– Jag hittade en tjänst som var precis ”spot on” mitt intresseområde och jag började som doktorand 2017. Jag har sedan dess bedrivit forskning med fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Med tiden har det blivit allt viktigare att lyfta fram den här marginaliserade gruppen och synliggöra forskningen på området.

Karin berättar att läsforskning ofta utgår från läsförmågan och hur man kan stärka den. 

– Man brukar prata om personer med typisk läsförmåga eller läsförmåga hos personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Läsning är en grundläggande kunskap, både för den akademiska utvecklingen och för att kunna delta i samhället fullt ut. Utifrån en demokratisk aspekt är det därför intressant att undersöka i vilka fall svårigheter med läsningen uppstår och vilka funktionsnedsättningar och miljöfaktorer som kan påverka läsförmågan. Det finns många studier kring dyslexi, men inte om elever med intellektuell funktionsnedsättning, berättar Karin.

Många deltagare i studien

Forskarna hörde av sig till skolor för att hitta elever som matchade kriterierna. Efter inhämtat samtycke genomfördes ett testbatteri med över 20 olika tester. 

– Deltagarna har verkligen bidragit! Vi fokuserade på vilka förmågor som är viktiga för att utveckla både läsförståelse och avkodning, den tekniska aspekten av läsningen, hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, IF. 

Datainsamlingen var i fokus och pågick under två år med 136 deltagare. 

– Studier av olika former av funktionsnedsättning har ofta få deltagare, så jag ville att min studie hade ett förhållandevis stort urval. Elevgruppen behöver lyftas och det är extra viktigt att det görs på ett sådant sätt att det går att lita på resultaten, säger Karin.

Samma mönster som för typiskt utvecklade ungdomar

I avhandlingen ser man att det är samma mönster kring läsinlärning som framträder för unga med IF som för typiskt utvecklade ungdomar. Samma förmågor är viktiga för alla. Det indikerar att den form av läsundervisning som sker i allmän grundskola även kan användas för personer med IF. 

Idag används strukturerad avkodningsträning i anpassad skola fram till årskurs 6. 

– Det man behöver fundera över är om metoden ska pågå ännu längre. För typiskt utvecklade elever kommer flytet lite per automatik när man utvecklar läsförmågan, men för elever med IF kan det behövas riktad träning på just hastighet och säkerhet i avkodningen. Det här ser jag som ett framtida forskningsområde. 

Arbeta med läslusten

Läsutveckling kräver mängdträning och Karin anser därför att man behöver arbeta med läslust på olika sätt. Hon lyfter fram att det är svårt att anpassa läseböcker till elever med IF eftersom utvecklingsnivån kan skilja sig så mycket mellan elever i samma klass. Det finns inte heller tillräcklig forskning på vilka slags textförenklingar som behövs för elever med IF. Det är viktigt att hitta litteratur som speglar elevens kronologiska ålder innehållsmässigt, men samtidigt har en svårighetsgrad som är anpassad efter elevens mentala ålder. 

– Ofta får man använda sig av litteratur skriven för yngre barn för att hamna på rätt språklig nivå, men innehållsmässigt stämmer den inte. Detta är en etiskt svår fråga, men samhället har ansvar att tillgängliggöra tonårskultur för alla.

Individanpassa stödet

Sommaren 2024 införs en garanti för tidiga stödinsatser inom den anpassade grundskolan. Karin betonar att tidiga och systematiska insatser är viktiga, men att de behöver vara på individnivå. 

– Man behöver utgå från den nivå eleven befinner sig på när man bedömer vilket stöd eleven kan vara i behov av. Tidiga insatser, läroplaner och garantier är bra på ett generellt plan, men i en anpassad grundskoleklass är heterogeniteten väldigt stor. Då är individanpassningen ännu viktigare. Förhoppningsvis är garantin och det nya bedömningsstödet utformat på ett sådant sätt att det blir ett stöd för lärarna. 

Minska glappet mellan forskning och praktik

Parallellt med forskningen är Karin lärare på speciallärarprogrammet och hon ser ett behov av att minska glappet mellan vad forskningen visar har evidens och vad som görs ute i praktiken. 

– Vi behöver bli bättre, både från universiteten och på statlig och kommunal nivå, på att ge lärare tid och möjlighet att implementera evidensbaserad praktik. Men det handlar också om att se till att bemanna för de utmaningar och svårigheter som finns. Kommuner och skolor skulle kunna ge fler lärare möjlighet att gå speciallärarprogrammet. 

Avhandlingens resultat är till nytta för bland annat alla lärare som har en elev som läser integrerat och logopeder som gör dyslexiutredningar. Karin lyfter fram att den individuella variation som finns behöver beaktas vid både utredning och träning av läsförmåga. 

– Och för elever med intellektuell funktionsnedsättning behöver man låta interventioner pågå längre, säger Karin.