Forskningsutblick: Digital teknik som stöd för läsförståelse hos elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Resultaten visar att vissa elever utvecklar sin förmåga att förstå och återberätta texters innehåll när de lyssnar i stället för att läsa själva, medan andra inte tycks få samma stöd av uppläsningsfunktionen. Studien betonar vikten av individanpassad undervisning och systematisk träning för att digitala verktyg ska bidra till lärande och delaktighet.

Det här handlar forskningen om

Forskningen handlar om hur digital teknik kan användas för att stödja läsförståelse hos elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. För många elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning innebär ordavkodning, ordförråd och bearbetning av textinnehåll särskilda utmaningar, vilket kan påverka hur lätt de har att ta till sig skriven information. Tidigare forskning pekar på att uppläsningsfunktioner kan göra texter mer tillgängliga, men det har saknats studier som närmare undersöker hur detta fungerar i praktiken. Syftet med studien var därför att undersöka om och hur text-till-tal kan förbättra elevers förståelse av texter och deras förmåga att återberätta innehållet.

Så här gjorde forskarna

Studien genomfördes med fem elever i årskurs 4–6 i en svensk grundsärskola. Eleverna deltog i två faser. I den första fasen fick de läsa korta, anpassade faktatexter om till exempel djur, fordon och länder och återberätta innehållet för sin lärare. I den andra fasen fick de lyssna på liknande texter med hjälp av ett text-till-tal-verktyg på surfplatta och återberätta vad de hört. Lärarna dokumenterade elevernas svar ordagrant, och forskarna analyserade hur väl eleverna återgav innehållet, vilka detaljer de mindes och hur deras berättelser förändrades över tid.

Det här kom forskarna fram till

Resultaten visade att tekniken hade olika effekt för olika elever. Två av eleverna förbättrade tydligt sin förmåga att förstå och återberätta texters innehåll när de fick lyssna via text-till-tal i stället för att läsa själva. En elev utvecklade sin förståelse först efter flera veckors systematisk träning med verktyget, vilket understryker att undervisning och övning är avgörande för att tekniken ska ge effekt. En annan elev visade viss förbättring, men resultaten varierade mellan tillfällena, medan en elev hade sämre resultat med text-till-tal än vid egen läsning. Studien visar också att faktorer som motivation, koncentration och berättarförmåga påverkar hur väl eleverna drar nytta av tekniken. Samtidigt noterade lärarna att alla elever blev mer självständiga i sitt användande av digitala verktyg och att flera av dem började använda text-till-tal även i andra undervisningssituationer.

Så kan du förstå forskningen

Resultaten visar att digital teknik som text-till-tal kan vara ett värdefullt stöd i undervisningen för vissa elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, men att effekten varierar och kräver systematisk undervisning. För att tekniken ska bidra till ökad läsförståelse behöver lärare ge eleverna tid att öva, välja texter som är meningsfulla för dem och kombinera tekniken med undervisning i strategier för att lyssna och förstå text. Studien pekar också på behovet av fortsatt forskning om hur digitala verktyg kan kombineras med undervisning i förståelsestrategier för att ytterligare stärka elevers möjligheter att ta del av skriven information.

Så arbetar vi med forskningsutblickar

Forskningsutblickar är kortfattade sammanställningar av aktuell forskning inom specialpedagogik och områden som rör SPSMs målgrupper – barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättningar. SPSM sammanställer och kommunicerar forskningsresultat för att öka kunskapen om specialpedagogiska frågor. Varje utblick lyfter en specifik studie, inte hela kunskapsläget. Om du behöver specialpedagogisk rådgivning kontakta Fråga en rådgivare.

• Läs mer om hur vi sammanställer och kommunicerar forskning.
• Våra skrifter, lägesrapporter och systematiska översikter.
• Fråga en rådgivare.