teckenspråk 2

Måltidsmiljö för barn och elever med NPF

Att skapa en lugn och trygg måltidsmiljö är bra för alla barn och elever, men det är särskilt viktigt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). På denna sida hittar du konkreta tips och råd för att anpassa måltidsmiljön i förskolan och skolan med särskilt fokus på barn och elever med autism och adhd.

En matsal med bullrig ljudmiljö och många intryck kan påverka alla individer, men för barn och elever med NPF kan detta vara särskilt påfrestande. För dem kan det vara svårt att hantera situationer där de inte vet vilken mat som ska serveras eller var de ska sitta. Det kan också vara utmanande att stå i kö, hämta mat och vänta på sin tur.

Barn och elever med NPF har ofta annorlunda perception, vilket kan vara särskilt tydligt vid autism. Det kan bland annat medföra svårigheter med smakupplevelser, då det kan smaka för lite eller för mycket. Det kan också medföra svårigheter med matens konsistens, färg, lukt och om maten är blandad. Dessa faktorer kan resultera i att vissa inte kan äta specifik mat på grund av dess lukt eller hur den känns i munnen.

Även om vissa barn och elever klarar av dessa situationer kan det innebära en betydande ansträngning. Det kan i sin tur medföra att resten av skoldagen påverkas negativt. På samma sätt kan andra delar av skoldagen påverka måltidssituationen negativt. Därför är det viktigt att se över hela dagen i förskolan och skolan, så att det blir en bra balans gällande utmaningar, stöd och anpassningar.

Anpassningar av måltidsmiljön

En viktig del i det förebyggande arbetet är göra generella anpassningar som gynnar alla barn och elever. Det kan till exempel handla om tydliga rutiner och en bra ljudmiljö.

Det är av stor betydelse att involvera barnet eller eleven i utformningen av dessa anpassningar. De extra anpassningar och det särskilda stöd som kan finnas under förskole- och skoldagen ska också följa med under måltiderna. Involvera därför elevhälsan, barnhälsan eller en specialpedagog där det finns möjlighet. Det är också bra om elevhälsan eller barnhälsan fastställer kortsiktiga och långsiktiga mål för måltiderna och sedan följer upp och utvärderar dessa. I detta arbete är det viktigt med en kontinuerlig dialog och samarbete med vårdnadshavare.

Nedan kan du ta del av exempel på anpassningar av måltidsmenyn, den psykosociala miljön och den fysiska miljön.

Att anpassa menyn

  • Informera barn och elever på förhand vilken mat som ska serveras och hur den kommer att se ut. Ibland behöver en skriven matsedel kompletteras med bildstöd.
  • Om det kommer att erbjudas flera alternativ vid måltiden bör detta framgå klart och tydligt.
  • När det erbjuds blandad mat, såsom grytor bör det också finnas alternativ där maten inte är blandad.

Den psykosociala miljön

  • I matsalen bör barnen och eleverna ha sin egna fasta platser så att de alltid vet var de ska sitta. Om något i matsituationen ska ändras är det bra att förbereda barnet eller eleven på detta.
  • Förankra alla anpassningar hos all personal kring barnen och eleverna.
  • Erbjud utbildning om barn och elever med NPF för skolmåltidspersonalen, för att skapa förståelse för vad som skapar en bra måltidssituation.
  • Prata om "anpassad kost" istället för ”önskekost”, då det inte handlar om att man önskar en speciell kost. Ordet ”önska” kan ge fel signaler.
  • Se över mattiderna så att alla elever har gott om tid för att äta och inte behöver stressa.
  • Undvik tvång och regler som att ” alla måste smaka på allt” och att "man måste äta upp det som man har på sin tallrik”. Det är viktigare att barnen och eleverna får i sig mat, än att de äter mångsidigt.
  • Arbeta med att skapa förståelse bland övriga barn och elever för att olika personer kan behöva olika anpassningar.
  • Se till att vuxna finns med vid borden under måltiden för att skapa lugn och trygghet.

Den fysiska miljön

  • Om det större sammanhanget blir för svårt bör det finnas möjlighet att sitta i ett mindre rum.
  • Vid behov kan det vara bra att fundera på om det möjligt att dela av en stor matsal i mindre delar. Genom att använda skärmar och rumsavdelare kan miljön bli mer tillgänglig.
  • Använd visuell information för att tydliggöra olika delar av måltidsmiljön. Det kan till exempel handla om att markera var man ställer glas och porslin när man ätit klart.
  • Minska mängden ljudintryck i måltidsmiljön genom att använda ljudabsorberande material.

Information på Livsmedelsverkets webbplats

Informationen på den här webbsidan har tagits fram i samarbete mellan Livsmedelsverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. På Livsmedelsverkets webbplats finns information om näringsriktig mat, måltidspedagogik och andra delar om måltidssituationen i förskola och skola.

Mer från SPSM


Fråga en rådgivare

Läs vanliga frågor och svar till våra rådgivare samt ställa nya frågor om specialpedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning.

Fråga en rådgivare

Podd om måltidsmiljön

I podden Lika värde pratar vi om måltidsmiljön i avsnitt 73.

Avsnitt 73: Måltidsmiljön -en viktig del av skoldagen.

Publicerat torsdag 21 september 2023