Illustration av ett barn och en vuxen

Hörselnedsättning och flerspråkighet

En hörselnedsättning kan påverka elevens språk på flera olika sätt. För att kunna tillägna sig och använda talat språk behöver eleven kunna uppfatta språkljuden och höra skillnad på ord och deras ändelser.

Ökad risk för hörselnedsättning

Risken att förvärva en hörselned­sättning är större för barn och vuxna som lever i krigsområden. Skott­lossning, explosioner, misshandel och tortyr kan ge hörsel­nedsättningar och tinnitus. Även brist på sjukvård är en riskfaktor. Som en av de första åtgärderna i en utredning av särskilt stöd till en nyanländ elev bör skolan därför undersöka om eleven har en oupptäckt hörselnedsättning. Det är också extra viktigt att rikta fokus på åtgärder i den auditiva miljön.

Nyanlända elever kan vara extra känsliga för buller

Buller i form av röster och andra störande ljud påverkar bland annat arbets­minnet. När eleven måste använda en stor del av sin mentala kapacitet, bland annat arbetsminnet, för att uppfatta vad som sägs finns mindre kapacitet kvar för att tolka innehåll och planera ett svar. Grupper som kan vara mer känsliga för ljud än andra är till exempel barn och vuxna med hörselnedsättning, annat modersmål än svenska och personer som ska lära sig en ny uppgift. Att barn är känsliga för buller beror på att de ännu inte har ett helt utvecklat tal och språk. Barn utökar hela tiden sitt ordförråd och sin språkliga förståelse. Ju mindre utvecklad och automatisk förståelse av tal en person har, desto svårare har hen att fylla i de delar av talet som maskeras av buller. Detsamma gäller personer som har ett annat modersmål än det de lyssnar på, och personer som lyssnar på en text om ett område som hen är dåligt insatt i. Personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga för buller. En orsak till det är att bullrets maskeringseffekter är mer påtagliga för dem. En annan orsak är att en hörselnedsättning kan göra att vissa ljud förvrängs på ett obehagligt sätt. Personer med nedsatt hörsel kan behöva upp till 5 dB lägre bakgrundsnivå för att uppfatta tal bra. En person som både har nedsatt hörsel och ett annat modersmål kan behöva upp till 10 dB lägre bakgrundsnivå jämfört med en normalhörande person. Om barnet är både nyanlänt och har en hörselnedsättning blir en bullrig lärmiljö således mycket otillgänglig.

Att uppfatta tal i klassrum, och de särskilda behoven hos barn med hörselnedsättning och svenska som andraspråk.

Föreläsning med Peter Nordqvist, teknisk doktor, forskningsledare, Forskningsinstitutet Hörselbron/Kungliga Tekniska Högskolan. Filmen är 13:44 minuter och är inspelad 2016, och är en av föreläsningarna under kunskapsdagen ”Bra ljudmiljö ger resultat”.

Teckenspråken är nationella

I Sverige finns sex statliga specialskolor för elever som är döva eller har en
grav hörselnedsättning och som behöver teckenspråk. Det finns också ett mindre antal kommunala skolor som erbjuder hörselklass och teckenspråkig miljö. Det förekommer att nyanlända använder teckenspråk när de kommer till Sverige. Det kan också vara så att nyanlända elever, som är döva, har levt utan tillgång till teckenspråk i sitt hemland.

En vanlig missuppfattning är att teckenspråket är internationellt. Så är det inte. Teckenspråken är nationella och har precis som andra språk olika ord, olika sätt att teckna bokstäver och olika grammatik.

Publicerat tisdag 3 juli 2018 Granskat måndag 17 september 2018

Frågor och svar om nyanlända och hörselnedsättning