Kommunikativ kompetens skapas i samspelet mellan eleven och läraren eller assistenten. I studien blir elevens bidrag kommunikativt kompetent när läraren eller assistenten har förstått innebörden. Agens handlar om elevens vilja att till exempel svara på frågor eller att rätta till missförstånd. Agens handlar också om att elevens förmåga anpassa sina bidrag så att de blir begripliga i sammanhanget. Studien undersökte också hur elevens förmåga att visa kommunikativ kompetens och agens påverkades av att eleven fick rollen som ”elev” respektive ”lärare” i samlingen. 

Det här handlar forskningen om 

Det finns många studier om hur elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar kan inkluderas med hjälp av pedagogiska metoder som till exempel olika strategier för stöttning. Men få studier har undersökt hur icke-talande elever som kommunicerar med stöd av samtalsapparat kan inkluderas i klassrummet. Och tidigare studier om kommunikation med samtalsapparat har framförallt undersökt om samtalsapparaten finns tillgänglig, hur ofta, till vad och hur den används och hur storleken på ordförrådet påverkar elevers språkliga utveckling. 

Begreppen kommunikativ kompetens och agens är av stor vikt för inkludering. 

Så här gjorde forskarna 

Studien baseras på videofilmer av två samlingar i anpassad gymnasieskola. Huvuddeltagaren är en icke-talande 19-årig elev med omfattande motorisk funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning med en språkförståelse som motsvarande 5 års ålder. I första samlingen hade eleven rollen som ”elev” och använde en enkel samtalsapparat. I den andra samlingen använde eleven den dynamiska samtalsapparaten och hade rollen som ”lärare”, vilket innebar att eleven höll i samlingen. All videofilm transkriberades och två sekvenstyper valdes ut som gav eleven tillfälle att visa både kommunikativ kompetens och agens. 

Studien jämför kompetens och agens efter valet av samtalsapparat och roll. Studien beskriver även lärares och assistenters olika strategier för att ge stöd: 

• öka elevens självförtroende och motivation att kommunicera
• underlätta kunskapsinhämtning och uppvisande av kunskap
• underlätta kommunikation mellan klasskamrater. 

Det här kom forskarna fram till 

Studien visar att elevens kommunikativa kompetens var god med den enkla samtalsapparaten för att assistenten stöttade och läraren tydligt förväntade sig ett specifikt svar, i detta fall elevens förnamn. Men elevens möjlighet att uppvisa agens var starkt begränsad. Eleven visade vilja att svara på frågor utan fördröjning men hade inte möjlighet att korrigera missförstånd. 

Studien visar att eleven kunde uppvisa god kommunikativ kompetens även med stöd av den dynamiska samtalsapparaten. Elevens agens var bättre och eleven kunde korrigera missförstånd. Oavsett om eleven använde en enkel eller dynamisk samtalsapparat förutsatte elevens kommunikativa kompetens och agens mycket stöd. Studien visar även att deltagarrollen hade betydelse för hur mycket utrymme eleven fick att kommunicera. När eleven var ”elev” begränsades antalet till en gång och när eleven var ”lärare” uppgick antalet bidrag till 44.

Så kan du förstå och använda forskningen 

Studien visar att en dynamisk samtalsapparat ger eleven större möjlighet att visa både kommunikativ kompetens och agens än en enkel samtalsapparat. Studien visade också att stödet från assistenten eller läraren var en förutsättning för kommunikativ kompetens och agens. Och när eleven fick rollen som ”lärare” i samlingen fick eleven många fler tillfällen till lärande än rollen som ”elev”.  Att arrangera undervisningen ger många tillfällen att träna både agens och kommunikativ kompetens.

Mer information om artikeln

Titel: A comparison between the use of two speech-generating devices: A non-speaking student’s displayed communicative competence and agency in morning meetings in a compulsory school for children with severe learning disabilities. 

Tidskrift: Child Language Teaching and Therapy (2023) 39:2, s.175-194

Författare: Helena Tegler, Mälardalens universitet och Maja Sigurd Pilesjö, Syddanskt Universitet 

Länk till artikel: A comparison between the use of two speech-generating devices: A non-speaking student’s displayed communicative competence and agency in morning meetings in a compulsory school for children with severe learning disabilities.