Läraren Ulrika står framför en skärm och pekar på en hund med lockig päls.

Fjärrundervisning i teckenspråk ger gemenskap och identitet

SPSM erbjuder fjärrundervisning i svenskt teckenspråk för barn och unga över hela landet. I dag deltar cirka 100 elever, från Luleå i norr till Ystad i söder.

SPSM har specialskolor för barn och elever som är döva eller som har en hörselnedsättning. Men de flesta går i en grundskola i sina hemkommuner. Då har de möjlighet att få fjärrundervisning i teckenspråk.

Komplement till undervisning i modersmål

Fjärrundervisningen riktar sig till tre olika målgrupper: elever till döva föräldrar (CODA), elever med syskon som är döva eller har hörselnedsättning samt elever med egen hörselnedsättning, som utgör ungefär hälften av deltagarna. Dessa elever har inte alltid tillgång till modersmålsundervisning i teckenspråk i sina hemkommuner, vilket gör fjärrundervisningen till ett viktigt komplement.

– Vi möter barn som annars inte får möjlighet att utveckla sitt teckenspråk, berättar Per Markström, ansvarig för verksamheten på Kristinaskolan i Härnösand, en av SPSM:s specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning.

Så går fjärrundervisningen till

Undervisningen sker främst på distans via Zoom. Eleverna träffas 45 minuter i veckan i små grupper om två till tre elever i samma ålder. Efter varje lektion får familjen en sammanfattning och övningar att arbeta vidare med. Undervisningen är inte betygsgrundande och har ingen fastställd läroplan, utan följer en ramkursplan.

Även fysiska träffar

SPSM ordnar även fysiska träffar för barn och syskon till personer som är döva eller har en hörselnedsättning. Träffarna upplevs som mycket motiverande.

– Det handlar om identitet och igenkänning. Här träffar man andra i samma situation och slipper förklara sådant som man har gemensamt, säger läraren Ulrika Malmheim.

Per håller med och hoppas kunna erbjuda liknande träffar även för elever med hörselnedsättning framöver. Det har inte ingått i uppdraget hittills.

– I grundskolan är eleven oftast den enda som tecknar eller använder hörteknik. Här blir det normaliserat. Man är inte ensam. I fjärrundervisningen kan eleverna jämföra sin situation, till exempel genom att diskutera stödet och tekniken i sina vanliga skolor.

Stor efterfrågan

Undervisningen är kostnadsfri. Det som krävs är en dator, ett rum och en handledare på elevens skola, till exempel en assistent eller lärare. Handledaren utses av skolans rektor, som fattar beslut om undervisningen.

Även om det är ovanligt att rektorer säger nej till undervisningen kan det vara utmanande för Per och Ulrika att få ihop grupper eftersom eleverna tillhör olika målgrupper och har varierande åldrar, språknivåer och scheman. Samtidigt är efterfrågan stor. Just nu står 70 elever i kö till undervisningen och väntetiden kan vara upp till två år.

– Vi sår frön. Eleverna får känna att de inte är annorlunda eller ensamma. Det kan göra stor skillnad, säger Per Markström.

Publicerat torsdag 19 februari 2026