Ett sätt att mäta psykisk ohälsa är att undersöka psykosomatiska besvär. Elever med funktionsnedsättningar samt elever som utsätts för mobbning har en ökad risk att ha psykisk ohälsa i form av psykosomatiska besvär. Eftersom elever som har en funktionsnedsättning också har en ökad risk att utsättas för mobbning, så kan denna grupp ha en dubbel sårbarhet och en ytterligare ökad risk för psykisk ohälsa.

I den här studien undersökte forskarna om huruvida en riskfaktor, antingen mobbad eller funktionsnedsättning eller två riskfaktorer, både mobbad och en funktionsnedsättning ökar risken för psykisk ohälsa. Detta jämfört med elever utan någon av riskfaktorerna. För att undersöka detta användes studien Skolbarns hälsovanor som samlar in enkäter från elever i 5an, 7an och 9an. Risken att ha psykisk ohälsa ökade när eleven hade en riskfaktor. Risken dubblerades nästan om eleven hade två riskfaktorer i jämförelse med de som varken mobbades eller hade en funktionsnedsättning. Att ha stöd från lärare och föräldrar minskade risken att ha psykisk ohälsa. Det är därför centralt att reducera risken för framtida psykisk ohälsa hos elever som utsätts för mobbning särskilt när de också har en funktionsnedsättning.

Det här handlar forskningen om 

Tillhörighet är centralt för utveckling. Att inte få vara med är smärtsamt, och att aktivt exkluderas genom mobbning ökar risken för sämre psykisk hälsa. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har både en ökad risk att utsättas for mobbning och att rapportera mer psykisk ohälsa. Spelar denna dubbla sårbarhet någon roll? Tidigare forskning visar att goda relationer med föräldrar och lärare, till exempel att man har någon att prata om mobbningen med, har skyddande egenskaper. I tidigare studier har man dock inte särskilt de som mobbas från de som också har en funktionsnedsättning, men relationerna kan förändras när eleven har flera riskfaktorer.  

Så här gjorde forskarna 

I denna studie användes tvärsnittsdata från enkätstudien Skolbarns hälsovanor, med fokus på den data som insamlats i Sverige och Finland. Studien Skolbarns hälsovanor genomförs vart fjärde år och samlar in data från elever i 5an, 7an och 9an genom ett slumpmässigt representativt urval av skolklasser, och två datainsamlingar användes, 2014 och 2018. 

Mobbning definierades som om eleven blivit mobbad mer än två gånger senaste månaden och funktionsnedsättning mättes utifrån två frågor om eleven hade en diagnos eller långvarig sjukdom och om denna påverkade delaktighet i skolan. Psykisk ohälsa mättes som minst två psykosomatiska besvär flera gånger i veckan. Utöver det mättes även upplevt stöd från lärare och om eleven kan prata om jobbiga saker med föräldrar. Riskfaktorer för psykisk hälsa som också kan spela roll som om eleven själv är mobbare, om ens föräldrar är arbetslösa och om eleven har annan etnisk bakgrund mättes också som moderatorer av relationen. 

För att undersöka hur mobbning och funktionsnedsättning relaterades till psykisk ohälsa genomfördes en multinominal regression som anpassats efter påverkan av skolklassen eleven gick i.  

Det här kom forskarna fram till 

Det finns skillnader mellan Sverige och Finland. I Sverige hade 7,7 procent en funktionsnedsättning och av dessa var 12 procent också mobbade. I Finland hade 6,4 procent en funktionsnedsättning och av dessa var 21,5 procent mobbade. I Sverige är fler elever inkluderade i skolan än i Finland, men detta kan inte enbart förklara skillnaden. Fler elever var också mobbade i finsk skola än i svensk (8,4 mot 5,1 %). Har eleven en funktionsnedsättning är sannolikheten mer än dubbel att eleven också utsätts för mobbning, även om majoriteten av eleverna med funktionsnedsättning inte mobbas. 

Elever som antingen var mobbade eller hade en funktionsnedsättning hade 3 till drygt 4 gånger så stor risk att också rapportera psykisk ohälsa jämfört med de som varken mobbades eller hade en funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning som också mobbades hade mellan 5,9 och 8,4 gånger så hög risk att ha psykisk ohälsa. Elever som utsätts för mobbning har också en 11 till 12 gånger så hög risk att också vara förövare, i Finland skilde sig gruppen mobbade ut sig med bara en 5 gånger så hög risk. 

Elever i Sverige som mobbas och eller har en funktionsnedsättning har en större risk att också ha svårt att prata med sina föräldrar och ha lågt stöd från lärare. I Finland fanns inte samma relation, där var sannolikheten tvärtom högre att eleverna med funktionsnedsättning som utsattes för mobbning hade lätt att prata med sina föräldrar.  Det omvända resultatet rörande stödet från föräldrar i Finland kan ha att göra med att deras antimobbningsprogram ska involvera och informera föräldrar vid mobbning.

Så kan du förstå och använda forskningen 

Att ha två riskfaktorer ökar sannolikheten att eleven också har psykisk ohälsa. Det verkar dessutom öka risken att ha ytterligare riskfaktorer, till exempel att utsättas för mobbning ökar risken att också vara förövare, särskilt för elever som har en funktionsnedsättning. Att ha bra stöd från vuxna minskar risken att uppleva psykisk ohälsa. Däremot så ser vi att risken att ha dåligt stöd från föräldrar och lärare är större om eleven är mobbad eller har en funktionsnedsättning. Det är därför centralt att stötta dessa grupper mer i skolan och att även involvera föräldrar vid mobbningsproblematik för att underlätta elevernas möjlighet att prata om mobbningen. 

Mer information om artikeln 

Titel: The association between self-reported psychosomatic complaints and bullying victimization and disability among adolescent in Finland and Sweden 

Tidskrift: Scandinavian Journal of Public Health, 1-8. 

Författare: Ylva Bjereld, Linköping Universitet, Lilly Augustine, Jönköping Universitet, Russell Turner, Göteborg Universitet, Petra Löfstedt, Göteborgs Universitet, Kwok Ng, Jyväskylä Universitet.

Länk till artikeln: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/14034948221089769