Genom att observera och intervjua elever och lärare framkommer vikten av att lärarna arbetar medvetet och strategiskt med naturliga vardagssituationer för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor till beslutsfattande. Resultatet visar också att lärarna behövde stöd i form av handledning och redskap för att stärka elevernas beslutsvilja och kapacitet.

Det här handlar forskningen om 

Ett av skolans viktigaste uppdrag är det demokratiska uppdraget (SFS 2010:800). Medborgerlig demokratisk kompetens handlar både om teoretisk kunskap om makt, inflytande och grundläggande demokratiska värderingar och om de praktiska färdigheter som medborgarna behöver för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Gymnasiesärskolan, från den 2 juli 2023 anpassade gymnasieskolan, ska förbereda elever med intellektuell funktionsnedsättning för ett vuxenliv som aktiva medborgare med stort självbestämmande och delaktighet på olika livsarenor och i demokratiska beslutsprocesser. I vilken utsträckning och på vilket sätt skolorna arbetar för att möjliggöra detta har stor betydelse för elevernas vuxna liv. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur skolan förbereder elever med intellektuell funktionsnedsättning med särskilt fokus på självbestämmande.

Så här gjorde forskarna

Studien innehöll observationer av beslutsprocesser och intervjuer med elever med intellektuell funktionsnedsättning och de lärare som arbetade med beslutsstöd. Fallstudier genomfördes på tre gymnasiesärskolor genom observationer av beslutsprocesser samt intervjuer med elever och personal.

Det här kom forskarna fram till 

Tre olika förhållningssätt för arbetet med självbestämmande för elever med intellektuell funktionsnedsättning identifierades. Ett förhållningssätt var "Målinriktat och medvetet". Det präglas av ett medvetet arbete med strategier för att utveckla elevernas beslutskompetens. Naturliga vardagssituationer används strategiskt och särskilda arenor tillskapas för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor till beslutsfattande. "Framåtriktat med osäkerhet" var ett annat förhållningssätt där personalen hade en vilja utveckla elevernas beslutsförmågor, men där de efterfrågade handledning och redskap för att kunna stärka elevernas beslutsvilja och kapacitet. Det tredje förhållningssättet var "Bromsande och beskyddande". Där framkom att lärarna bedömde att de elever som hade hög beslutsvilja men svårigheter att ta goda beslut hindrade eleverna att nå målen om självbestämmande. Personalen uppfattade att läroplanens mål inte utgick från alla elevers förmågor och behov.

Så kan du förstå och använda forskningen   

Det är viktigt med ökad kunskap om, och analyser av, de processer som sker när unga med nedsatt beslutsförmåga, på grund av intellektuell funktionsnedsättning, fattar beslut med stöd av andra. Studiens resultat understryker behovet av att stärka skolpersonalens medvetenhet, kunskap och stöd när det gäller att stärka elevernas beslutsförmåga. Elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver rustas så långt som möjligt för ett samhälle där de som vuxna kommer att omges av val och förväntningar på att fatta beslut. Vidare behövs forskning och diskussioner om hur etiskt problematiska beslutsprocesser och situationer hanteras när det finns risk för kränkning av autonomin eller där personens beslut bedöms innebära en fara.

Mer information om artikeln  

Titel: The preparation for entry into adulthood-supported decision-making in upper secondary school for students with intellectual disability.

Tidskrift: European Journal of Special Needs Education, 2023, 38 (2) 155-167.

Författare: 

Magnus Tideman, Lars Kristén & Kristina Szönyi.
Akademin för Hälsa och Välfärd, Högskolan i Halmstad, Halmstad, Sverige.

För mer information kontakta: magnus.tideman@hh.se

The preparation for entry into adulthood - supported decision-making in upper secondary school for students with intellectual disability.

Se även Szönyi, K, Jormfeldt, M & Tideman, M (2021). Aktivt medborgarskap? Om stöd till beslutsfattande i gymnasiesärskolan. I Göransson, K, Szönyi, K & Tideman, M (eds). Utbildning och undervisning i särskolan. Forskarinsikter möter lärar- och eleverfarenheter. Natur & Kultur.