Ytterligare funktionsnedsättning

Tillgängliga lärmiljöer och hög grad av delaktighet är av extra stor vikt för barn, elever och vuxenstuderande som har hörselnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning. Stor hänsyn måste alltid tas till individuella behov och förutsättningar.

Se filmen om Greta, som går i grundsärskolan och har kokleaimplantat:

Framgångsfaktorer i grundsärskolan för elever med hörselnedsättning

Hur kan man göra lärmiljön tillgänglig för elever med hörselnedsättning i grundsärskolan? I filmen möter vi Greta och hennes lärare Therese Kindlund på Snäckbackens grundsärskola. Greta kommunicerar med hjälp av bland annat svenskt teckenspråk, bildstöd och talad svenska. Skoldagen börjar alltid med att Greta tar på sig sina kokleaimplantat, CI, som hon använder för att få språkstimulans via hörseln. Filmen är undertextad. Klilcka på "cc" i den svarta listen för att se textningen. Speltid 8 minuter.

Hörselnedsättning kan bero på en skada, en sjukdom eller ett syndrom. Om så är fallet, kan skadan eller syndromet också ge upphov till andra svårigheter till exempel när det gäller syn, språk, uppmärksamhet eller samspel. Ett exempel är Downs syndrom.

Downs syndrom

Downs syndrom kan ge en förhöjd risk för hörselnedsättning redan från tidig ålder. Det beror bland annat på att hörselgången ofta är trång, samt att trumhinnan kan vara förtjockad och indragen, vilket påverkar hörseln. Därför är det bra att vara extra uppmärksam på hörselstatusen hos barn och elever med Downs syndrom, även om de inte använder någon hörapparat. Se filmen Lite om tvåspråkighet, där vi bland annat får träffa Linnea som har Downs syndrom:

Lite mer om tvåspråkighet

Barn lär på olika sätt med olika sinnen. Elever som har hörselnedsättning och har ytterligare funktionsnedsättning behöver kommunicera på fler än ett sätt. I den här filmen träffar vi Linnea och hennes mamma. Vi träffar också gymnasieeleven Evelina som berättar om sina två språk. Speltid 4:42 minuter.

Ökad sårbarhet

En funktionsnedsättning kan också innebära att man får en ökad sårbarhet för andra svårigheter. Med fullgod hörsel kanske de övriga svårigheterna inte skulle bli så framträdande, men kombinationen gör att svårigheterna blir till en funktionsnedsättning.

Detsamma gäller för bristande stimulans. En hörselnedsättning tillsammans med understimulans kan leda till så stora svårigheter att det blir en funktionsnedsättning. Utvecklingen sker hela tiden i växelverkan mellan de egna förutsättningarna och stimulansen från omgivningen, så en tillgänglig och stimulerande lärmiljö är av stor vikt för lärandet.

Barn och elever med funktionsnedsättningar i kombination är ofta i behov av en individuellt anpassad lärmiljö. I det arbetet kan Specialpedagogiska skolmyndigheten bidra, läs mer om specialpedagogisk utredning och specialpedagogisk rådgivning på SPSM:s webbplats.

Vikten av tidigt språkstöd

Det kan hända att en synlig funktionsnedsättning konstateras tidigt när ett barn föds, och blir det som familjen och omgivningen fokuserar mest på. Därför kan det ibland ta längre tid att konstatera funktionsnedsättningar som berör synen eller hörseln. Men, det är viktigt att barnet får rätt stöd tidigt när det gäller just syn och hörsel, så att de får optimala förutsättningar för att utveckla kommunikation och samspel.

Carin Roos, professor i specialpedagogik, brukar säga att "språkandet är det som gäller". Det gäller att komma igång med språkandet tidigt, alltså motsatsen till att vänta och se. Det är också viktigt att ha höga förväntningar för att barnet ska kunna uppnå sin fulla potential.

Flera olika kommunikationssätt

Alla barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem. Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Att kunna uttrycka behov, känslor eller önskningar är också viktigt för vårt välbefinnande. Att kunna kommunicera innebär att få möjlighet att uttrycka sina känslor och sina behov, berätta vad man varit med om, göra olika val eller helt enkelt påkalla uppmärksamhet.

Vi kommunicerar hela tiden med varandra: med blickar, gester, miner, ord, skratt, pauser, tecken eller bilder. Barn och elever med flera funktionsnedsättningar har samma behov av att kommunicera, men inte samma förutsättningar att få behoven tillgodosedda. Många funktionsnedsättningar påverkar de kommunikativa förmågorna. Genom att använda flera olika kommunikationssätt kan budskapet i kommunikationen bli tydligare och det blir lättare att förstå varandra. Ett par exempel:

  • Händelsescheman och dagsscheman ger struktur åt dagen och bygger förförståelse.
  • Med hjälp av seriesamtal eller sociala berättelser kan eleven få stöd i att tydliggöra sociala normer och förväntningar, att reda ut konflikter och att förstå andra människors tankar och känslor bättre.

Olika former av alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, tydliggör språket och ger goda förutsättningar för att utveckla lärandet. En variant är TAKK, som står för tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Det är viktigt att tänka på att erbjuda barn och elever många olika uttrycksvägar och att göra språket tillgängligt. Ett barn behöver få många erfarenheter av att omgivningen använder exempelvis TAKK innan de själva kan förväntas börja använda kommunikationsformen. Skapa en språkgemensam kultur på förskolan eller skolan. Kom överens om en språkgemensam lärmiljö. Kommunikationen växer fram i samspel mellan eleverna och omgivningen.

Specialpedagogiska skolmyndighetens Studiepaket AKK är framtaget för lärare och arbetslag som vill veta mer om olika former av AKK.

Webbplatsen TAKK för språket handlar om kommunikation med hjälp av TAKK i en flerspråkig miljö, till exempel vid modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet.

Filma för att lära

Du och dina kollegor behöver vara öppna och flexibla för att se hur varje elev lär och förstår. Genom att göra systematiska observationer med hjälp av film kan det bli enklare att uppmärksamma elevernas kommunikativa signaler, särskilt när de är otydliga eller subtila, eller sker på ett oväntat sätt:

"En elev tecknade ibland med händerna under bordet, och vi hade nog inte sett det om vi inte hade fått med det på film", berättar en specialpedagog. "Vi har också insett att vi både underskattar och överskattar elevernas förmågor, som när vi plockar bort ett bildstöd som vi tror att en elev inte längre behöver. Håll i och håll ut!"

Förslag på fördjupning

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder kurser på bas- och fördjupningsnivå om att möta barn och elever med hörselnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. SPSM anordnar även nätverksträffar för specialpedagoger i vissa regioner. Se myndighetens kurs- och aktivitetsutbud på den här sidan.

På webbplatsen Hitta läromedel kan man söka efter läromedel som är framtagna för elever med olika behov, till exempel genom att ange läromedelsegenskaper som långsam progression eller AKK.

Det finns också inspirationssidor på Hitta läromedel med tips på material som kan vara relevanta för dig som arbetar i förskolan, grundsärskolans yngre årskurser och i grundsärskolan med inriktning mot träningsskola. Se framförallt dessa inspirationssidor:

På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats finns texter och filmer om kombinerad syn- och hörselnedsättning.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor finns också mycket stöd att få, samt publikationer som "Vad är Charge syndrom?"

Förslag på skrifter och andra publikationer:


Gå nu vidare till något eller några av de här avsnitten:

Publicerat tisdag 5 juni 2018 Granskat fredag 14 september 2018