Statskontoret: Kvalitetsdialogerna ger positiva resultat
SPSM:s förmåga att arbeta strategiskt lyfts fram som en styrka i Statskontorets slutrapport om arbetet för ökad kvalitet och likvärdighet. Rapporten bekräftar att myndighetens insatser och det nationella kvalitetssystemet i stort fungerar som det var tänkt.
Statskontorets har haft i uppdrag är att utvärdera om skolmyndigheterna har arbetat effektivt, om myndigheternas insatser bidragit till ökad kvalitet och likvärdighet och om kvalitetsdialoger är ett ändamålsenligt verktyg vid statlig styrning. I sin slutrapport konstaterar de att skolmyndigheternas arbete med att introducera kvalitetssystemet och genomföra kvalitetsdialoger har följt planen. Myndigheterna har till stor del nått ut till huvudmännen, däribland mindre och enskilda aktörer som staten sällan har kontakt med annars.
Samarbetet mellan Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet och Skolinspektionen har skapat en ökad samsyn kring kvalitet och likvärdighet. SPSM lyfts särskilt fram för sitt strategiska arbete och sin goda beredskap att knyta ihop dialogerna med myndighetens övriga verksamhet.
– Jag är stolt över att rapporten bekräftar värdet av vår strategiska inriktning. Genom att ta tillvara huvudmännens behov i dialogerna får vi en tydlig bild av deras vardag. Vi är ödmjuka inför att vi är i ett tidigt skede, men vi är på rätt väg och dialogerna är ett viktigt verktyg för att styra vårt stöd dit det gör störst nytta, säger Åse Bülow, enhetschef på VO Specialpedagogiskt stöd, SPSM.
Utmaningar i mötet med stora huvudmän
Även om rapporten är positiv finns viktiga utvecklingsområden. En utmaning är mötet med de stora huvudmännen. Dessa har ofta stora egna resurser och upplever inte alltid att dialogerna är tillräckligt utmanande eller anpassade efter deras verklighet. För att bidra till ökad likvärdighet behöver myndigheterna bli bättre på att skräddarsy insatserna för denna grupp.
– Dialogen handlar om ett gemensamt lärande. Våra dialogutförare är en central resurs som hjälper oss att utveckla vårt stöd ytterligare. Vi ska fortsätta förvalta förtroendet vi fått och vi ska fortsätta att utveckla dialogerna så att de både anpassas efter och utmanar även de stora huvudmännen, säger Åse Bülow.
Systematik för en nationell bild
Eftersom varje dialog anpassas efter huvudmannens unika situation är det en utmaning att skapa en enhetlig nationell bild. Statskontoret betonar därför vikten av att systematisera erfarenheterna från dialogerna för att bättre kunna följa upp läget i skolsverige.
– Genom att sammanställa kvalitativa värden mer enhetligt ser vi mönster som statistiken inte alltid fångar upp. Det arbetet har vi påbörjat, och rapporten ger oss nu bra verktyg för att fortsätta i den riktningen, menar Åse Bülow.
Avslutningsvis betonar Statskontoret att det är för tidigt att se de långsiktiga effekterna ute i verksamheterna, men bedömer att insatserna behöver påverka arbetet hos fler stora huvudmän med många barn och elever för att kunna bidra till kvalitet och likvärdighet i skolväsendet som helhet.