Hörselnedsättning och flerspråkighet
En hörselnedsättning kan påverka elevens språk på flera olika sätt. För att kunna tillägna sig och använda talat språk behöver eleven kunna uppfatta språkljuden och höra skillnad på ord och deras ändelser.
Ökad risk för hörselnedsättning
Risken att förvärva en hörselnedsättning är större för barn och vuxna som lever i krigsområden. Skottlossning, explosioner, misshandel och tortyr kan ge hörselnedsättningar och tinnitus. Även brist på sjukvård är en riskfaktor. Som en av de första åtgärderna i en utredning av särskilt stöd till en nyanländ elev bör skolan därför undersöka om eleven har en oupptäckt hörselnedsättning.
Kommunikativa utmaningar
Vissa nyanlända elever med dövhet eller hörselnedsättning kan ha begränsade kommunikativa erfarenheter när de börjar skolan. För dem blir omgivningens bemötande särskilt betydelsefullt.
Ett främmande språk har också nya språkljud. Hörselnedsättning kan orsaka svårigheter att uppfatta och urskilja vissa språkljud i det nya språket. Ofta handlar det om ljud i diskanten och där finns flera av de svenska språkljuden.
En person med hörselnedsättning kan även bli osäker ibland: Hörde jag rätt? Förstod jag rätt det som sades? Att dessutom vara ny i landet ökar osäkerheten. Det kan leda till stress, anspänning och fysiska besvär.
Nyanlända elever kan vara extra känsliga för buller
Det är också extra viktigt att rikta fokus på åtgärder i den auditiva miljön.
Buller i form av röster och andra störande ljud påverkar bland annat arbetsminnet. När eleven måste använda en stor del av sin mentala kapacitet, bland annat arbetsminnet, för att uppfatta vad som sägs finns mindre kapacitet kvar för att tolka innehåll och planera ett svar. Grupper som kan vara mer känsliga för ljud än andra är till exempel barn och vuxna med hörselnedsättning, annat modersmål än svenska och personer som ska lära sig en ny uppgift.
Att barn är känsliga för buller beror på att de ännu inte har ett helt utvecklat tal och språk. Barn utökar hela tiden sitt ordförråd och sin språkliga förståelse. Ju mindre utvecklad och automatisk förståelse av tal en person har, desto svårare har hen att fylla i de delar av talet som maskeras av buller. Detsamma gäller personer som har ett annat modersmål än det de lyssnar på, och personer som lyssnar på en text om ett område som hen är dåligt insatt i.
Personer med hörselnedsättning är särskilt känsliga för buller. En orsak till det är att bullrets maskeringseffekter är mer påtagliga för dem. En annan orsak är att en hörselnedsättning kan göra att vissa ljud förvrängs på ett obehagligt sätt. Personer med nedsatt hörsel kan behöva lägre bakgrundsnivå för att uppfatta tal bra. En person som både har nedsatt hörsel och ett annat modersmål kan behöva ännu lägre bakgrundsnivå jämfört med en normalhörande person. Om barnet är både nyanlänt och har en hörselnedsättning blir en bullrig lärmiljö således mycket otillgänglig.
Teckenspråken är nationella
I Sverige finns sex statliga specialskolor för elever som är döva eller har en grav hörselnedsättning och som behöver teckenspråk. Det finns också ett mindre antal kommunala skolor som erbjuder hörselklass och teckenspråkig miljö. Det förekommer att nyanlända använder teckenspråk när de kommer till Sverige. Det kan också vara så att nyanlända elever, som är döva, har levt utan tillgång till teckenspråk i sitt hemland.
Om de har ett teckenspråk är det annorlunda än vårt eftersom teckenspråket inte är internationellt. Teckenspråken är nationella och har precis som andra språk olika ord, olika sätt att teckna bokstäver och olika grammatik.
Elever som är döva eller har hörselnedsättning samt elever med kombinerad syn- och hörselnedsättning som får tvåspråkig undervisning i teckenspråkig miljö i regionala specialskolor i Lund, Vänersborg, Stockholm, Örebro och Härnösand.