2. God ljud- och ljusmiljö

Möjligheterna att uppfatta, bearbeta och minnas information påverkas av såväl ljudmiljön som ljusmiljön. Det handlar om lokalerna, men också om val av inredning och om hur verksamheten är organiserad.

Varför är ljudmiljön så viktig?

God ljudmiljö kännetecknas av att de viktiga ljuden, de vill säga de ljud som vi har nytta av i en viss situation, går att urskilja utan ansträngning.

För barn och elever med hörselnedsättning är det inte bara så att ljudintrycken blir svagare. Hörselnedsättningen påverkar ofta också möjligheterna att uppfatta olika språkljud i den talade kommunikationen, särskilt när det finns störande bakgrundsljud som ventilationsbuller och liknande. Detta kan inte kompenseras till fullo med hörapparater eller kokleaimplantat (CI), men en god ljudmiljö ger optimala förutsättningar för att en person ska kunna nyttja sina personliga hörhjälpmedel och annan hörteknik.

Besök gärna Hörsellinjens ljudmiljösimulator och lyssna på ljudmiljön i en lektionssal för att få en uppfattning om vilken effekt akustiska åtgärder kan ge. Hörsellinjen skriver: "Du kan också få insikt om hur dessa ljudmiljöer kan upplevas av en person med måttlig hörselnedsättning, med och utan hörapparat samt med och utan teleslinga. Ljudmiljöerna är inte inspelade, utan modellerade i en dator – en metod som kallas auralisering och används för att beskriva olika rumsakustiska effekter. Du bör använda hörlurar när du lyssnar."

Se därefter två filmer om hur man kan skapa och upprätthålla goda ljudmiljöer i förskolan, skolan och vuxenutbildningen:

God ljudmiljö i skolan

En dålig ljudmiljö i skolan drabbar alla. Elevernas inlärningsförmåga försämras, likaså lärarnas arbetsmiljö. I filmen berättar skolledare, lärare och elever om skillnaden före och efter en satsning på ljudmiljön i klassrummen. Möt även forskare och akustiker inom auditiv miljö. Speltid 5 minuter.

Vad är en god auditiv miljö?

Akustikern Yvet Martin förklarar hur man kan minska olika typer av buller och öka möjligheten att uppfatta tal och önskvärda ljud i förskolan och skolan. Det handlar bland annat om ventilationsbuller och ljudabsorbenter, men också om ljudklassade dörrar med lämpliga trösklar. Filmen är undertextad, klicka på "cc"-knappen på den svarta listen för att se textningen. Speltid 15:11 minuter.

Läs mer om ljudmiljö i förskolan och skolan i tidskriften Lika värdes temanummer, nr 2, 2016. Där finns en artikel om satsningen på ljudmiljö på Västervångsskolan, Ljudsanering gjorde eleverna piggare: "Bland de positiva effekterna märks att eleverna numera är betydligt piggare på eftermiddagarna och orkar mer. De kan koncentrera sig på inlärningen på ett annat sätt, när de inte behöver lägga energi på att lyssna."

Hur ljudmiljö och buller kan påverka lärandet förklaras närmare i föreläsningen Förutsättningar för språkutveckling och lärande, med Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi, Lunds universitet och Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, Göteborgs universitet, från en kunskapsdag om skolans ljudmiljö.

Några slutsatser som sammanfattar föreläsningen:

  • Om kommunikationen störs av buller eller ljudekon påverkas perception, lärande och minne negativt.
  • Barn störs i sin koncentration av plötsliga, okontrollerbara ljud.
  • Barn utvecklar strategier för att hantera ljudliga miljöer, exempelvis genom att stänga av mentalt, vilket kan vara negativt för utveckling av språk- och läsförmåga.
  • Barn är särskilt känsliga för buller under inlärning. Barn med hörselnedsättning eller andra funktionsnedsättningar samt barn med annat modersmål än skolspråket drabbas hårdast.
  • Barn och lärare måste kunna vistas och arbeta i miljöer som stödjer inlärning. God rumsakustik är en förutsättning men det räcker inte som enda åtgärd. Man måste också prata med varandra, både vuxna och barn, om hur ljud uppstår och hur de kan dämpas.
  • Barns hörsel fungerar lite annorlunda än vuxnas hörsel. Yngre barn upplever därför mer obehag vid höga frekvenser än vad vuxna gör.

En god ljudmiljö i skolan ger även positiva effekter för lärare och andra pedagoger, som inte behöver anstränga rösten lika mycket. Förbättrad ljudmiljö kan dessutom förkorta uppstartstiden på lektionerna, menar Svante Granqvist från KTH i föreläsningen Effektivare undervisning med bra ljudmiljö.

Ljusmiljö och visuellt stöd

Personer med hörselnedsättning har stor nytta av att kunna använda visuella intryck som komplement till hörselintrycken. Fullgod belysning som inte bländar är därför av stor vikt, inte minst eftersom synnedsättning är vanligt i kombination med hörselnedsättning.

Det är också viktigt att kunna se ansiktet på den som talar, helst rakt framifrån och på inte alltför långt avstånd. Genomtänkt placering i rummet, som möblering i cirkel eller U-form där alla kan se varandra, underlättar vid avläsning av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Vid samtal två och två är det bra att sitta mittemot varandra.

Olika former av visuellt stöd i undervisning och annan verksamhet förstärker budskapen i den talade kommunikationen. Det kan innebära presentationer med text, undertextade filmer, bilder och visualiseringar av olika slag, eller tecken som stöd till talet.


Gå till nästa sida, Hörteknik, och läs om den tredje framgångsfaktorn.

Publicerat måndag 4 juni 2018 Granskat fredag 14 september 2018
Illustration av fyra trianglar som symbolsierar de oliak delarna i tillgänglighetsmodellen

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Med hjälp av Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning kan förskolor och skolor självskatta sina olika lärmiljöer, exempelvis ljudmiljön. Materialet ger stöd i att ta fram en egen handlingsplan med mål, åtgärder och uppföljning.