Samspel och lärande för elever med dövblindhet

På Slottsjord Norr anpassad grundskola finns en klass där alla elever utöver intellektuell funktionsnedsättning har en synnedsättning. Två av eleverna har dövblindhet. Det innebär att de har en så allvarlig syn- och hörselnedsättning att det är svårt att kompensera det ena sinnet med det andra. 

Prövat på att vara dövblind

Lina Andersson är mentor i klassen. En gång när hon prövade på hur det är att vara dövblind lät hon sin mamma vara ledsagare. 

– När mamma fick ett telefonsamtal så satte hon mig i en fåtölj. Jag visste varken varför jag skulle sitta där eller hur länge. Om man inte förstår vad som händer runt omkring tappar man snabbt orken att försöka förstå och börjar tänka på något annat.

– En person med dövblindhet kan bli instängd i sin egen kropp, säger Hanna Wallberg, som också är mentor i klassen. Det kan vara läskigt att ta sig an världen utanför.

Samspel kan leda till kommunikation

De arbetar fysiskt nära eleverna för att få till ett samspel, vilket sedan kan leda till kommunikation. Om en elev gör något som hon eller han inte brukar göra ställer de sig frågan: vad försöker eleven säga?

– Det kan vara ett detektivarbete, säger Lina. Om vi inte förstår så måste vi tänka vidare, det är inte eleven som misslyckas.

Vill väcka nyfikenhet

Snälla händer kallar de sin syn på hur de förhåller sig till elevens händer. Det innebär att de inte tar elevens hand och placerar den på något eller någon. I stället försöker de locka eleverna att själva undersöka det som personalen vill att de ska upptäcka.

– Vi måste låta det ta tid, säger Hanna. Vi vill väcka nyfikenhet, inte skapa rädsla.

Varken Hanna eller Lina hade någon kunskap om dövblindhet tidigare. Men båda tycker att det som är nytt och svårt också är intressant.

– Vi kände oss otillräckliga i början, säger Hanna. Vi har en läroplan, men hur skulle vi göra undervisningen begriplig för elever med dövblindhet?

Nu har de gått kurser hos SPSM om dövblindhet och har tagit till sig att det handlar om att lära känna varje elev. För en elev med dövblindhet kan synen vara starkare än hörseln, och hos en annan elev kan det vara tvärt om.

Utmaningar i undervisningen

När de använder upplevelsebaserat lärande kan eleven använda sina starka sinnen. För att lära sig om årstider kan de till exempel känna och lyssna på snö på vintern eller på torra löv på hösten. Men det är inte alltid så lätt.

– Hur ska vi till exempel få dem att förstå vad ett träd är? säger Hanna. Då är det bra att vi är två som kan stöta och blöta hur vi ska undervisa.

Vill att eleverna ska våga uppleva och utforska världen

Några av eleverna i klassen går i högstadiet, för en är det sista läsåret på skolan. Vad hoppas de att eleverna får med sig från tiden här?

– Att de ska våga uppleva och utforska världen, säger Hanna. Att framtida personal har rätt kompetens och vill förstå elevernas uttryck och yttringar.

– Önskescenariot är att de har en fungerande kommunikation, säger Lina. Och känslan av att det finns någon som vill vara med mig och vill veta vad jag vill.