1. Ett organiserat stöd

Vad innebär ett organiserat stöd?

Ett framgångsrikt, organiserat stöd bygger på:

• att skolledningen, den samlade elevhälsan, lärarna, förskollärarna och lärare i fritidshem arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, på ett systematiskt sätt
• att arbetet utgår ifrån barnens och elevernas behov och förutsättningar
• att arbetet bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Ett organiserat stöd innebär att rektorer ser till att personalen både får den kompetensutveckling som krävs, och att de får de förutsättningar som krävs, i arbetet för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Förutsättningar i arbetet kan handla om avsatt tid för gemensam planering, reflektion och uppföljning.

Vikten av tidigt stöd

Detta organiserade stöd behöver sättas in så tidigt som möjligt i ett barns liv för att motverka konsekvenserna som hörselnedsättningen kan medföra för lärande och utveckling.

Tidig upptäckt och tidig insats är viktigt för att säkerställa att barnen når sin fulla potential, enligt Världshälsoorganisationens och Världsbankens världsrapport om funktionsnedsättning (2011).

"Barn som inte tidigt får stöd att utveckla ett funktionellt språk, tal och/eller tecken, riskerar förseningar både språkligt och kognitivt." (Li, Xia, Zhao & Qi, 2014)

Även barn, elever och vuxenstuderande som har milda till måttliga hörselnedsättningar har behov av ett organiserat stöd:

"Internationell forskning har visat att även lätta hörselnedsättningar kan leda till allvarliga språkförseningar och att även om framsteg har skett i teknologi och språkacceptans är resultat i skolan fortsatt ett bekymmer oavsett grad av hörselnedsättning." (Vohr, Topol, Girard, St Pierre, Watson & Tucker, 2012)

Olof Sandgren är inne på samma spår i sin avhandling. Den visar att språkliga förmågor som fonologiskt korttidsminne har stor betydelse för hur det kommunikativa samspelet fungerar, exempelvis när elever ska arbeta i grupp. Språkliga förmågor har större betydelse för det kommunikativa samspelet än vad graden av hörselnedsättning har, menar Sandgren: "Med pedagogik som alltmer förespråkar samspel mellan elever med utgångspunkt i uppgifter som ska lösas i par eller mindre grupper bör lärare och elever göras uppmärksamma på effekterna av en hörselnedsättning, och hur andra kommunikativa uttryck än de talade kan användas för att underlätta för elever med hörselnedsättning."

Hörselpedagoger och hörselansvariga

Hos skolhuvudmannen bör det finnas en stödfunktion i form av en specialpedagog med utbildning inom audiologi, hörselvetenskap eller liknande. Dessa specialpedagoger kallas ibland för hörselpedagoger eller hörselansvariga.

Ofta är hörselpedagogen en kommunal resurs. I vissa kommuner kan de även ge stöd till fristående verksamheter. Arbetet sker i samarbete med rektorer, elevhälsoteam, regionens hörselhabilitering och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hörselpedagogerna arbetar oftast på individ-, grupp- och organisationsnivå. De kan ge handledning till pedagoger och lärare runt barn och elever med hörselnedsättning. De kan informera de om vilka konsekvenser som hörselnedsättningen kan medföra samt berätta om pedagogiska tips och fungerande strategier. De kan också ge förslag på hur lärmiljön kan anpassas, så att eleverna får bättre förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Ibland organiserar de grupper där elever med hörselnedsättning kan träffas och arbeta med hörselmedvetenhet tillsammans.

Alla kommuner har inte tillgång till kommunal hörselpedagog eller hörselansvarig. För besked om vad som gäller, kontakta din kommuns centrala elevhälsoteam.

Riktlinjer för ett organiserat stöd

Ett organiserat stöd bygger på god samverkan; dels mellan skolledningen, den samlade elevhälsan som ett tvärprofessionellt team och den pedagogiska personalen, dels med elever och vårdnadshavare, men också med regionens hörselhabilitering, hörselpedagog och andra externa aktörer.

---

Gå till nästa sida, God ljud- och ljusmiljö, och läs om den andra framgångsfaktorn.