Sociala strategier och hörselmedvetenhet

En tillgänglig kommunikation och en hög grad av delaktighet är förutsättningar för lärandet.

"Likvärdiga förutsättningar att lära ska uppnås i en miljö som stärker självkänslan och där eleven upplever delaktighet och gemenskap med andra.", skriver Skolinspektionen i en kvalitetsgranskning om skolsituationen för elever med funktionsnedsättning (2009).

En tillgänglig kommunikation och en hög grad av både delaktighet och inkludering är förutsättningar för lärandet. För att undvika missförstånd som beror på att eleverna inte hör eller inte förstår, krävs det att kommunikationen fungerar och att eleverna är trygga med att använda hörhjälpmedel.

Rapporten skriver vidare: "Granskningen visar att elever med hörselnedsättning många gånger väljer att inte använda tekniska hjälpmedel då de upplevs som störande. En annan orsak är att eleverna vill vara som alla andra och inte avvika på något sätt. På några skolor har också elever behandlats kränkande av andra elever utifrån sina funktionsnedsättningar. Detta har fått till följd att berörda elever inte alltid vill använda sina tekniska hjälpmedel. Skolorna behöver vidta åtgärder för att åstadkomma ett klimat som kännetecknas av respekt för olikheter och där det fullt ut godtas att man kan behöva hjälpmedel i sin skolsituation. Eleverna ska på ett tryggt sätt kunna använda nödvändiga hjälpmedel för att ges likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen. Om eleverna ändå väljer att inte använda dessa hjälpmedel måste skolorna öka sina övriga kompensatoriska insatser."

Som pedagog behöver du arbeta aktivt för en lärmiljö där olikheter framhålls som någonting självklart och positivt. Utgå gärna ifrån DATE lärmaterial Gy:

Med DATE Lärmaterial Gy får eleverna normmedvetet utforska vad det innebär att vi människor fungerar på olika sätt, öka medvetenheten om vad begränsande attityder och föreställningar kan få för konsekvenser, samt lära sig mer om vad en tillgänglig miljö innebär, både i skolan och i samhället. Lärare får lektionsspår med upplägg, material och uppgifter i linje med läroplan och ämnesplaner, samt kompetensutveckling och stöd i likabehandlingsarbetet.

Elever med hörselnedsättning behöver stöd i att skapa goda strategier för att via hörseln kunna samspela med sin omgivning på bästa sätt. Sådana sociala strategier är en del av vad vi kallar hörselmedvetenhet.

Hörselmedvetenhet

Hörselmedvetenhet handlar om att ha kunskap om sin egen hörselnedsättning, att använda sig av goda hörselstrategier i alla situationer och använda hörteknik på ett bra sätt. Hörselmedvetenheten är något som skolan i kommunikation med eleverna bygger upp genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete.

I den här filmen berättar Cathrine om när hon fick tinnitus och så småningom kokleaimplantat.

I den här filmen besöker sångerskan Maria Blom en musikfolkhögskola och pratar med de studerande om hur det är att leva med tinnitus.

Återhämtning och ljudvila

Att lyssna på lärare och kamrater en hel skoldag kan vara krävande för eleverna, eftersom det krävs mycket energi från arbetsminnet för att processa det som sägs. Det är bra om det finns plats och tid för återhämtning, där de kan få "ljudvila" och möjlighet till att bearbeta och processa alla intryck.

Att förhålla sig till omgivningens attityder

Under ungdomsåren kan omgivningens attityder och normer spela en betydande roll för personer med hörselnedsättning, vilket framgår av citatet från Skolinspektionens rapport överst på den här sidan.

Det är också något som Rebecca och Ulrika pratar om i filmen nedan. Filmen kommer ifrån läromedlet Min hörsel, där det finns filmer som kan vara relevanta för elever med hörselnedsättning i gymnasieskolan. Se en presentationsfilm om materialet här.

Vad är hörtaktik?

Rebecca intervjuar hörselvetaren Ulrika Hammargård om hörtaktik och hörselmedvetenhet. Den tar upp bådas personliga erfarenheter från skolan, privatlivet och yrkeslivet. Hur och när man kan berätta för en ny bekantskap att man har en hörselnedsättning, till exempel. Filmen är undertextad, klicka på "cc"-knappen på den svarta listen för att se textningen. Speltid 14:15 minuter.

Nittonåriga Lovisa berättar så här om sina skolerfarenheter: "... mina betyg var jättebra! För jag var ju alltid hemma och gjorde läxor, kunde fokusera på skolarbetet. Men det sociala livet var ju nästan ingenting. Det var som att de inte ville ha något med mig att göra. Eller, de trodde att jag var en "självegoistisk idiot som trodde att jag var någonting", eftersom jag inte lyssnade. Men i själva verket var det ju att jag inte hörde." Hela intervjun med Lovisa finns i DATE-materialet.

En lärare berättar: "Vissa av mina elever har satt upp håret under första dagen för att med en gång visa alla att de har en hörselnedsättning. Denna öppenhet har i deras fall ofta gett en avväpnande känsla, inget som är konstigt och inget som är tabu att prata om. Andra elever har plockat av sina hörapparater, eller gömt dem under långt hår. Deras strategi har varit att inte sticka ut och jag upplever att de då har hamnat mer i kläm än de förra."

Det finns flera intresseorganisationer för personer med hörselnedsättning. I deras verksamhet kan unga med hörselnedsättning hitta jämnåriga med liknande erfarenheter. Sök exempelvis på: DHB, HRF, UH, SDR, DBU och FSDB.


Gå till nästa sida, God ljud- och ljusmiljö.

Publicerat måndag 11 juni 2018 Granskat måndag 17 september 2018

DATE lärmaterial gymnasiet

  • Bildtext saknas

    DATE lärmaterial GY

    DATE lärmaterial för gymnasiet är ett praktiskt undersökande och utmanande material att använda i gymnasieskolans ämnesundervisning och likabehandlingsarbete. Eleverna får normmedvetet utfo...