Hörselnedsättning kan bero på en skada, en sjukdom eller ett syndrom. Om så är fallet, kan skadan eller syndromet också ge upphov till andra svårigheter till exempel när det gäller syn, språk, uppmärksamhet eller samspel. Ett exempel är Downs syndrom.

Downs syndrom

Downs syndrom kan ge en förhöjd risk för hörselnedsättning redan från tidig ålder. Det beror bland annat på att hörselgången ofta är trång, samt att trumhinnan kan vara förtjockad och indragen, vilket påverkar hörseln. Därför är det bra att vara extra uppmärksam på hörselstatusen hos barn och elever med Downs syndrom, även om de inte använder någon hörapparat. Se filmen Lite om tvåspråkighet, där vi bland annat får träffa Linnea som har Downs syndrom:

Ökad sårbarhet

En funktionsnedsättning kan också innebära att man får en ökad sårbarhet för andra svårigheter. Med fullgod hörsel kanske de övriga svårigheterna inte skulle bli så framträdande.

Utvecklingen sker hela tiden i växelverkan mellan de egna förutsättningarna och stimulansen från omgivningen, så en tillgänglig och stimulerande lärmiljö är av stor vikt för lärandet.

Barn och elever med funktionsnedsättningar i kombination är ofta i behov av en individuellt anpassad lärmiljö. I det arbetet kan Specialpedagogiska skolmyndigheten bidra, läs mer om specialpedagogisk utredning och specialpedagogisk rådgivning på SPSM:s webbplats.

Vikten av tidigt språkstöd

Det kan hända att en synlig funktionsnedsättning konstateras tidigt när ett barn föds, och blir det som familjen och omgivningen fokuserar mest på. Därför kan det ibland ta längre tid att konstatera funktionsnedsättningar som berör synen eller hörseln. Men, det är viktigt att barnet får rätt stöd tidigt när det gäller just syn och hörsel, så att de får optimala förutsättningar för att utveckla kommunikation och samspel.

Carin Roos, professor i specialpedagogik, brukar säga att "språkandet är det som gäller". Det gäller att komma igång med språkandet tidigt, alltså motsatsen till att vänta och se. Det är också viktigt att ha höga förväntningar för att barnet ska kunna uppnå sin fulla potential.

Flera olika kommunikationssätt

Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn ”rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.” 

Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få kommunicera och att uttrycka behov, känslor eller önskningar är viktiga för välbefinnandet. Kommunikation ger möjlighet till att berätta vad man varit med om, man kan göra olika val eller helt enkelt påkalla uppmärksamhet. 

Vi kommunicerar hela tiden med varandra: med blickar, gester, miner, ord, skratt, pauser, tecken eller bilder. Barn och elever med flera funktionsnedsättningar har samma behov av att kommunicera, men inte samma förutsättningar att få behoven tillgodosedda. Många funktionsnedsättningar påverkar de kommunikativa förmågorna. Genom att använda flera olika kommunikationssätt kan budskapet i kommunikationen bli tydligare och det blir lättare att förstå varandra. Ett par exempel:

• Händelsescheman och dagsscheman ger struktur åt dagen och bygger förförståelse.
• Med hjälp av seriesamtal eller sociala berättelser kan eleven få stöd i att tydliggöra sociala normer och förväntningar, att reda ut konflikter och att förstå andra människors tankar och känslor bättre.

Olika former av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, tydliggör språket och ger goda förutsättningar för att utveckla lärandet. En variant är TAKK, som står för tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Det är viktigt att tänka på att erbjuda barn och elever många olika uttrycksvägar och att göra språket tillgängligt. Ett barn behöver få många erfarenheter av att omgivningen använder exempelvis TAKK innan de själva kan förväntas börja använda kommunikationsformen. Skapa en språkgemensam kultur på förskolan eller skolan. Kom överens om en språkgemensam lärmiljö. Kommunikationen växer fram i samspel mellan eleverna och omgivningen.

Specialpedagogiska skolmyndighetens Studiepaket AKK är framtaget för lärare och arbetslag som vill veta mer om olika former av AKK.

Filma för att lära

Du och dina kollegor behöver vara öppna och flexibla för att se hur varje elev lär och förstår. Genom att göra systematiska observationer med hjälp av film kan det bli enklare att uppmärksamma elevernas kommunikativa signaler, särskilt när de är otydliga eller subtila, eller sker på ett oväntat sätt:

"En elev tecknade ibland med händerna under bordet, och vi hade nog inte sett det om vi inte hade fått med det på film", berättar en specialpedagog. "Vi har också insett att vi både underskattar och överskattar elevernas förmågor, som när vi plockar bort ett bildstöd som vi tror att en elev inte längre behöver. Håll i och håll ut!"

Förslag på fördjupning

SPSM anordnar fortbildning i form av nätbaserade kurser, webbinarier och andra aktiviteter. För mer information se myndighetens kurs- och aktivitetsutbud på den här sidan.

På webbplatsen Hitta läromedel kan man söka efter läromedel som är framtagna för elever med olika behov, till exempel genom att ange läromedelsegenskaper som långsam progression eller AKK.

Det finns också inspirationssidor på Hitta läromedel med tips på material som kan vara relevanta för dig som arbetar i förskola och anpassad grundskola. Se framförallt dessa inspirationssidor:

• Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan
• Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) på tidig nivå
• Kommunikation - Tecken som stöd, äldre elever

På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats finns texter och filmer om kombinerad syn- och hörselnedsättning.

På Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor finns också mycket stöd att få, samt publikationer som "Vad är Charge syndrom?"

Förslag på skrifter och andra publikationer:

• AKK i lärandet ‒ för allas rätt att kommunicera
• Jag vet, jag kan ‒ elever som är döva eller med hörselnedsättning i kombination med autism

Gå nu vidare till något eller några av de här avsnitten:

• Förskola
• Årskurs F–3
• Årskurs 4–6
• Årskurs 7–9
• Gymnasieskola
• Vuxenutbildning