Kommunikativa strategier och visuellt stöd för gymnasieskola
Medveten och tydlig kommunikation är av stor vikt för elever med hörselnedsättning.
Elever med hörselnedsättning uttrycker hur energikrävande det är att anstränga sig för att höra och att hela tiden vara koncentrerad för att inte missa någonting. En stor del av arbetsminnet går till att uppfatta vad som sägs, istället för att bearbeta innehållet i informationen. Beroende på typ och grad av hörselnedsättning kan en person med hörselnedsättning ha svårt att uppfatta vissa språkljud, det saknas information i ljudbilden.
Eleverna har inte alltid tillräckligt med språkliga erfarenheter för att fylla i de informationsluckor som uppstår när de inte uppfattar alla språkljud. Det gäller särskilt för elever med hörselnedsättning som håller på att lära sig svenska. Svenska är ett konsonantrikt språk, mer än hälften av språkljuden är konsonantljud. När man har en hörselnedsättning är det oftast i diskanten det är svårt att uppfatta och det är just där konsonantljuden finns. I svenskan finns dessutom många konsonantkombinationer som kan vara svåra att uppfatta för normalhörande med ett annat modersmål, eftersom de saknas i modersmålet.
Läs mer om hörselnedsättning och flerspråkighet i stödmaterialet Särskilt stöd till nyanlända.
I gymnasieskolans undervisning är språket i skolämnena ofta abstrakt och formellt och ordförrådet är nytt för de flesta. En medveten och tydlig kommunikation är därför nödvändig för elever med hörselnedsättning. Här är några exempel:
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Olika former av språkutvecklande arbetssätt är till nytta för alla elever och av extra stor vikt för elever med hörselnedsättning. Läs mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Serien Språket bär kunskapen från UR handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Visuell förstärkning
Visuell förstärkning i form av presentationer eller text på tavlan kan kompensera och ge stöd när inte alla ord uppfattas i den talade kommunikationen. Då eleverna visuellt kan ta del av undervisningsinnehållet skapas utrymme för pauser i lyssnandet, vilket ökar möjligheterna att bearbeta innehållet.
Tänk på att personer med hörselnedsättning behöver se ansiktet på den som talar, för att få det nödvändiga visuella stödet som kroppsspråk och ansiktsuttryck kan ge. Därför är placeringen i klassrummet viktig. En lämplig möblering är U-form, så att alla kan se varandra. Elever med hörselnedsättning bör ha ryggen mot fönstren, så de inte sitter i motljus.
Förförståelse och repetition
Att erbjuda förförståelse, upprepningar och repetitioner är viktiga strategier i undervisningen.
- Dela ut lektionsplaneringar eller inled med att ge kort information om lektionens upplägg.
- Dela gärna ut lästexter, längre presentationer och liknande i förväg när det är lämpligt.
- När du upplever att alla inte har hunnit uppfatta eller bearbeta all talad information bör du upprepa den.
- Att regelbundet repetera det centrala undervisningsinnehållet vid nästa lektionstillfälle är bra för alla, men av extra stor vikt för personer med hörselnedsättning.
Anteckningsstöd
Personer med hörselnedsättning kompenserar ofta hörseln med synen, därför kan det vara värdefullt att få hjälp med anteckningsstöd på lektionerna, till exempel genom att få kopiera andras lektionsanteckningar eller få åhörarkopior från läraren. På så sätt kan eleverna fokusera på det som sägs och vara mer delaktiga under lektionstiden.
God samtalsteknik
Samtalstekniker som tydlig turtagning, det vill säga att bara en person i taget pratar, och att alltid räcka upp handen när man vill säga något är enkla men mycket betydelsefulla strategier. Det är också viktigt att läraren säger namnet på den som får ordet, samt visar med en handgest eller en tydlig nick vem det är som ska prata, så att elever med hörselnedsättning hinner rikta uppmärksamheten dit och inte missar inledningen av det som sägs.
Arbeta för att skapa ett positivt samtalsklimat i klassrummet där alla är delaktiga och som fungerar i alla situationer, hela dagen. Till exempel när två samtalar, för samtal med hela klassen och för samtal i mindre grupper. Enskilda samtal fungerar bäst när de som samtalar sitter mitt emot varandra. Gruppsamtal kan behöva ske i ett annat rum, om alla smågrupper ska prata samtidigt.
Det är viktigt för eleverna att du inte börjar prata förrän alla är på plats och har sin uppmärksamhet riktad mot dig, samt eventuell hörteknik är påslagen. Vänta med att tala tills det är tyst från buller i omgivningen, exempelvis från småprat, vattenkranar, bestick, skrap från stolar eller verktyg.
Det är också viktigt att tänka på att:
- Hörapparater fungerar bäst på korta talavstånd, upp till ett par meter
- Visa ansiktet när du pratar och se till att ljuset faller på dig, motljus försvårar avläsningen
- Stå stilla när du pratar och undvik att sätta händerna framför munnen
- Tala tydligt och gör korta pauser före och efter det som är extra viktigast att uppfatta. Uppmuntra eleverna att tala tydligt.
- Förstärk budskapet med visuellt stöd och gärna konkret material, samt med kroppsspråk
- Använd whiteboardtavlan eller den interaktiva skrivtavlan. Läs upp det som du har skrivit på tavlan. Vänd dig mot klassen när du pratar, inte mot tavlan
- Ta som rutin att upprepa kort vad eleverna säger i helklass: "Jaså, du tror att svaret är Göteborg, vad tror ni andra?"
- Visa bara undertextade filmer
Svenskt teckenspråk och tecken som stöd
Oavsett vilka typer av hörapparater eller kokleaimplantat eleverna använder så räcker inte det för att vara fullt delaktig i all kommunikation. Elever med hörselnedsättning behöver kommunikativa strategier för olika situationer, och har stor nytta av att få lära sig antingen svenskt teckenspråk eller tecken som stöd till det talade språket, som ibland kallas TSS.
Elever som får tillgång till både tal och svenskt teckenspråk, eller tecken som stöd, får fler möjligheter att vara delaktiga. En väl genomtänkt och gynnsam språklig miljö ger dem möjlighet att utveckla ett rikt och nyanserat språk. I helhetsperspektivet är teckenspråket ett verktyg som ger personer med hörselnedsättning fler valmöjligheter, till exempel genom att kunna använda teckenspråkstolk. Hörselskadades riksförbund uttrycker det så här:
"Tvåspråkighet är en tillgång för alla med hörselnedsättning. Det gäller att inte bara se Elin, 5 år, i förskolan, utan att se tonåringen Elin på gymnasiet, studenten Elin i universitets föreläsningssal, civilingenjören Elin på jobbet, simmerskan Elin på träning och kompisen Elin på fiket med vännerna. Varje barn måste få förutsättningar för obehindrad kommunikation och delaktighet genom hela uppväxten och livets olika skeden. Även personer med väl fungerande hjälpmedel och hörapparater möter så gott som dagligen ljudmiljöer och situationer där tekniken inte räcker till. Då är teckenspråk en fantastisk tillgång."
Forskning visar att det inte finns några motsättningar mellan tal, svenskt teckenspråk och tecken som stöd. Tvärtom, de berikar varandra. Alla elever har också stor nytta av att kunna använda handalfabetet som ett visuellt stöd i kommunikationen.
Ritade Tecken är en webbtjänst som förmedlar ritade bilder av det svenska teckenspråkets tecken. Du kan söka ritade tecken ur bildbasen och ladda ner dem till din dator eller pekplatta. Du kan även ladda ner hela bildbasen. De ritade tecknen kan laddas ner i olika bildformat som passar till exempelvis ett dynamiskt kommunikationsprogram eller ett textdokument. Med ritade tecken kan du enkelt skapa egna berättelser med bilder och text. Du kan också skriva ut tecken som komplement till lättlästa böcker och sångtexter. De ritade tecknen blir då ett minnesstöd till dig som pedagog eller förälder för hur tecknen ska utföras. Ritade Tecken hittar du här.
Läs mer om kommunikation, tvåspråkighet och svenskt teckenspråk på de här sidorna i stödmaterialet.