Vad ska man tänka på när man undervisar lite äldre elever med läs-och skrivsvårigheter, dyslexi?
Det är aldrig för sent att arbeta med läs- och skrivträning men det är viktigt att i all planering av extra anpassningar och särskilt stöd utgå från en helhetsbild av elevens svårigheter och studiesituation. Det är betydelsefullt att tänka på att dyslexi tar sig olika uttryck hos olika individer och det gäller också mottagligheten för träning. En elev som har dyslexi och går på gymnasiet kan under tidiga skolår haft en god läs-och skrivträning men trots det fortfarande ha bestående svårigheter.
Läs- och skrivträning bygger på samma principer oavsett ålder eller årskurs och handlar översiktligt om automatisering av fonem-grafem-koppling och ordavkodning. Alla elever har rätt till en god undervisning som främjar deras läs-och skrivutveckling. Forskning har visat att tidiga insatser är viktiga för att utveckla en god läsförmåga. I de yngre skolåren ligger betoningen på lästräning. Ju högre upp i åldrarna man kommer desto mer blir läsningen ett redskap för att inhämta och förmedla kunskap och för att klara betygskriterierna. Det är därför viktigt att se över fördelningen mellan kompensation och läs- och skrivträning. Både träning och kompensation behöver finnas genom skoltiden, men fördelningen mellan dem ändras över tid.
Generellt brukar man säga att träning överväger i de yngre skolåren medan kompensation eller stöd blir viktigare ju äldre eleven blir. Det är också bra att tänka på att det inte handlar om antingen eller, utan både och, det vill säga både läs-och skrivträning och kompensation, genom hela skoltiden. Elever med läs-och skrivsvårigheter behöver alltså träna kontinuerligt, men inte hela tiden. Det är viktigt att skilja på när eleven tränar läsning och när eleven ska lära in ett ämnesinnehåll.
Lika viktigt som det är med tidiga insatser är att insatserna leder eleven framåt i sitt lärande. Till exempel behöver elever med dyslexi vanligen träna på avkodning, medan någon annan behöver träna på till exempel läsförståelse.
Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag stora möjligheter att få lyssna på text samt använda dikteringsfunktion för att kompensera för sina svårigheter. På så sätt blir det enklare att klara utbildning och studier. Det finns studier som pekar på att användandet av talsyntes påverkar läsande positivt. Även om eleverna får kompensation genom digitala verktyg måste de också få undervisning kring textbearbetning, grammatik och stavning.
Exempel på digitala verktyg som motverkar konsekvenserna av läs- och skrivsvårigheter men också främjar läs-och skrivutvecklingen kan till exempel handla om:
I filmen Daniellas berättelse berättar Daniella om hur digitala verktyg har bidragit till hennes lärande och skolframgång. Se nedan.
Läs mer på spsm.se
Läs- och skrivutveckling (spsm.se)
Om strukturerad fonem-grafemkoppling