det kan handla om att alla barn har fasta platser,
att det finns möjlighet att äta i mindre sammanhang och att det finns visuellt
stöd som förtydligar vilken mat som serveras. Att ha en god ljudmiljö är också
viktigt, liksom att erbjuda alternativ när det serveras blandad mat, såsom
grytor och soppor. Det är också bra att se över mattiderna, så att alla barn
har gott om tid och att vuxna finns med vid borden för att skapa lugn och
trygghet. Främsta fokus är att ge alla barn möjlighet att äta, snarare än att
se till att alla barn smakar av allt. Undvik därför tvång och regler.
I vissa fall behövs individinriktade insatser, i detta
arbete behöver förskola och vårdnadshavare tillsammans följa upp dessa. Det kan
exempelvis handla om anpassad kost.
I vårt Studiepaket NPF kan du lära
dig mer om tydliggörande pedagogik. Det vänder sig till personal inom förskola,
grundskola respektive fritidshem.
Studiepaket NPF
Här kan du läsa mer om
måltidspedagogik:
Måltidsmiljö
för barn och elever med NPF (spsm.se)
Mat
i förskolan och skolan - Skolverket