Intensiv lästräning hjälper elever med lässvårigheter att utveckla sina läsfärdigheter på ett effektivt sätt. Här får du tips på vad du behöver tänka på inför intensivundervisning samt aktiviteter som tränar avkodning, läsflyt och läsförståelse.
Internationella studier har visat att individuell, intensiv och daglig lästräning under en begränsad period ger bättre resultat än utspridda insatser. Innan man påbörjar en period av intensivundervisning måste man kartlägga och analysera de problem som eleven har med läsningen. Denna kartläggning utgör grunden för utformningen av intensivundervisningen. Träningsperioderna kan organiseras inom ramen för skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd.
För att tidigt kunna identifiera elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter måste skolan ha en kontinuerlig plan för att kartlägga, analysera och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Detta skapar förutsättningar för att kunna identifiera vilka elever som behöver intensivundervisning och vilka delar i läsprocessen som behöver utvecklas.
Intensivundervisningen ska vara evidensbaserad och genomföras av en utbildad pedagog med kompetens inom området läs- och skrivsvårigheter. En träningsperiod kan variera i omfattning, antal tillfällen och tid. Vanligtvis sträcker den sig över 6–12 veckor med 4–5 tillfällen per vecka. Varje tillfälle varar i 20–40 minuter. Variationen utgår från elevens behov och förutsättningar.
En framgångsrik, intensiv lästräning är:
Innan intensivundervisningen inleds måste man identifiera vilken del av läsningen som eleven har svårt med. Om svårigheterna rör avkodning, bör träningen inriktas på den delen. Studier visar dock att en framgångsrik strategi är att kombinera avkodningsträning med arbetet att förbättra läsflyt och läsförståelse. När perioden av intensivundervisningen är avslutad gör skolan en utvärdering av insatsens effekt.
Avkodning innebär färdigheten att tolka bokstavstecken till ord. Exempel på avkodningsträning är:
Läsflyt innebär att man läser en text i lämplig takt, med automatiserad avkodning och med inlevelse och förståelse.
Exempel på träning för att förbättra läsflytet:
Läsförståelse handlar om förmågan att förstå och tolka textens innehåll, såsom dess budskap, handling och orsak-verkanförhållanden. Läsförståelsen bygger på många av samma kognitiva och språkliga färdigheter som hörförståelsen. Förmågan att förstå textens innehåll kan tillämpas både genom hörförståelse och läsförståelse. En viktig skillnad mellan hörförståelse och läsförståelse är att läsförståelse förutsätter att läsaren har en god avkodningsförmåga.
Den språkliga förståelsen tillämpas både vid hörförståelse och vid egen läsning. Språkförståelse innefattar förmågan att både förstå och kunna förmedla ett språkligt budskap. Inom begreppet språkförståelse ingår olika delar som tillsammans bygger upp denna förmåga, såsom ordförråd, språkstruktur, bakgrundskunskap, textstruktur och tolkningsstrategier.
Exempel på aktiviteter i undervisningen som utvecklar läsförståelsen:
Publicerat 2023-10-02