Skolan, och inte minst särskolan, har ett utmanade uppdrag att stödja elevernas utveckling att bli självständiga vuxna. I den här studien undersöktes hur två erfarna lärare i en gymnasiesärskola använt sig av formativ bedömning för att stödja sina elever i att nå lärandemål. Lärandemålen har handlat både om ämneskunskaper och förmåga till självreglering. Med självreglering menas att vara problemlösare eller att vara piloter i sina egna liv. Detta till skillnad från en passagerare som litar på att någon annan ordnar allt. Studien undersökte hur lärarna hanterade detta i sin undervisning, vilka strategier de valde och vilka utmaningar de mötte. Studien visar lovande exempel på hur särskoleelever kan utveckla sin förmåga till självreglering med hjälp av formativ bedömning.

Det här handlar forskningen om

Formativ bedömning innebär att läraren, eller eleven, samlar information om hur det går för eleven när det gäller ett aktuellt lärandemål. Sedan använder de den informationen för att forma det fortsatta lärandet. Självreglerat lärande innebär att eleven tar ett större ansvar för att identifiera lärandemål. Eleverna tar också ett större ansvar för att hitta strategier att nå lärandemålet samt att utvärdera sitt lärande i relation till målet. Det finns både forskning och beprövad erfarenhet som visar på positiva effekter av formativ bedömning. Det gäller både lärande generellt och att formativ bedömning kan ge förutsättningar för elever att utveckla ett självreglerat lärande. Men dessa studier har uteslutande gjorts i skolor med elever utan intellektuell funktionsnedsättning. Det saknas därmed erfarenhet av, och insikter i hur, formativ bedömning kan användas i särskolan.

Så här gjorde forskarna  

För att studera hur lärare på en gymnasiesärskola använder formativ bedömning för att stödja elevers självreglering har forskarna i gjort observationer hos två lärare. De båda undervisar i klasser som går sista året på ett praktiskt program med inriktning mot restaurang och bageri. Forskarna har noterat hur lärare och elever arbetar med lärandemål, hur arbetet att nå målen läggs upp, hur lärandet utvärderas samt i vilken grad eleverna klarar av det arbetet på egen hand. Lärarna har även intervjuats och vid några tillfällen har de fått beskriva sin undervisning i essäform. Intervjuer och lärarnas berättelser besvarar frågor som rör hur de hjälper eleverna att utveckla förmågor att identifiera, arbeta mot och utvärdera lärandemål. Lärarna har också delat med sig av vilka möjligheter och utmaningar de upplevt i sitt arbete att stödja sina elever att bli mer självreglerande.

Det här kom forskarna fram till

Studien visade att formativ bedömning kan användas för att utforma undervisningen även i särskolan. Båda lärarna använde sig av principerna för att lägga upp sin undervisning för att stödja elevers lärande av både ämneskunskaper och förmåga till självreglering. Lärarna betonar att förmåga till självreglerat lärande innefattar att kunna ta hjälp av andra personer än lärare, assistenter och föräldrar. Det kan till exempel handla om att ta hjälp av klasskamrater, vänner och framtida arbetskamrater. Studien visade på en positiv utveckling av elevernas förmåga till självreglerat lärande. Vid studiens slut smaksatte eleverna soppa som piloter enbart med hjälp av co-piloter, det vill säga sina kamrater. De blev även problemlösare när de på egen hand hanterade utmaningar som uppkom under teorilektionerna. 

Studien visar på olika strategier som lärarna valt för att nå lärandemål både vad gäller ämne och självreglering. För att exempelvis kunna smaksätta en soppa på ett självreglerat sätt, fick eleven först vara passagerare och observera läraren. Därefter fick eleverna härma läraren för att till sist själv vara pilot och själva klara av att välja kryddor och smaka av. En annan strategi syftade till att via rollspel låtas vara en elev som exempelvis stött på problemet att skriva en informationstext och vill ge upp, men som sedan söker strategier för att lösa problemet. Därefter fick eleven, som en problemlösare, lösa problemet genom att titta på tidigare skrivna informationsblad. Även detta beskrivs som en lång process och där formativ bedömning används för att stödja eleverna till att bli problemlösare.

Då det gäller utmaningar pekade lärarna på elevernas tidigare erfarenheter av att inte anses vara tillräckligt bra. De menade också att omsorgstraditionen i särskolan bidragit till elevernas låga självkänsla. Eleverna har låga förväntningar på sig själva och förlitar sig på andra.  Men trots detta har lärarnas användning av formativ bedömning visat sig kunna stödja elevernas självständighet; deras förmåga att vara pilot och problemlösare.

Så kan du förstå och använda forskningen

Att kunna självreglera sitt lärande förknippas med förmåga till livslångt lärande. Även elever med intellektuell funktionsnedsättning bör få möjligheter att utveckla sådan förmåga. Studien visar att formativ bedömning kan användas för att stödja en sådan utveckling. Förhoppningsvis kan artikeln inspirera personer som arbetar i gymnasiesärskola att engageras i liknande utvecklingsarbete som det i artikeln.

Mer information om artikeln

Titel: From passenger to pilot – using formative assessment to support students with intellectual disabilities to become self-regulated learners

Tidskrift: Frontiers in Education (sektion Special Education Needs) (2022), Volume 7, Article 845208 ss. 1-16.

Författare: Catarina Andersson och Carina Granberg, Umeå universitet, för mer information kontakta: catarina.andersson@umu.se, carina.granberg@umu.se  

Länk till artikel: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/feduc.2022.845208/full