Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter

Vad innebär en pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter?

Rektor kan i samråd med elevhälsan ta beslut om att genomföra en pedagogisk läs- och skrivutredning. Utredningen ska ge en god bild av elevens läs- och skrivförmåga och bör genomföras i samverkan med elevhälsan. Syftet med utredningen är att identifiera vilka pedagogiska insatser på skol-, grupp- och individnivå som möter elevens behov. Resultatet av utredningen delas med eleven och vårdnadshavare. Rektorn och elevhälsan ansvarar för uppföljning och utvärdering av utredningen i samråd med elev och vårdnadshavare.

Frågeställning i en läs- och skrivutredning

Frågeställningen i en pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter kan ge svar på om svårigheterna handlar om generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Utredningen ger förutsättningar för rätt åtgärder på skol-, grupp och individnivå.  

Dyslexi innebär att vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna koda av språket med skrift är nedsatta. Dyslexi är ärftligt och förekommer hos cirka 5–8 procent av befolkningen. Det är vanligt att den som har dyslexi också har andra funktionsnedsättningar som adhd, dyskalkyli och språkstörning.

Till skillnad från dyslexi orsakas generella läs- och skrivsvårigheter av flera olika faktorer. Det förekommer hos cirka 20-25 procent av befolkningen. Det kan till exempel handla om medicinska orsaker som hörsel- eller synnedsättning, tillfälliga eller bestående koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller brister i undervisningen. 

En modell över läs- och skrivsvårigheter och dyslexi – artikel på Dyslexiföreningens webbplats.

Definitioner dyslexi

Dyslexi har genom åren definierats på olika sätt. Numera anser man att dyslexi beror på brister i fonologisk medvetenhet och bearbetning. 

Det finns olika definitioner av dyslexi. Två definitioner som är vanligt förekommande är formulerade av Høien och Lundbergs (2013) och Lyon, Shaywitz och Shaywitz (2003). Båda definitionerna betonar att dyslexi inte påverkar språket generellt utan att det handlar om att ha svårt att avkoda och att stava. De betonar också att svårigheterna är medfödda och inte beror på brister i undervisningen. Och man poängterar att svårigheterna är direkt knutna till läsning, inte till någon annan nedsättning i utvecklingen.  

Det krävs ingen diagnos för att en elev i läs- och skrivsvårigheter ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det centrala är inte om nedsättningen medför en diagnos eller inte, utan att man har svårigheter och behöver stöd i sitt lärande.

Vem har rätt att ställa en dyslexidiagnos?

Det är inte reglerat vem som har rätt att ställa en dyslexidiagnos. Den som har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och kompetens i utredningsförfarande kan ställa diagnosen. Inom hälso- och sjukvård ställs medicinsk diagnos enligt ett klassifikationssystem. Skolan ska inte använda sjukvårdens klassifikationssystem, men skolan ska utreda, känna igen och konstatera en svårighet som till exempel dyslexi. Personer inom en och samma profession har olika kompetens för att göra läs- och skrivutredningar. Kommuner och regioner har valt olika sätt att genomföra läs- och skrivutredningar. 

Om utredning av dyslexi på Vårdguidens webbplats

Kartläggning av skolsituationen och läs- och skrivfärdigheter

En kartläggning beskriver hur en elevs styrkor och svårigheter ser ut i olika situationer på skol-, grupp- och individnivå. På skolnivå kan det handla om hur skolan organiserar sin verksamhet och fördelar sina resurser. På gruppnivå kan det handla hur lärmiljö och undervisning är organiserade. På individnivå kan man belysa tidigare extra anpassningar och vad de har lett till. Och i den kartläggningen kan också elevens och vårdnadshavares uppfattning ingå.  

Kartläggningen kan innehålla områden som:

• bakgrundsbeskrivning 
• elevens, vårdnadshavares och lärares uppfattning 
• pedagogiska förutsättningar
• kartläggning av läs- och skrivfärdigheter.

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrundsbeskrivningen kan till exempel ta upp: 

• genomförda kartläggningar
• utredningar
• extra anpassningar
• åtgärdsprogram
• övrigt, som skolbyten, närvaro, annat modersmål, syn- och hörselbedömning. 

Samtal med eleven

Självklart är det nödvändigt att ta del av elevens perspektiv. Målet med samtalet är att ta del av elevens erfarenheter, tankar och åsikter. Ofta har elever också konkreta förslag på hur lärmiljön kan utvecklas.

Lärare och andra vuxna samtalar i många olika sammanhang med elever, men det finns utmaningar och möjligheter i just ett utforskande samtal. En del elever uppskattar lugnet och strukturen i ett avgränsat samtal. Andra samtalar hellre spontant i anslutning till en aktivitet. Det finns elever som utan problem kan svara på frågor och berätta om sånt de varit med om. Andra är mer avvaktande och fåordiga. Elever är olika motiverade att prata om sin egen situation och sina erfarenheter. Man får försöka hitta det sätt som passar den enskilda eleven bäst. I samtalen med elever med kommunikativ eller kognitiv funktionsnedsättning krävs det att man är extra lyhörd. Ibland behövs det särskilda strategier som underlättar för eleverna att berätta om sina erfarenheter.

Råd för ett utforskande samtal:

• Berätta om syftet med samtalet – och att eleven ska säga till om det är något som inte får föras vidare till någon annan. 
• Utgå gärna från konkreta händelser och aktiviteter som observeras i lärmiljön
• Ställ först inbjudande, enkla och öppna frågor och övergå sen till mer specifika frågor som bygger på det som eleven tidigare sagt.
• Använd uppmaningarna berätta, förklara eller beskriv i öppna frågeformuleringar.
• Frågor som kan locka fram idéer och lösningar kan inledas: Hur tänker du nu? Hur vill du gå till väga? Vad tror du?
• Frågorna skall vara utforskande och inte påståenden som skall bekräftas eller förkastas av eleven. 
• Ställ en fråga i taget och vänta in elevens svar. Ge eleven tid att formulera sina tankar. 

Tänk på att:

• samtalets syfte är att få veta mer om elevens upplevelser
• anpassa språket till elevens förmåga 
• förmedla att det är eleven som är expert på sin situation
• lyssna mer än att tala själv, men svara på elevens frågor 
• berätta för eleven vad som kommer att hända med det som har blivit sagt och hur det skall följas upp, till exempel om det blir fler samtal för att följa upp och för att prata om eventuella förändringar.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport Delaktighet – ett arbetssätt i skolan, finns mer information om utforskande samtal och observationer.

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan.

Pedagogiska förutsättningar 

I en pedagogisk utredning kartlägger och observerar man elevens förutsättningar för lärande på skol-, grupp och individnivå och hur det hänger samman med verksamhetens pedagogiska, sociala och fysiska miljöer. 

Områden att kartlägga kan till exempel vara:

• tillgång till digitala verktyg
• elevens delaktighet
• möjligheten att redovisa kunskap på olika sätt
• möjligheten att skilja lästräning från kunskapsinhämtning
• hur det särskilda stödet är organiserat
• vilka rutiner som finns på skolan för tidig upptäckt, uppföljning, handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter 
• gruppsammansättning
• läs- och skrivfärdigheter

Att välja kartläggnings- och utredningsmaterial

Individuella tester är av stor betydelse för att få fördjupad information om enskilda elevers styrkor och svagheter. De individuella testerna har andra syften än screeningen och saknar därför ibland normer för jämförelse av resultaten. Med individuella tester kan man undersöka hur eleven arbetar med enskilda uppgifter. Testet kan också ge information om vilket stöd eleven är i behov av. För att testsituationen ska vara tillförlitlig ska instruktionerna i manualen följas utan avvikelser.

I en läs- och skrivutredning används ofta både normerade och kvalitativa (icke-normerade) tester. Screeningtesterna bör vara standardiserade och normerade för att vara ett bra underlag för analys och uppföljning. 

Ett standardiserat test har hög validitet och reliabilitet och är normerat. Ett tests tillförlitlighet mäts i validitet och reliabilitet. Validitet är ett mått på hur väl testet mäter det som ska mätas. Reliabilitet beskriver hur tillförlitligt och noggrant en mätning genomförs. När reliabiliteten är hög är andelen slumpmässiga mätfel låg och resultatet blir detsamma vid upprepade mätningar. 

Ett normerat test är inte alltid standardiserat. Att ett test är normerat innebär inte att det är ett mått på kvalitet eller på att testet mäter det säger sig att mäta på ett tillförlitligt sätt. Det är endast ett sätt att tolka ett testresultat för en elev i förhållande till hur andra svarat på samma test. Att göra en normering innebär att en grupp genomför ett test och utifrån resultatet beräknas medelvärde och standardavvikelser (spridningen) för gruppen. Dessa mått används sedan för att jämföra individuella resultat med normgruppens.

Normerade, standardiserade tester bedöms vanligtvis efter stanineskalan och percentilskalan. Stanine bedöms efter en niogradig skala där stanine 1 är det lägsta värdet och stanine 9 det högsta. Resultatet stanine 4–6 motsvarar medelvärde för åldern eller årskursen. Percentil bedöms enligt en 100-gradig skala. Om en elev har percentil 15 innebär det att 15 procent av eleverna inom en viss årskurs eller ålder får lägre resultat än eleven, medan 85 procent av eleverna får ett högre resultat. 

Om screening i Dyslexiföreningens utredningsmodell.

Sammanfattande bedömning

I den sammanfattande bedömningen görs en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt förslag till metoder för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. En utredning kan visa att en elev är i behov av särskilt stöd men också att det finns förutsättningar för att skapa en bättre lärmiljö utan att upprätta ett åtgärdsprogram. 

Den sammanfattande bedömningen kan innehålla: 

• resultat och analys
• slutsats
• förslag till pedagogiska åtgärder.

Pedagogiska åtgärder

De pedagogiska åtgärderna på skol-, grupp- och individnivå ska utgå ifrån utredningens resultat och analys. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

När eleven är delaktig i att utforma åtgärderna ökar förutsättningarna för att stödet ska få effekt. Delaktighet handlar om elevens rätt att uttrycka sin mening, bli lyssnad på och till inflytande. 

I utarbetandet av åtgärdsförslagen är fördelningen mellan kompensation och träning en viktig del att förhålla sig till utifrån ålder och årskurs.

Efter genomförd läs- och skrivutredning

Utredningens resultat förankras hos skolans elevhälsa. Elevhälsan planerar hur utredningens förslag på pedagogiska åtgärder ska genomföras och följas upp i samråd med eleven. Resultatet av utredningen delas med eleven och vårdnadshavare.

Relaterat innehåll

Skolverket och SPSM har tillsammans tagit fram ett material om utredning av en elevs behov av särskilt stöd, som ger skolan vägledning i att utreda en elevs behov av särskilt stöd.

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd