Forskarintervju: Stöd för tal och läsning hos elever med IF

Flera elever i Jennys studier visade på förbättringar i både talproduktion och tidig läsförmåga efter att ha deltagit i strukturerade läsinterventioner. Genom att fokusera på tidig läsinlärning, använda verktyg som stödjer både ljudningsbaserad och förståelsebaserad läsinlärning, inkludera elevernas perspektiv och skapa en förutsägbar lärmiljö, kan lärare förbättra undervisningen och skapa en stark grund för fortsatt lärande. 

Jenny är logoped och har arbetat inom habiliteringen i 20 år med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. 

– I mitt arbete är alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, viktiga verktyg för dem som behöver stöd i att uttrycka sig eller förstå talat språk. Då använder man sig exempelvis av bilder eller tecken och omgivningen styr oftast vilka ord eleven får tillgång till. När läs- och skrivförmågan öppnas upp för eleverna så ökar det möjligheterna att kommunicera och på så sätt få större delaktighet i samhället. 

Forskningen är begränsad 

För sex år sedan fick Jenny möjligheten att vara medarbetare i ett stort läsprojekt inom den anpassade skolan. Hon blev nyfiken på att titta närmare på om strukturerad läsundervisning även kunde ge sekundära effekter på talet, utöver bättre läsförmåga. Detta ledde till att hon disputerade i ämnet. 

Jenny berättar att forskningen kring tal och språk hos elever med IF är mycket begränsad, särskilt när det gäller tal i förhållande till läsning. Oftast fokuserar studier på små grupper och specifika diagnoser. Intresset för läsutveckling har dock ökat för denna elevgrupp. 

– Det finns evidens som visar att strukturerad undervisning baserad på Phonics är effektiv för att stärka läsförmågan även för elever med IF. Det är viktigt att inte enbart undervisa helordsläsning, som ofta är ett vanligt tillvägagångssätt inom anpassad skola. 

Avhandlingen del av ett större projekt 

Jennys avhandling var en del av det digitala läsprojektet KomLoss, med syftet att utvärdera effekten av läsning för elever med IF. Totalt deltog 137 elever i åldern 7–21 år, med allt från lindrig till svår IF. Eleverna delades in i fyra grupper: ljudningsbaserad undervisningsgrupp, förståelsebaserad undervisningsgrupp, en kombinerad grupp som använde båda undervisningsstrategierna, samt en jämförelsegrupp med undervisning som vanligt. 

– Vi använde två appar med de olika undervisningsstrategierna. Jag ville i samband med läsundervisningen också undersöka om talet påverkades. Resultaten visade att det finns ett samband mellan talproduktionen hos de här eleverna och tidiga läsfärdigheter, fonologisk medvetenhet och bokstavs-ljudkännedom. Efter interventionen förbättrades talet i alla tre interventionsgrupper, trots att studien bara pågick i 12 veckor. Studien utfördes under pandemin, vilket innebar att data saknades för vissa elever, det gjorde att resultaten blev mer osäkra.

I intervjuer med lärare som hade elever i den kombinerade gruppen fick Jenny en djupare diskussion kring vilka förändringar de såg. På kommunikativ och språklig nivå kunde lärarna se en utveckling där eleverna blev mer kommunikativa och använde ett rikare språk. Resultaten pekar på att det kommunikativa samspel som sker mellan eleven och den vuxne vid användandet av appen är en viktig parameter i sig själv. 

Intervjuer med 111 elever 

Eleverna intervjuades också med en bildbaserad samtalsmetod som kallas Samtalsmatta eller Talking Mats. Där deltog 111 elever, vilket räknas som ett stort underlag. Samtalsmatta ökade delaktigheten och visade att eleverna kunde uttrycka egna åsikter med rätt kommunikativt stöd. Jenny berättar att elever med medelsvår eller svår IF ofta prioriteras bort i studier och att forskningen ofta fokuserar på föräldrar eller lärare som för elevens talan. 

– Det är lätt att de här eleverna enbart hamnar i en svarande roll, och när de inte är vana att själva uttrycka vad de tycker blir det extra viktigt att de får verktyg som kan hjälpa dem att göra deras kommunikation mer nyanserad. Ibland ifrågasätts det eleven uttryckt, men denna studie visade att det finns ett samband mellan deras faktiska förmåga att uttala ord och läsa ord, med vad de själva har skattat om sina motsvarande förmågor. Detta visar på vikten av att inkludera elevernas röster i undervisningsprocessen och att anpassa metoderna efter deras individuella behov.

Viktigt att inte ge upp 

De viktigaste resultaten från avhandlingen visar att läs- och skrivförmåga bör ses som en del av barnets kommunikation och inkluderas i undervisningen. Även om en elev inte når fullgod läsfärdighet kan läsundervisning ändå förbättra elevens möjligheter att ta till sig det skrivna ordet. Det är viktigt att inte ge upp utan fortsätta undervisningen även i högre åldrar. En kartläggande bedömning av elevens läs- och skrivförmåga är viktig för att utvärdera och justera undervisningen så att man ser att man är på rätt spår. 

Mer forskning på gång 

Mer forskning på området är på gång. 

– Vi har ett nytt forskningsprojekt som heter ÖLAS. I det ska vi utvärdera bedömningsstödet LegiLexi och hur det kan fungera för elever inom anpassad grundskola. Studien omfattar årskurs 1–3 och sträcker sig över två år. Datainsamling pågår och cirka 100 elever deltar i projektet. Det är ett spännande projekt och det märks att det finns ett stort behov av kartläggande material. 

Jenny avslutar med att lyfta fram de allra viktigaste resultaten. 

– Strukturerad läsundervisning som innehåller Phonics och följer eleverna upp i åldrarna är viktigt, inte bara för läsning utan även för att utveckla elevens kommunikation och självständighet i samhället. Och lärarens roll är oerhört viktig för att stödja elevernas utveckling!