Lärverktyg när träning inte räcker

På barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna arbetar Cecilia Jalkebo, pedagogikutvecklare, och Annika Christensen, specialpedagog, med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Monika Lindblom tillhör digitaliseringsenheten och arbetar med it och support på lärresurserna. Trion arbetar med att stötta förskolor och skolor att gå från teori till praktik och skapa tillgängligt lärande med digitala lärresurser.

Tydlig målbild

Vad skolorna behöver veta och kunna samlas på webbplatsen Pedagog Eskilstuna. Målbilden är tydlig: om skolorna använder alla stödstrukturer som finns blir resultatet en tillgänglig lärmiljö för eleverna. Målet är att digitala lärresurser för tillgänglig undervisning ska vara integrerade i all undervisning.

– Varje elev behöver träna. Vi bygger in det i undervisningen, så att varje elev känner sin kapacitet och tror på sig själv. Det behövs tid för att lära sig hur olika verktyg fungerar och att inte fastna vid tekniken. Både eleven och läraren behöver känna en trygghet i hur eleven lär och vilka verktyg som kan stödja, säger Annika.

Ett komplement i klassrummet

Strategin är att skapa nyfikenhet och visa på nyttan. De digitala lärresurserna är ett komplement i klassrummet. De ska inte ersätta en varierad och differentierad undervisning. Utvecklingsenhetens roll är att stödja rektorerna, men även förstelärarna, specialpedagogerna och speciallärarna är viktiga för att få in lärresurserna i klassrummet. Utvecklingsenhetens ambition är att ge hjälp till självhjälp genom att stötta skolornas egna utvecklingsorganisationer.

– Lärarnas arbetsbörda är tung, men de behöver veta hur och varför lärresurserna används. Det behövs en tidig hjälp, och det är ett tillsammansarbete, därför har vi flera nätverk som stöttar, bland annat ett för specialpedagoger och ett för förstelärare, förklarar Cecilia.

Monika Lindblom började på Skoldatateket i Eskilstuna på 1990-talet. Hon minns en elev som gillade att referera fotbollsmatcher, men som hade utmaningar med stavningen.

– Han tänkte först skriva ”plats” på fotbollsplanen, eftersom det är enklare att stava. Tack vare taligenkänningsprogrammet kunde han uttrycka sig som han ville. Det blev ”position” i referatet. Att se hans min när programmet skrev position glömmer jag aldrig. Jag får lite gåshud när jag tänker på det, säger Monika.

Fokus på det pedagogiska och didaktiska

– Hela lärmiljön spelar roll. Det gäller att få till stödstrukturer, exempelvis modeller och exempel, checklistor och begreppsstöd, lärarens stöttande frågor, digitala verktyg för struktur, repetition eller visualisering, struktur i grupparbete, tydliga regler och förväntningar och visuella stöd som scheman, bildstöd och timers. Därför behövs samtal om vad digitala lärresurser ska användas till, säger Annika.

I arbetet för att driva utvecklingen i skolorna kan rektorerna i kommunen få hjälp av kompetenser på förvaltningen.

– Det behövs utvecklingsfokus för att få saker att hända i klassrummet. Digitala lärresurser kan göra undervisningen tillgänglig för alla och vi har fokus på det pedagogiska och didaktiska, avslutar Cecilia.