Specialskolans elevhälsa delar med sig av sina erfarenheter av att möta nyanlända elever

Hanna Helttunen, logoped inom SPSM:s Hälso- och sjukvårdsenhet, delar med sig av specialskolornas kunskaper och erfarenheter vid mottagandet av nyanlända elever. Hon berättar om ett underlag specialskolans elevhälsa tog fram inför mottagandet av elever från Ukraina till våra skolor. Underlaget kan också fungera som stöd och inspiration för andra skolor som tar emot nyanlända elever med funktionsnedsättningar. Detta har även väckt internationellt intresse.

Barn och unga som flytt från krig kan bära på trauma. De kommer dessutom till ett nytt land och nytt språk. Elevhälsan spelade en viktig roll för samarbetet inom myndigheten med att förbereda oss på att ta emot elever från Ukraina till våra egna specialskolor. Idag har vi flera barn från Ukraina i våra tvåspråkiga skolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Teckenspråk är nationellt så de nyanlända eleverna behöver lära sig två helt nya språk, svenskt teckenspråk och skriven svenska. Hanna berättar: 

– Det är lättare för de som har haft full tillgång till teckenspråk och en regelbunden skolgång i sitt hemland, men betydligt svårare om de inte har haft det. Att inte ha fått tillgång till ett språk under uppväxten kan få negativa konsekvenser för språkutvecklingen samt för den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen. 

Rätten till kommunikation

Det är viktigt att göra en språklig kartläggning. Att kunna kommunicera med andra är ett grundläggande behov och en rättighet. Nyanlända elever kommer, oavsett skolbakgrund, att hamna i språklig sårbarhet men skolan kan göra mycket för att skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö. När de nyanlända eleverna lär sig ett nytt språk är det viktigt att kunna kommunicera på olika sätt under tiden. 

– Ibland är det svårt att få tag på en teckenspråkstolk på elevens modersmål. En lösning kan vara att ha både en teckenspråkstolk som är hörande och en teckenspråkstolk som är döv och kan förmedla det som sägs till ett mera visuellt teckenspråk. Även Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, såsom exempelvis bildstöd, kan underlätta. Digitala verktyg med översättningsfunktioner kan också hjälpa.  

Elevhälsans underlag inför mottagandet i specialskolan

I samband med att vi skulle ta emot elever från Ukraina tog vi inom specialskolans elevhälsa fram tre korta filmer där vi delade med oss av våra erfarenheter och vad som är viktigt att tänka på när vi möter nyanlända barn och unga med funktionsnedsättning. Filmerna finns på vår webbplats och har fokus på nyanlända från Ukraina men kan användas vid mottagandet av nyanlända barn och unga från andra länder också.

– I filmerna lyfter vi tre perspektiv: Det psykologiska perspektivet som handlar om att skapa trygghet, det medicinska perspektivet för att ta reda på hur eleven mår och det språkliga perspektivet, där vi logopeder kan stötta och handleda skolpersonalen i kommunikationsstödjande metoder. Vi brukar prata om att jobba språkutvecklande, upplevelsebaserat och att använda många olika kommunikationssätt.

Mer information på SPSM:s webbplats:

SPSM var med som talare på Unescos internationella modersmålskonferens

SPSM fick genom sitt samarbete inom European Agency for Special Needs and Inclusive Education en förfrågan om vi kunde medverka på Unescos internationella modersmålskonferens i Paris och bidra med vår kunskap och våra erfarenheter.

Temat för dagen var  ”Flerspråkig undervisning – en nödvändighet för att transformera utbildning”. Hanna blev utsedd som en av talarna på den internationella temakonferensen som var den 21 februari och fick då chansen att lyfta vad som är viktigt att tänka på när det gäller nyanlända elever med funktionsnedsättningar. Hon lyfte bland annat att det behövs mer forskning inom det här området.  Panelen som Hanna deltog i handlade om ”Flerspråkig utbildning – en nyckel – i kris- och nödsituationer”.

Enligt FN är utbildningen i världen i kris, dels för att utbildning är underfinansierad, dels på grund av väpnade konflikter, klimatkris och covid-19-pandemin. Skolstängningar som pandemin har orsakat runt om i världen har fått förödande konsekvenser för barns lärande och välbefinnande. 

Unesco är FN:s organisation för att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. 

Mer information om Unesco finns på deras svenska och engelska webbplats:

Att möta nyanlända elever – specialskolans elevhälsa berättar

Sen kriget i Ukraina började
har special-skolan tagit emot elever därifrån.
Det är elever med funktions-nedsättning.
Specialskolans elev-hälsa har skrivit ner
sina erfarenheter.
Hur gör man?

Hanna Helttunen är logoped.
Hon jobbar med språk
på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hanna delar med sig av
vad specialskolorna har lärt sig.
Det kan ge dig inspiration.

Det är inte lätt att lära sig nya språk

Barn och unga som har flytt från krig
kan må dåligt.
De kommer dessutom till ett nytt land.
Det är ett nytt språk.

Elevhälsan hade en viktig roll
när specialskolorna skulle ta emot
elever från Ukraina.

Idag har vi flera barn från Ukraina
i våra två-språkiga skolor.
Det är skolor för elever som är döva
eller har ned-satt hörsel.

Många tror att tecken-språk
är samma i alla länder.
Så är det inte.

De nyanlända eleverna
behöver lära sig två helt nya språk.

  • Svenskt teckenspråk.
  •  
  • Skriven svenska.

En del elever har lärt sig
teckenspråk i Ukraina.
Hanna säger att det är
lättare för dem.

– Om du inte har fått ett språk som barn
blir det mycket svårare.
Det kan vara dåligt
för språk-utvecklingen.

Det kan ge andra problem också.
Vi behöver ha ett språk
för att utvecklas.
Vi behöver kunna kommunicera
när vi är med andra.

– Det är också lättare
om eleverna har gått i skolan,
säger Hanna.

Alla har rätt att kommunicera

Det är viktigt att kartlägga
en nyanländ elevs språk.
Hur är det med språket?
Vilken nivå har eleven?

Alla behöver kunna
kommunicera med andra.
Det är en mänsklig rättighet.

Alla nyanlända elever blir
språkligt sårbara.
Det tar tid att lära sig nya språk.

Men där kan skolan göra mycket.
Vi kan skapa en lärmiljö
som är bra för eleverna.

Skolan kan skapa en miljö som är
tillgänglig språkligt.
Ni kan kommunicera
på flera olika sätt.

Till exempel: Använd bilder
för att visa vad ni menar.

– Ibland är det svårt att
få tag på en teckenspråks-tolk
på elevens modersmål,
säger Hanna.

Här behövs det ofta en tolk
som kan ukrainskt teckenspråk.
I Sverige finns det inte
hur många som helst
som kan det.

– Man kan i stället ha
en teckenspråkstolk som hör
och en som är döv.
Det kan vara en lösning.

Men i så fall behöver man
använda fler stöd.
Hanna räknar upp:

  • Bild-stöd.
  • AKK = Alternativ och
    kompletterande kommunikation.
  • Digitala verktyg
    som översätter.

Titta på elevhälsans filmer

Elevhälsan har gjort
tre korta filmer.
De handlar om att ta emot
nyanlända elever med funktionsnedsättning.

I filmerna berättar vi
vad som är viktigt att tänka på.

Du kan se filmerna på vår hemsida.
De handlar om elever från Ukraina.
Men de är bra att se
även om dina elever kommer
från andra länder.

Varje film handlar om
ett perspektiv:

  1. Psykologiskt.
  2. Medicinskt.
  3. Språkligt.

Hanna förklarar:
– Det psykologiska perspektivet
handlar om att
eleverna ska bli trygga.

– Det medicinska perspektivet
behöver man ha för att
ta reda på hur eleven mår.

– Och så har vi
det språkliga perspektivet.

Eleverna behöver lära sig svenska.
Döva elever behöver dessutom
lära sig svenskt teckenspråk.
Inte lätt!

– Där kan vi logopeder
hjälpa skol-personalen.

Hanna räknar upp
olika bra sätt att jobba på:

  • Att utveckla språket.
  • Att använda upplevelser.
  • Att kommunicera på många olika sätt.

Annat bra material

Podd:

AKK som stöd för nyanlända
och fler-språkiga elever

Om AKK:

Alternativ och kompletterande
kommunikation

Hanna talade på Unescos
konferens i Paris

Specialpedagogiska skolmyndigheten
var med på en konferens
i februari i år, 2023.

Det var Unescos internationella
modersmåls-konferens.

Temat var fler-språkig undervisning.

Hanna var en av talarna.
Hon berättade om nyanlända elever
med funktionsnedsättningar.
Vad som är viktigt att tänka på.

Hanna sa bland annat
att det behövs mer forskning
om det.

Det är kris i skolan

Utbildningen i världen är i kris.
Det säger FN, Förenta nationerna.

Det beror på:

  • För lite pengar till skolan.
  • Krig och konflikter.
  • Klimat-kris.
  • Pandemin (covid).

Under pandemin var skolor
ibland stängda
runt om i världen.

Det har inte varit bra alls.

Barn har inte mått bra av att
inte gå till skolan.
Det har varit dåligt
för deras lärande.

Det här är Unesco

Unesco är en del av FN.
De arbetar med:

  • Utbildning.
  • Vetenskap.
  • Kultur.
  • Kommunikation.
  • Information.

Unesco ska skapa fred genom att
få länderna att samarbeta.

Mer information om Unesco:

Publicerat måndag 9 oktober 2023