Språkval och språkundervisning

Språk och språkundervisning

Enligt skollagen ska eleverna kunna välja att läsa språk, men vad innefattas i ordet "språk"? Vilka regler finns kring hur en elev kan läsa svenskt teckenspråk i grundskolan och grundsärskolan? Och vad ska man tänka på som lärare när det gäller språkundervisning för elever med hörselnedsättning?

Moderna språk

I skollagen räknas de moderna språken, modersmål och övriga språk in i begreppet språk. Moderna språk är ett eget ämne med en egen kursplan. Ämnet omfattar alla språk, förutom svenska, svenska som andraspråk, engelska, klassisk grekiska, latin och teckenspråk.

Modersmål

Vissa elever har möjlighet att få modersmålsundervisning via SPSMs fjärrundervisning i svenskt teckenspråk. Elever i årskurs 1 - 9 som kan ansöka om detta är de som:

  • är döva eller har en hörselnedsättning som gör att de tillhör specialskolans målgrupp. 
  • har syskon som är döva eller har en hörselnedsättning som gör att de tillhör specialskolans målgrupp.
  • som har föräldrar som är döva eller har en hörselnedsättning.

Läs mer om modersmålsundervisning på sidanFjärrundervisning i teckenspråk

Språkval och elevens val

Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska, samt sträva efter att erbjuda andra språk, som språkval. Eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs 6, och betyg ska sättas från årskurs 6. En elev får i stället för språken som huvudmannen ska erbjuda, det vill säga två av språken ovan, välja något av följande språk som språkval:

  • det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i
  • svenska eller svenska som andraspråk (under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk)
  • engelska
  • teckenspråk för hörande

Huvudmannen är dock inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än fem elever väljer språket (förutom om det är ett nationellt minoritetsspråk).

Som elevens val ska huvudmannen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen, till exempel kan det vara ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i, det vill säga ett nybörjarspråk. Huvudmannen är dock inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som har erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket. Läs mer om språkval och elevens val på Skolverkets webbplats.

Språkundervisning

Vad behöver lärare tänka på när elever med hörselnedsättning ska lära sig ett nytt språk? En lärare berättar:

"Min erfarenhet är att det är så olika från elev till elev hur det har gått med exempelvis engelskan. Det viktiga är att jag som undervisande lärare är medveten om vad hörselnedsättning kan ge för konsekvenser och hur jag kan underlätta undervisningen. A och O är att alltid rådgöra med eleven om hur han eller hon vill ha det. Förförståelse är alltid viktigt att arbeta med, liksom att fokusera på språkljud och uttal. Men det är lika viktigt att stärka eleven att bygga upp sitt självförtroende, att våga.

Att få texter upplästa av mig, så att eleven kan avläsa min mimik och mina munrörelser och lyssna på min välbekanta röst, underlättar mycket. Det kan ges som stöd även vid nationella prov. Jag har aldrig haft en elev som absolut inte har velat göra hörförståelsetest i språk, men som lärare måste jag vara medveten om elevens förutsättningar."

En specialpedagog berättar: "När elever ska lära sig ett språk som inte är deras modersmål och som de inte kan uppfatta fullt ut med hörseln kräver det mycket motivation och energi. Det fonetiska alfabetet kan vara ett bra stöd i arbetet, liksom handalfabetet. När man ska öva eller testa hörförståelse i ett nytt språk är det viktigt att ha en god planering i förväg. Anpassa genomförandet efter elevernas förutsättningar. Det kan till exempel innebära att man sitter i ett eget rum och får lyssna i fred i sin egen takt, eller att man får texten uppläst av läraren, som har en bekant röst."


Gå till nästa sida, Sociala strategier och hörselmedvetenhet.

Publicerat måndag 4 januari 2021