Hoppa till innehåll

Sociala strategier och hörselmedvetenhet

En tillgänglig kommunikation och en hög grad av delaktighet inkludering är förutsättningar för lärandet.

Förhållningsätt, attityd och bemötande hos lärare och annan personal har stor betydelse för de studerandes trivsel, självförtroende, motivation och arbetsprestation. Det är också viktigt att de studerande kan ha en levande dialog med lärarna om lärmiljön.

En fungerande och tillgänglig kommunikation är en förutsättning för lärandet och för att undvika missförstånd som beror på att man inte uppfattar eller inte förstår vad som sägs.

De studerande kan behöva stöd i att skapa goda strategier för att via hörseln kunna samspela på bästa sätt med sin omgivning. Sådana sociala strategier är en del av det som vi kallar hörselmedvetenhet.

Hörselmedvetenhet handlar också om att ha kunskap om sin egen hörselnedsättning, att använda sig av goda kommunikativa strategier i alla situationer och använda hörteknik på ett bra sätt.

I den här filmen intervjuar sextonåriga Rebecca hörselvetaren Ulrika Hammargård om hörtaktik och hörselmedvetenhet. Filmen tar upp båda personernas personliga erfarenheter från skolan, privatlivet och yrkeslivet. Sociala strategier, som hur och när man kan berätta att man har en hörselnedsättning, tas också upp.

Vad är hörtaktik?

Rebecca intervjuar hörselvetaren Ulrika Hammargård om hörtaktik och hörselmedvetenhet. Den tar upp bådas personliga erfarenheter från skolan, privatlivet och yrkeslivet. Hur och när man kan berätta för en ny bekantskap att man har en hörselnedsättning, till exempel. Filmen är undertextad, klicka på "cc"-knappen på den svarta listen för att se textningen. Speltid 14:15 minuter.

Tinnitus

Många personer med hörselnedsättning upplever även tinnitus. De här båda filmerna berättar vad det kan innebära för ungdomar och vuxna.

I den här filmen besöker sångerskan Maria Blom en folkhögskola och pratar med de studerande om hur det är att leva med tinnitus.

I den här filmen berättar Cathrine om när hon fick tinnitus och så småningom kokleaimplantat, CI, och vad det har inneburit för henne som vuxen.

Återhämtning och ljudvila

Att lyssna på lärare och andra studerande en hel skoldag kan vara krävande för personer med hörselnedsättning, eftersom det tar mycket energi från arbetsminnet för att processa det som sägs. Det kan vara så att de studerande väljer att inte sitta med på en del fikaraster, utan istället vila i tystnad mellan lektionerna. Därför är det bra om det finns plats och tid för återhämtning, en tystare plats där man kan få "ljudvila" på sitt eget sätt och få möjlighet till att bearbeta och processa alla intryck.

Stig Arlinger, professor i teknisk audiologi, förklarar det så här:

"När jag ska lyssna på tal i bakgrundsbuller då behöver min hjärna ägna ganska mycket energi åt att plocka ut de väsentliga delarna ur den störda talsignalen. Då blir det inte så mycket energi kvar i det kognitiva systemet för att hålla kvar informationen. Det är lite som om man lyssnar på tal på ett främmande språk. Då har man fullt upp med att försöka förstå vad de säger. Efteråt kommer man inte ihåg vad de sade, därför att energin inte räcker till för att lagra in, att skapa kvardröjande kunskap."

Intresseorganisationer

Det finns flera intresseorganisationer för personer med hörselnedsättning, där man kan träffa andra med liknande erfarenheter. Sök exempelvis på HRF, SDR, UH, FSDB.


Gå till nästa sida, God ljud- och ljusmiljö.

Publicerat tisdag 12 juni 2018 Granskat måndag 17 september 2018