I förskoleklass ska lärare utveckla elevers intresse och förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk. Lärarna förväntas engagera och involvera alla elever i undervisningen. Detta kan vara utmanade då elevers språkliga förmågor varierar.

Det här handlar forskningen om

I förskoleklass ska undervisningen främja elevernas utveckling, både deras muntliga och skriftliga förmåga. Den muntliga förmågan stärks genom att lärarna arbetar med hörförståelse, ordkunskap och grammatik. Den skriftliga språkutvecklingen kan främjas genom att lärarna arbetar med tidiga läsförkunskaper som innebär att eleverna utvecklar bokstavskännedom, förstår kopplingen mellan bokstäver och bokstavsljud och får förståelse för skriftspråket. Den muntliga förmågan är betydelsefull för läsförståelse och skrivande, medan tidiga läsförkunskaperna är centrala för att elever ska knäcka läskoden och lära sig läsa.

Lärare i förskoleklass möter elever med olika språkliga förmågor. En del elever kan läsa. Andra kan ha utmaningar med att förstå instruktioner, återberätta historier, höra bokstavsljud eller att skriva sitt namn. Somliga elever har inte nått den språkliga utveckling som förväntas av barn i sexårsåldern men de ska ändå introduceras till skriftspråket. Det finns även elever som behöver extra utmaningar för att stimuleras. Detta innebär en stor utmaning för lärare i förskoleklass. Hur tar de då sig an arbetet med att engagera och involvera alla elever i språkundervisningen så att elevernas språkliga förmågor främjas?

Så här gjorde forskarna

Studien bygger på intervjuer med 17 lärare i olika delar av Sverige. De arbetade i förskoleklass och alla utom en lärare var behörig. Deras erfarenhet av att undervisa sexåringar var mellan 3 och 21 år. Vid intervjuerna beskrev lärarna de språkliga färdigheter som de ansåg viktiga att arbeta med. De fick även svara på frågor om hur elevers muntliga och skriftliga utveckling kan främjas i förskoleklass. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt.

Det här kom forskarna fram till

Tre teman identifierades i intervjumaterialet. Ett tema handlade om lärarnas kunskap om muntlig och skriftlig språkutveckling. En del lärare uttryckte hur de med kunskap och säkerhet kunde utveckla elevernas olika språkliga färdigheter. Andra lärare var osäkra på, alternativt omedvetna om, hur de skulle främja elevernas muntliga och skriftliga språkutveckling.

I det andra temat skildrades lärarnas pedagogiska förhållningssätt till elevers språkutveckling. Förhållningssättet framkom i beskrivningar av hur lärarna planerade och genomförde olika språkliga aktiviteter. Vissa lärare betonade elevernas intresse och motivation, andra lyfte vikten av en god relation till eleverna. Det fanns även lärare som förklarade hur en varierad undervisning bidrar till att elever kan lära sig på olika sätt. De menade att när elever upplever undervisningen meningsfull så främjas delaktighet.

Det tredje temat innehöll lärarnas beskrivningar av elever i behov av stöd. Lärarna berättade om sina utmaningar med att engagera vissa elever. De menade att det kan vara särskilt svårt att lära somliga elever kopplingen mellan bokstav och bokstavsljud. I beskrivningarna fanns två olika strategier för att stödja elever som har språkliga utmaningar. Lärarna ser till att eleverna får individuellt stöd med extra övning och planerar undervisning så att eleverna involveras i högre grad och på så vis får möjlighet att utvecklas.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien visar vikten av att lärare kan kombinera pedagogisk kunskap med ämneskunskap om barns muntliga och skriftliga språkutveckling. Det är av central betydelse att lärare är medvetna om hur explicita instruktioner ges för att kunna främja lärande bland elever som har språkliga utmaningar.

En nyckel till framgång i den tidiga språkundervisningen är innehållet i lärarutbildning liksom lärarnas erfarenhet av att arbeta i förskoleklass. Skolledare behöver vara medvetna om vikten av att rekrytera personal som kan förena pedagogisk kunskap med ämneskunskap för att med säkerhet främja alla elevers muntliga och skriftliga språkutveckling. Kollegialt lärande och fortbildning kan bidra till att lärare blir mer pedagogiskt och ämnesmässigt kunniga.

Mer information om artikeln

Titel: Teachers’ experiences of promoting young students’ language development in inclusive settings

Tidskrift: Journal of Childhood, Education & Society (2023), 4:1, s. 1-15

Författare:

• Heidi Selenius, Stockholms universitet, heidi.selenius@specped.su.se.
• Linda Fälth, Linnéuniversitetet, linda.falth@lnu.se.

Länk till artikel: Teachers’ experiences of promoting young students’ language development in inclusive settings.