Forskningsutblick: Akademisk självuppfattning och upplevelser av inkludering

Forskningsutblick: Akademisk självuppfattning, upplevelser av inkludering och specialpedagogiska behov utifrån genus: resultat från inkluderande svenska skolklasser

Hur en elev ser på sin egen inlärningsförmåga och känsla av att vara inkluderad har en enorm påverkan på elevens utveckling och psykiska mående. Trots den stora satsningen som gjorts på inkluderande skolor visar ny forskning att elever i behov av särskilt stöd fortfarande upplever sig mindre inkluderade än övriga elever. 

Det här handlar forskningen om 

Psykiskt välmående, tilltro till sin egen inlärningsförmåga och en känsla av tillhörighet är grundläggande indikatorer på inkluderingens kvalitet. Ett nytt verktyg, Perception of Inclusion Questionnaire (PIQ), har utvecklats för att undersöka dessa variabler och i den här studien används det bland pojkar och flickor i årskurs 5 och 8 i en svensk inkluderande skola. Studiens syfte var att mäta dessa indikatorer bland alla elever, dvs. inte endast bland de i behov av särskilt stöd, i en svensk skolmiljö och samtidigt att validera verktyget i ett nytt land och på ett nytt språk. 

Så här gjorde forskarna 

I den ursprungliga kvantitativa studien ingick 195 elever, jämt uppdelade i årskurs 5 och 8, varav hälften var pojkar och hälften flickor. Eleverna fick svara på två korta enkäter. Den första var en svensk version av PIQ som inbegriper tolv enkla frågor. Den andra bad eleverna kategorisera sig själva enligt följande kriterier: (a) i behov av särskilt stöd utan att få det, (b) i behov av särskilt stöd och att få det eller (c) utan svårigheter. Den här studien använde sedan dessa resultat för att vidare validera instrumentet PIQ samt att analysera hur kön, årskurs och identifierad eller självidentifierad behov av särskilt stöd påverkar tilltro till egen inlärning och upplevelsen av inkludering. Studien fokuserar på elevperspektivet.

Det här kom forskarna fram till 

Forskningens resultat visar på att PIQ-verktyget är ett bra instrument för att mäta elevers egen upplevelse av inkludering. Den är snabb att använda, använder sig av ett enkelt språk och mäter de tre grundläggande aspekterna av inkludering: emotionell och social inkludering samt elevens tilltro till sin egen inlärningsförmåga.

Resultaten visade att egen upplevelse av inkludering och tilltro till sin egen inlärning varierade beroende på kön, konstaterat behov av särskilt stöd eller egen känsla av behov av särskilt stöd. Specifikt fann studien att elever som upplever sig eller är i behov av särskilt stöd känner sig mindre inkluderade och har en lägre tilltro till sin egen inlärningsförmåga. Flickor i årskurs 8 har en lägre tilltro till sin egen inlärningsförmåga än de i årskurs 5 och jämfört med pojkar i båda årkurserna. Flickor i behov av särskilt stöd visar på högre tilltro till sin egen inlärningsförmåga än pojkar i behov av särskilt stöd jämfört med jämnåriga av samma kön utan behov av särskilt stöd. 

Så kan du förstå och använda forskningen 

Forskning visar att man på ett relativt enkelt sätt kan mäta elevers egen upplevelse kring inkludering genom att använda PIQ-verktyget. Den visar att det finns skillnader mellan upplevelsen i olika åldrar och olika kön samt mellan elever som är, eller tro sig vara, i behov av särskilt stöd jämfört med de som inte upplever några särskilda svårigheter i skolan. Det är viktigt att forskningen tar hänsyn till alla elevers upplevelser och visar på skillnaderna mellan elever, något som det saknas forskning kring. Det saknas även forskning kring anledningen till dessa skillnader, ett sådant exempel skulle kunna vara ifall flickor upplever en lägre inlärningsförmåga i matematik än pojkar? Forskningen visar också att det är viktigt att ta reda på elevers egen upplevelse av inkludering när man undersöker inkluderingens kvalitet.

Mer information om artikeln 

Titel: Academic self-concept, perceptions of inclusion, special needs and gender: evidence from inclusive classes in Sweden

Tidskrift: European Journal of Special Needs Education (2022), Volume 37 Issue 3, s. 511-525 

Författare: Jeffrey M. DeVries (Technische Universität Dortmund, Center for Research on Education and School Development, jeffrey.devries@tu-dortmund.de), Margarita Knickenberg (Universität Bielefeld, Faculty of Educational Science, margarita.knickenberg@uni-bielefeld.de) & Maria Trygger (biträdande rektor elevhälsan, Saltsjöbadens Samskola, maria.trygger@nacka.se)

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/08856257.2021.1911523 

Artikeln bygger på forskningsresultat från Maria Tryggers examensarbete, läs artikeln här (pdf). 

Nytt verktyg för att undersöka om elever känner sig inkluderade

Forskare har frågat elever
om de känner sig inkluderade.
Är det roligt i skolan?
Har eleven vänner i klassen?
Är det lätt att lära sig?
Får eleven stöd?
Det här är jätte-viktigt för att elever
ska må bra och utvecklas.
Därför satsar Sverige på skolor
som är inkluderande.

Här får du läsa om resultatet
av undersökningen.
Det var inte jätte-bra.
Elever som behöver särskilt stöd
känner sig fortfarande mindre inkluderade
än de andra eleverna. 

Det här handlar forskningen om 

Inkludering
Hur vet man om en elev är inkluderad?
Tre saker är särskilt viktiga.

Att eleven 

  • mår bra psykiskt.
  • tror på sig själv: Jag kan lära mig och bli bättre.
  • känner sig som en del av klassen.

Ett nytt verktyg: PIQ
PIQ = Perception of Inclusion Questionnaire.
PIQ är en enkät med enkla frågor.
Svaren ska visa om
elever känner sig inkluderade.

Forskare använde PIQ
i en svensk skola.
Skolan hade satsat på
att bli inkluderande.

Eleverna gick i årskurs 5 och 8.
Alla fick svara på frågorna.

Så här gjorde forskarna 

195 elever var med i studien.
Hälften gick i femman.
Andra hälften gick i åttan.
Det var lika många flickor och pojkar.

Eleverna fick svara på två korta enkäter.
I PIQ finns det tolv enkla frågor.

I den andra enkäten
fick eleverna fylla i
om de tyckte att de

  • behöver särskilt stöd men får inget stöd.
  • får särskilt stöd och behöver det.
  • inte har svårigheter.

Forskarna kunde sedan
analysera elevernas svar.

De tittade på

  • kön.
  • årskurs.
  • behov av stöd.

Hur påverkar det här
elevens tro på sig själv i skolan?
Hur påverkar det känslan av att
vara inkluderad?

Det här kom forskarna fram till 

PIQ funkar bra
Forskarna såg att PIQ är ett bra verktyg.
Det mäter elevers upplevelse
av inkludering.

PIQ är bra därför att:

  • Det går snabbt att använda.
  • Språket är enkelt.
  • Det mäter de tre viktigaste sakerna
    som gör en elev inkluderad.

Vissa grupper känner sig
mindre inkluderade

Det var olika resultat
beroende på

  • kön.
  • behov av särskilt stöd.

Forskarna kunde se att 
elever som behöver stöd
känner sig mindre inkluderade.
De har också mindre tro på
att de kan lära sig.

Så var det för elever som redan har stöd.
Det var samma resultat för dem
som inte har stöd
men som själva tycker
att de behöver stöd.

Det är skillnad mellan
flickor och pojkar också.

Flickor i åttan
tror mindre på sig själva
än vad flickor i femman gör.

Flickor i åttan 
tror också mindre på sig själva
än pojkar i både femman och åttan.

Men flickor som behöver särskilt stöd
tror mer på sig själva
än pojkar i behov av särskilt stöd.

Så kan du förstå studien
och använda den

Det går att ganska enkelt mäta
hur elever upplever att
de är inkluderade.
Vi kan använda PIQ-verktyget
till det.

Den här studien visar
att elever upplever inkludering olika
i olika åldrar.

Det är också skillnad mellan
flickor och pojkar.

Elever som tycker
att det är lätt i skolan
upplever ofta inkludering
på ett annat sätt än
elever som behöver stöd.

Ta hänsyn till dina elevers upplevelser
Alla elevers upplevelser
är viktiga.

Forskarna behöver se närmare på
hur elever upplever inkludering.
De behöver visa på skillnader
mellan eleverna.
Det saknas forskning om det.

Varför finns det skillnader
mellan elev-grupper?
Det saknas forskning om det också.

Hur är det med matematik,
till exempel?
Upplever flickor oftare
att matte är svårt att lära sig
jämfört med pojkar?
Varför i så fall?

Är er inkludering bra?

Skolor i Sverige jobbar med inkludering.
Men hur är det med
kvaliteten på inkluderingen?

Ta gärna reda på det.
Vad tycker dina elever?
Studien visar att det är viktigt
att ta reda på elevers egen upplevelse.

Läs hela artikeln

Academic self-concept,
perceptions of inclusion,
special needs and gender:
evidence from inclusive classes
in Sweden

Författare

Jeffrey M. DeVries
Technische Universität Dortmund,
Center for Research on
Education and School Development.
Epost: jeffrey.devries@tu-dortmund.de

Margarita Knickenberg
Universität Bielefeld,
Faculty of Educational Science.
Epost: margarita.knickenberg@uni-bielefeld.de

Maria Trygger 
Biträdande rektor elevhälsan,
Saltsjöbadens Samskola.
Epost: maria.trygger@nacka.se 

Artikeln bygger på
forsknings-resultat från
Maria Tryggers examens-arbete.

Publicerat fredag 21 oktober 2022