Teckenspråk
Forskningsutblick: Undervisning om livsfrågor i gymnasieskolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Studien undersöker undervisning om livsfrågor i anpassad gymnasieskola i Sverige. Syftet är att bidra till att utveckla den pedagogiska praktiken. Tidigare forskning visar att gymnasielärare sällan prioriterar livsfrågor. Med livsfrågor menas frågor om grundläggande villkor för mänskligt liv och existens.
Det är oklart varför lärare inte lyfter dessa frågor mer. Två möjliga skäl är att lärare saknar utbildning och didaktiska verktyg för att arbeta med existentiella teman, eller att de uppfattar sådana frågor som känsliga. Det finns heller inget som visar att lärare i anpassad gymnasieskola skulle arbeta mer med livsfrågor än andra lärare. Tvärtom kan det vara svårare. Elever i anpassad gymnasieskola lever ofta under villkor som skiljer sig mycket från jämnårigas. Det ställer särskilda krav på undervisningen.
Det här handlar forskningen om
Studiens syfte är att synliggöra elevers livsfrågor och utveckla undervisningen inom området. Projektet undersöker vilka livsfrågor som kommer upp i undervisningen och vilka som inte gör det. Det studerar också hur lärare arbetar med livsfrågor för att stödja elevernas personliga utveckling, vilka utmaningar de möter och hur de hanterar dem.
Så här gjorde forskaren
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever på nationellt program (tre pojkar och fem flickor), två lärare och en rektor. Skolan ligger i en större svensk stad. Intervjuerna var öppna och utforskande. De tog upp både livsfrågor och undervisning om livsfrågor.
Eleverna fick bland annat frågor som:
- Vad gör dig lycklig?
- Vad tänker du om framtiden?
- Hur upplever du tonårstiden?
- Finns det frågor eller tankar som återkommer ofta?
Intervjuerna med lärarna och rektorn var också öppna men mer inriktade på undervisningen.
Det här kom forskaren fram till
Elevernas livsfrågor handlade främst om konkreta erfarenheter i deras vardag och om aktuella händelser. De tog mer sällan upp abstrakta existentiella frågor. Lärarna behövde därför tolka elevernas erfarenheter som livsfrågor och samtidigt göra mer abstrakta teman begripliga genom kopplingar till vardagen.
Flera elever uttryckte osäkerhet kring sitt eget värde. Det är vanligt i tonåren men kan bli tydligare för elever med intellektuell funktionsnedsättning på grund av samhällets motstridiga krav. Ingen elev nämnde sin diagnos. Det stämmer med tidigare forskning som visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta undviker att prata om den.
Lärarna lyfte också svårigheter när elever inte såg sig som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Då tog deras förväntningar och drömmar inte hänsyn till funktionsbegränsningarna. Lärarna behövde balansera stöd för elevernas förståelse av sina begränsningar med stöd för deras framtidsplaner.
Skillnader i elevernas funktionsnivå och mognad gjorde undervisningen svårare. Det visar behovet av mindre och mer enhetliga grupper samt fler resurser. Föräldrarnas inställning till barnets funktionsnedsättning hade stor betydelse både för undervisningen om livsfrågor och för elevernas personliga utveckling.
Så kan du förstå och använda forskningen
Studien synliggör elevernas livsfrågor och ger vägledning för hur lärare kan utveckla undervisningen inom området. Den visar också vilka utmaningar lärare möter och vad skolan behöver ta hänsyn till.
Så arbetar vi med forskningsutblickar
Forskningsutblickar är kortfattade sammanställningar av aktuell forskning inom specialpedagogik och områden som rör SPSMs målgrupper – barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättningar. SPSM sammanställer och kommunicerar forskningsresultat för att öka kunskapen om specialpedagogiska frågor. Varje utblick lyfter en specifik studie, inte hela kunskapsläget. Om du behöver specialpedagogisk rådgivning kontakta Fråga en rådgivare.
