Teckenspråk
Forskningsutblick: Prioriteringar inom organisering av specialpedagogiskt stöd inom komvux och SFI
Inom komvux studerar många vuxna i högt tempo, trots tidigare erfarenheter av skolmisslyckanden. Inom sfi varierar studietakten beroende på förkunskaper. Samtidigt är intaget kontinuerligt och studietiden begränsad, vilket skapar särskilda pedagogiska utmaningar.
Vuxenutbildning kan ses som en form av specialpedagogik. Undervisningen ska kompensera för olikheter och bidra till studierättvisa. För många vuxenstuderande är studieresultaten dessutom direkt kopplade till möjligheten till försörjning.
Trots detta är det specialpedagogiska stödet inom komvux och sfi mindre reglerat än i andra skolformer. Forskning visar att stödet ofta utformas på liknande sätt som i grundskolan, trots att vuxenutbildningen har andra förutsättningar.
Det här handlar forskningen om
Studien undersöker hur särskilt stöd kan organiseras inom svensk vuxenutbildning. Fokus ligger på vuxenstuderande och nyanlända som i utbildningssammanhang ofta beskrivs som långt ifrån etablering på arbetsmarknaden. Studien identifierar flera övergripande frågor som har betydelse för hur stödet organiseras i praktiken.
Resultaten visar tre huvudsakliga sätt att organisera särskilt stöd inom vuxenutbildningen:
- pedagogiskt grupporienterat kollegialt lärande,
- specialpedagogiskt individorienterat stöd och
- hälsofrämjande arbete inom elevhälsoteam.
Organisationsformerna diskuteras utifrån deras för- och nackdelar i relation till lärmiljöernas förutsättningar och tillgängliga resurser.
Så här gjorde forskarna
Studien bygger på ett ettårigt fältarbete vid komvux och SFI. Fältarbetet genomfördes under det första året av ett treårigt specialpedagogiskt utvecklingsprojekt som skolan drev i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i en mindre svensk kommun. Totalt genomfördes 13 gruppintervjuer med lärare: 27 lärare deltog i början av studien och 23 i slutet. Därutöver intervjuades speciallärare inom elevhälsoteamet samt rektor och projektledare.
Det här kom forskarna fram till
Forskarna identifierade tre sätt att organisera särskilt stöd inom vuxenutbildningen.
1. Pedagogiskt grupporienterat kollegialt lärande
I det första sättet att organisera stödet försökte lärarna hantera heterogena studiegrupper genom kollegialt lärande. Speciallärarnas roll blev relativt osynlig. Lärarna tog i stället stöd av varandra i det dagliga arbetet. Lärarna uttryckte osäkerhet kring vilka elever som borde prioriteras. Krav på att stödja eleverna med störst svårigheter stod ofta i konflikt med kraven på hög måluppfyllelse. I praktiken riktades stödet därför ofta mot elever som låg nära att nå kursmålen. Lärarna saknade också tillgång till andra undervisningslokaler än det ordinarie klassrummet.
2. Specialpedagogiskt individorienterat stöd
Det andra sättet att organisera stödet fokuserade på att speciallärarna, efter att de utrett enskilda elevers behov, erbjöd undervisning i mindre grupper. Modellen hämtades ifrån grundskolan. Speciallärarna upplevde ett högt tryck från de studerande som efterfrågade en lugnare studiemiljö eller individuell handledning. Efterfrågan var så stor att speciallärarna ibland var återhållsamma med att informera om möjligheten till undervisning i mindre grupper. De deltog också sällan i den ordinarie klassrumsundervisningen. Försök med öppna stödgrupper fungerade inte som tänkt, bland annat på grund av bristande bemanning.
3. Hälsofrämjande arbete inom elevhälsoteam
Det tredje sättet att organisera stödet handlade om hur resurser prioriterades inom elevhälsoteamet. Arbetet fokuserade främst på frågor kopplade till de studerandes hälsa, sociala situation och behov av externa insatser. Detta innebar att stödet ofta förlades utanför klassrummet, till exempel i samtal med kurator eller genom hänvisning till vårdcentraler och andra myndigheter.
Så kan du förstå och använda forskningen
Studiens resultat synliggör centrala frågor i organiseringen av vuxenutbildningens stödinsatser. En central fråga är vilka studerande som ska prioriteras: de som befinner sig nära målen, de med störst stödbehov eller de vars studier påverkas av hälsorelaterade hinder.
En annan central fråga gäller var stödet ska ges. Stöd kan organiseras i klassrummet genom lärarnas anpassningar och kollegiala lärande, eller utanför klassrummet i särskilda grupper efter specialpedagogisk utredning. När stödet organiseras med fokus på en utökning av kuratorers psykosociala stöd, framträdde visserligen ett stort behov, men insatserna främjar inte i huvudsak elevernas pedagogiska resultat.
Studien visar på behovet av starkare samarbete mellan lärare och speciallärare. Samarbete behövs både i klassrummet och genom speciallärarnas deltagande i det kollegiala lärandet i utvecklingen av den specialpedagogiska kompetensen. Studien lyfter också möjligheten att erbjuda öppna, lärbemannade stödgrupper, där studerande själva kan söka stöd utan att först ha utretts av speciallärare.
Så arbetar vi med forskningsutblickar
Forskningsutblickar är kortfattade sammanställningar av aktuell forskning inom specialpedagogik och områden som rör SPSMs målgrupper – barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättningar. SPSM sammanställer och kommunicerar forskningsresultat för att öka kunskapen om specialpedagogiska frågor. Varje utblick lyfter en specifik studie, inte hela kunskapsläget. Om du behöver specialpedagogisk rådgivning kontakta Fråga en rådgivare.
