Syftet med studien var att undersöka associationer mellan funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär bland ungdomar som går i grundskolan. Föräldrars och elevers egna krav på goda skolprestationer samt elevers egen tilltro på sin förmåga, inkluderades också i analyserna. Resultatet visade att graden av psykosomatiska besvär och elevers tilltro till sin egen förmåga varierade beroende på om eleven uppgett att hen har en funktionsnedsättning eller inte. Graden av skolprestationskrav från föräldrar och eleven själv var likartade både bland elever som uppgav att de hade en funktionsnedsättning och de som inte uppgav detta. Varken skolprestationskrav eller tilltro till sin egen förmåga inverkade på styrkan i associationen mellan att ha en funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär.

Det här handlar forskningen om

Forskning har visat att ungdomar som lever med en funktionsnedsättning och eller en långvarig sjukdom har högre risk för olika typer av skolmisslyckanden. Vidare visar forskning att risken att drabbas av olika sociala och hälsorelaterade problem är större bland de som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Separata studier har också visat att det finns ett samband mellan att leva med en funktionsnedsättning och eller långvarig sjukdom och ungdomens förväntade skolprestationer. Men också att tilltron till den egna förmågan är lägre bland dessa ungdomar samt att det förekommer psykisk ohälsa i större utsträckning. Ingen forskning har tidigare undersökt dessa aspekter tillsammans bland ungdomar som lever med en funktionsnedsättning och eller en långvarig sjukdom. Detta är vad som undersöks närmare i denna studie.

Så här gjorde forskarna

Enkätdata samlades in bland 2004 högstadieungdomar. Alla kommunala skolor i Karlstads kommun deltog i studien. Eleverna själva fick svara på en rad olika frågor, en fråga handlade om huruvida de upplevde att de hade en funktionsnedsättning och eller långvarig sjukdom. Andra frågor som eleverna fick besvara rörde föräldrars och elevens egna krav på goda skolprestationer, elevens tilltro till sin egen förmåga samt förekomst av psykosomatiska besvär som exempelvis huvudvärk, magont, sömnsvårigheter och om man känt sig nedstämd eller haft dålig aptit. 

Det här kom forskarna fram till

Resultatet visade att psykosomatiska besvär var större bland ungdomar som uppgav att de hade en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom jämfört med de som inte uppgav att de hade det. Dessutom visade resultatet att ha lägre grad av tilltro till sin förmåga var mer vanligt förekommande bland ungdomar med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom jämfört med de utan funktionsnedsättning. Båda dessa resultat gällde även när pojkar och flickor analyserades separat. Vidare framkom att graden av krav på skolprestation från föräldrar och eleven själv var likartade bland elever med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom och de utan funktionsnedsättning. Elevers egna krav på goda skolprestationer var mer vanligt förekommande än föräldrars krav. Men även om ungdomars egna krav på goda skolprestationer var mer förekommande visade det sig att föräldrars krav på goda skolprestationer hade starkare association till högre grad av psykosomatiska besvär än vad elevens egna krav hade i relation till psykosomatiska besvär.

Resultaten visade också att det var cirka två gånger vanligare att ha högre grad av psykosomatiska besvär bland de ungdomar med en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom än bland de som inte hade detta. Det visade sig också att varken föräldrars eller elevers egna krav på goda skolprestationer och elevens tilltro till sin egen förmåga påverkade styrkan i associationen mellan att ha en funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär.

Så kan du förstå och använda forskningen

En potentiell riskfaktor som identifierades bland alla elever i denna studie, alltså oavsett om ungdomen uppgett att de lever med en funktionsnedsättning eller inte, är höga krav på goda skolprestationer. Det gäller både föräldrars krav men också elevens egna krav. Men att sänka kraven helt kan komma att få skadliga effekter på skolprestationer i sig. Att hitta en lagom nivå på kraven på goda skolprestationer och ett ökat stöd i skolan är av vikt. Till sist, att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga kan vara fördelaktigt när det gäller att minska psykosomatiska besvär bland ungdomar.

Mer information om artikeln

Titel: The association between disability, school achievement expectations, self-efficacy and psychosomatic problems among Swedish adolescents attending compulsory regular school

Tidskrift: Children & Society 2023, Publicerad online innan i tryckt nummer.

Författare: Victoria Lönnfjord, Karlstads universitet, Bergh, Daniel, Göteborgs universitet, Sundh, Mona, Karlstads universitet & Curt Hagquist, Göteborgs universitet. För mer information kontakta: victoria.lonnfjord@kau.se

Länk till artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/chso.12685