Teckenspråk
Satsning på kommunikation gav snabbt resultat
Ibland dyker barn med unika behov upp i förskolan. Då kan förskolan behöva utveckla sitt arbete. Förskolan Råssnäs i Motala startade ett projekt för att stödja ett visst barns kommunikation och språkutveckling. Och redan efter ett halvår märks positiva resultat.
– För ett tag sedan kom barnet fram till mig för att visa vad hen hade målat. Jag tänkte wow! Det är ju bara någon gång ibland som jag träffar hen och tidigare har hen inte kommunicerat med mig på det sättet, säger rektor Katharina Vigren.
Barnet har ett ovanligt syndrom som innebär att hens hörsel och syn försämras successivt. Just nu märks framförallt hörselnedsättningen och den påverkar hens språkutveckling. För att stötta hens språk och kommunikation tog förskolan kontakt med kommunens specialpedagoger.
– Det visade sig att kommunen hade två inhyrda specialpedagoger som hade särskild kunskap om barnets funktionsnedsättning, så vi kom i gång snabbt, säger Katharina.
Projekt för att främja språkutveckling
För drygt ett halvår sedan startade förskolan projektet Språkets väg. Nu träffar några ur personalen de två specialpedagogerna tre gånger i veckan. Då lär de sig mer om kombinationen hörsel- och synnedsättning, hur den sociala miljön kan anpassas för att främja språkutvecklingen och strategier för att kompensera eventuell framtida sämre syn.
– Vi jobbar mycket taktilt eftersom barnet längre fram kan komma att behöva kommunicera just så, säger Anna Bergström, förskollärare.
Ett exempel är när de jobbar med modellera. De värmer en del i mikron och kyler ned en del i kylskåpet, så att barnen kan känna skillnaden och prata om begreppen varm och kall. Eller så pratar de om mjuk och hård, utifrån hur leran känns.
Ge barnet tid i kommunikationen
För några år sedan fick all personal utbildning i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. Det är nödvändigt för det aktuella barnet, men även andra barn har nytta av det, bland annat yngre elever.
– Vi ska ta upp den utbildningen igen, säger Katharina, det behövs påfyllning då och då.
En viktig lärdom i projektet är att inte vara för snabb och ivrig. När kommunikationen inte flyter på måste man ge barnet tid att ta in budskapet, fundera och svara.
– Det är bra för alla barn att vi tar det lugnt, säger Anna, att använda TAKK hjälper oss att prata långsammare.
Redan ett halvår in i projektet såg de en tydlig språklig utveckling hos barnet. Nu arbetar de ännu mer med både TAKK och talat språk.
Positiva effekter för barnet och verksamheten
– Jag ser att barnet använder fler tecken och hen förstår att hen kan påverka genom att kommunicera, säger Anna. Ett enkelt exempel är att be om mer mat.
– Jag ser att personalens fantastiska arbete ger resultat, säger Katharina. Vi har fått till ett systematiskt lärande, högre kompetens och förbättrade anpassningar. Det stärker verksamhetens förmåga att möta barnets behov, och på sikt även andra barns behov.
