Kommunikativa strategier och visuellt stöd

Medveten och tydlig kommunikation är nödvändig för barn med hörselnedsättning. Det innebär exempelvis att vara mån om turtagningen och att erbjuda visuell förstärkning.

Vägen till språket börjar i barnets egna känslor och upplevelser av situationen här och nu. Successivt utvecklas de kommunikativa och språkliga förmågorna och barnet kan kommunicera om sådant som ligger längre bort ifrån jaget och nuet.

Den här utvecklingen går inte av sig själv, även om det ibland verkar så. Alla barn behöver få rikligt med tid och möjligheter för att kommunicera med andra barn och med vuxna för att utveckla sitt eller sina språk, sitt tänkande och sitt lärande.

Den kommunikativa och sociala utvecklingen under förskoleåren är grundläggande för det livslånga lärandet. Det är därför viktigt att du som pedagog observerar barnens utveckling av språk, kommunikation och samspel noggrant och att du agerar om du har anledning att tro att mer behöver göras för att ge var och en rätt förutsättningar. Att "vänta och se" är inget alternativ.

Det är energikrävande är att hela tiden behöva vara koncentrerad för att inte missa vad som sägs. Om man har en hörselnedsättning går en stor del av arbetsminnets kapacitet åt till att uppfatta talet, istället för att bearbeta innehållet i den talade informationen. Beroende på typ och grad av hörselnedsättning kan en person med hörselnedsättning också ha svårt att uppfatta vissa språkljud, eftersom det saknas information i ljudbilden. Det uppstår så kallade informationsluckor.

Yngre barn har sällan tillräckligt med språkliga erfarenheter för att fylla i  informationsluckorna genom att göra gissningar eller dra slutsatser av sammanhanget. Inte minst gäller det barn med hörselnedsättning som håller på att lära sig svenska som andraspråk.

Svenska är ett konsonantrikt språk, mer än hälften av språkljuden är konsonantljud. När man har en hörselnedsättning är det oftast i diskanten det är svårt att uppfatta och det är just där konsonantljuden finns. I svenskan finns många konsonantkombinationer som kan vara svåra att uppfatta även för hörande barn med ett annat modersmål, eftersom de saknas i modersmålet.

Så, vad kan förskolan göra?

Medveten och tydlig kommunikation

En genomtänkt och tydlig kommunikation är nödvändig för barn med hörselnedsättning. Här är en sammanfattning av vad det kan innebära i förskolan:

  • Ha höga förväntningar på barnets kommunikativa förmåga. Undvik att förenkla språket.
  • Observera den sociala och kommunikativa utvecklingen. Agera om du tror att barnet behöver få mer stöd, alltså motsatsen till att "vänta och se".
  • Förstärk kommunikationen med hjälp av kroppsspråk, tecken som stöd och annat visuellt stöd.
  • Arbeta aktivt för att skapa och upprätthålla en god ljudmiljö i förskolan.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

"Språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk och identitetsutveckling", står det i förskolans läroplan. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och lekar är till nytta för alla barn och av extra stor vikt för barn med hörselnedsättning.

Se föreläsningen där Barbro Bruce berättar om vad du ska tänka på för att fungera som en professionell samtalspartner och arbeta språkutvecklande i förskolan:

Kommunikation

En föreläsning med professor Barbro Bruce om att vara en professionell samtalspartner i förskolan. Filmen är undertextad, klicka på "cc"-knappen på den svarta listen för att se textningen. Speltid 21:20 minuter.

Läsa, leka och spela spel

För att utveckla barnens språkliga och kommunikativa förmågor är det bra att läsa mycket böcker. Tänk på att utgå ifrån det visuella. Prata om bilderna och händelserna i böckerna och koppla dem till barnens egna erfarenheter.

Det finns barnböcker med ritade tecken, som stöttar kommunikation med tecken som stöd. Dem kan man hitta på bibliotekens Äppelhyllor. Man kan också skriva ut egna pappersremsor med ritade tecken, som ett minnesstöd för den som tecknar och talar, se Digitala lärverktyg nedan.

Det finns också barnböcker på teckenspråk, det vill säga filmer där en teckenspråksaktör berättar sagan framför bokens bilduppslag, samtidigt som berättartexten läses upp på talad svenska. På webbplatsen Hitta läromedel hittar du barnböcker på teckenspråk. Välj skolform: förskola och ämne: teckenspråk.

Alla möjliga former av samtal och samspel, i alla olika situationer under dagen, har betydelse för barnens språkliga utveckling. Bjud in barnen till samspel och samtal och observera hur de kommunicerar med varandra i den fria leken. Att använda flanosagor eller skapa egna sagovärldar i miniatyr är roliga sätt för att utveckla kommunikationen, liksom att leka med språkljud och munmotorik. Fokusera om möjligt er kommunikation i leken på de ord och ljud som lätt "faller bort" när man har en hörselnedsättning, exempelvis prepositioner och andra småord, konsonanter och ändelser. Att leta efter ord som rimmar är ett sätt att träna på ändelser. Man kan leka med en docka för att träna på hur prepositioner fungerar: "Var är han nu?", "Han är under burken!".

Med lite planering kan spel ge barnen rika möjligheter till kommunikation och repetition. Gör ett spel som memory mer kommunikativt genom att alla ska dölja brickan som de tar upp, så att de andra spelarna måste lyssna på beskrivningen av bilden, till exempel. Då tränar barnen både på att ställa frågor och på att uppfatta svaren.

Läs mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Visuell förstärkning och kroppsspråk

Visuell förstärkning innebär att man använder föremål, bilder, tecken eller symboler för att underlätta kommunikationen. Det kan kompensera och ge stöd när inte alla ord eller språkljud uppfattas i den talade kommunikationen. Bildstöd av olika slag används inte bara för att ge barnen överblick över dagens aktiviteter. Det fungerar också bra för att ge barnen perspektiv på något som har hänt tidigare eller förförståelse om något nytt och obekant som ska hända. Ett exempel är att använda en fotokalender för dokumentation och för att prata om framtiden. Foton och filmklipp är alltid bra att ha när man vill samtala om spännande saker och platser, eller om personer som inte är där just då.

Barn med hörselnedsättning behöver kunna se ansiktet på den som talar, helst rakt framifrån och på lämpligt avstånd, för att få det nödvändiga visuella stödet som avläsning av kroppsspråk och ansiktsuttryck ger. Placeringen i rummet är därför viktig att tänka på. Att sitta i ring eller U-form vid samlingen gör att alla kan se varandra. Barn med hörselnedsättning bör ha ryggen mot fönstren, så de inte sitter i motljus.

Att använda rikligt med kroppsspråk och gester är bra för alla barn, men av extra stor vikt för barn med hörselnedsättning. Det underlättar för situationsförståelsen. När du upplever att barnen inte har uppfattat eller förstått det som sägs så bör du inte bara upprepa budskapet utan också försöka att förklara vad du menar på ett mer visuellt och konkret sätt, till exempel med hjälp av kroppsspråk.

God samtalsteknik

Tydlig turtagning, det vill säga att bara en person i taget pratar, är en enkel men mycket betydelsefull strategi. Det också viktigt att du som vuxen säger namnet på den som får ordet, samt visar med en tydlig handgest vem det är som ska prata. Då hinner alla barn rikta uppmärksamheten dit och slippa missa inledningen av det som sägs.

Arbeta för att skapa ett positivt samtalsklimat i förskolan, där alla är delaktiga, och som fungerar i alla situationer, hela dagen. Till exempel när två barn samtalar, för samtal med hela gruppen och för lek och samtal i mindre grupper. Enskilda samtal fungerar bäst när de som samtalar sitter mitt emot varandra, inte bredvid varandra. Undvik att ropa till varandra över längre avstånd, gå fram till varandra istället. Där är du och dina kollegor viktiga förebilder. Var också observant på att samtal mellan er vuxna kan störa barns samtal med varandra.

Vid samlingar är det viktigt att du inte börjar prata eller sjunga förrän alla är på plats och har sin uppmärksamhet riktad mot dig, samt att eventuell hörteknik är påslagen. Vänta med att tala tills det är så tyst som möjligt från buller i omgivningen, exempelvis från småprat, vattenkranar, bestick, skrap från stolar eller pysselmaterial.

Det är också viktigt att tänka på att:

  • Hörapparater fungerar bäst på korta talavstånd, upp till ett par meter.
  • Visa ansiktet när du pratar och se till att ljuset faller på dig, motljus försvårar avläsning av talat språk.
  • Sitt eller stå stilla när du pratar och undvik att ha händer eller föremål framför munnen.
  • Tala tydligt. Ibland kan man behöva göra korta pauser före och efter det som är extra viktigast att uppfatta. Var en positiv förebild och uppmuntra alla barn att tala tydligt.
  • Förstärk budskapet med visuellt stöd, tecken som stöd och gärna konkret material, samt med kroppsspråk.
  • Ta som rutin att upprepa kort vad barnen säger i samlingen: "Ja, Mira säger att det är onsdag idag, och det stämmer!"

Svenskt teckenspråk och tecken som stöd

Oavsett vilka typer av hörapparater eller kokleaimplantat barnen använder så är det ofta inte tillräckligt för att uppnå full delaktighet. Vanligtvis behövs också andra kommunikativa och tydliggörande strategier som fungerar i olika situationer. Många barn har nytta av att få lära sig svenskt teckenspråk eller få tecken som stöd till det talade språket.

Barn som får tillgång till både talad svenska och svenskt teckenspråk, eller tecken som stöd, får fler möjligheter att vara delaktiga. En väl genomtänkt och gynnsam språklig miljö ger dem bäst förutsättningar att utveckla sina språkliga förmågor. Teckenspråket är ett verktyg som ger personer med hörselnedsättning fler valmöjligheter i livet, till exempel genom att kunna använda teckenspråkstolk vid studier och möten.

Hörselskadades riksförbund uttrycker det så här:

"Tvåspråkighet är en tillgång för alla med hörselnedsättning. Det gäller att inte bara se Elin, 5 år, i förskolan, utan att se tonåringen Elin på gymnasiet, studenten Elin i universitets föreläsningssal, civilingenjören Elin på jobbet, simmerskan Elin på träning och kompisen Elin på fiket med vännerna. Varje barn måste få förutsättningar för obehindrad kommunikation och delaktighet genom hela uppväxten och livets olika skeden. Även personer med väl fungerande hjälpmedel och hörapparater möter så gott som dagligen ljudmiljöer och situationer där tekniken inte räcker till. Då är teckenspråk en fantastisk tillgång."

Hur ser lagstiftningen ut på området? Enligt Språklagen (2009:600) ska "döva och hörselskadade barn ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket". Vidare har varje kommun "ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket". Därutöver säger Skollagen (2010:800) att "förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål", vilket enligt Språkrådets språkvårdare i teckenspråk, Tommy Lyxell, gäller alla döva barn och barn med hörselnedsättning, samt hörande barn som har teckenspråkiga föräldrar.

Det finns inte några motsättningar mellan talad svenska, svenskt teckenspråk och tecken som stöd. Tvärtom, kommunikationssätten berikar varandra. Alla barn har också stor nytta av att kunna använda handalfabetet som ett visuellt stöd i kommunikationen. De språkljud som är svåra att uppfatta med hörseln kan stöttas upp med en förklarande handalfabetsbokstavering, till exempel ljud som f, s och k. Att förtydliga det som sägs med tecken underlättar för barnen, särskilt vid längre avstånd och i en ljudrik miljö.

Läs mer om kommunikation, tvåspråkighet och svenskt teckenspråk på de här sidorna i stödmaterialet.

På UR.se finns en serie filmer om döva barns språkutveckling.

På webbplatsen TAKK för språket finns information och inspiration om tecken som stöd i kombination med modersmålsundervisning.

Digitala lärverktyg

Ritade Tecken är en webbtjänst som förmedlar ritade bilder av det svenska teckenspråkets tecken. Du kan söka ritade tecken ur bildbasen och ladda ner dem till din dator eller pekplatta. Du kan även ladda ner hela bildbasen. De ritade tecknen kan laddas ner i olika bildformat som passar till exempel ett dynamiskt kommunikationsprogram eller ett textdokument. Med ritade tecken kan du enkelt skapa egna berättelser med bilder och text. Du kan också skriva ut tecken som komplement till lättlästa böcker och sångtexter. De ritade tecknen blir då ett minnesstöd till dig som pedagog eller förälder för hur tecknen ska utföras. Här hittar du Ritade Tecken.

På nästa sida ligger tre intervjuer med tips och inspiration om digitala lärverktyg i förskolan och skolan.


Gå till nästa sida, Digitala lärverktyg.

Publicerat tisdag 5 juni 2018 Granskat tisdag 23 april 2019