Forskningsutblick: Turtagning och kommunikationssätt under gruppaktiviteter i anpassade grundskolor
Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikationen kan se ut under gruppaktiviteter i anpassade grundskolor, det som tidigare kallades för grundsärskolan och som består av klasser för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Videoobservationer genomfördes under samling och rast inomhus i sju klassrum. Resultaten visade att personalen dominerade interaktionerna och att kommunikationsstöd (teckenspråkstecken/TAKK, bilder, talande hjälpmedel) användes mindre under rast jämfört med samling.
Det här handlar forskningen om
Denna studie genomfördes eftersom mycket lite forskning har fokuserat på hur kommunikationen kan se ut i vardagliga gruppaktiviteter i klassrum för elever med IF. Tidigare forskning har främst fokuserat på enskilda elever, ofta i interaktion med en enskild skolpersonal. Studien har särskilt fokuserat på att undersöka turtagning och användning av olika kommunikationssätt, inklusive kommunikationsstöd, hos såväl elever som personal. Det är områden som undersökts endast i begränsad utsträckning när det gäller den anpassade grundskolan i Sverige, trots att kommunikation är ett viktigt område för dessa elever.
Så här gjorde forskarna
Forskarna genomförde videoobservationer av två gruppaktiviteter i varje klassrum, en strukturerad aktivitet (samling) och en ostrukturerad aktivitet (rast inomhus). Deltagare var 33 elever och 30 skolpersonal från sju skolor, med klasser som bestod av 3-7 elever och 3-6 personal. Videoobservationerna analyserades med hjälp av ett kodningsschema, där varje turtagningsbidrag (initiativ, respons, uppmärksam, distraherad) registrerades. Initiativ och respons kodades vidare med de kommunikationssätt som användes för just det initiativet eller den responsen. Frågeställningarna var: Hur såg turtagningen och användningen av olika kommunikationssätt ut i två vardagliga gruppaktiviteter vid jämförelse mellan (a) elever och personal, och (b) samling och rast?
Det här kom forskarna fram till
Forskarna fann att personalen dominerade interaktionerna genom att ta fler initiativ och responser än eleverna, särskilt under samlingen. Eleverna visade sig vara mer distraherade under samlingen än under rast, medan personal var mer distraherade under rasten än samlingen. Det visade sig också att kommunikationsstöd, såsom teckenspråkstecken/TAKK och bilder, användes mer under samling än under rast. Det framkom även att eleverna använde mer kommunikationsstöd när personalen använde det mer, och att talande hjälpmedel användes mycket begränsat av både elever och personal.
Så kan du förstå och använda forskningen
Denna forskning ger en inblick i hur kommunikationssituationen kan se ut i anpassade grundskolor i Sverige. Trots att endast ett fåtal skolor undersöktes, erbjuder resultaten värdefulla insikter som kan ligga till grund för utveckling av kommunikationsmiljön i liknande verksamheter. Studien belyser särskilt behovet av ökad kunskap och färdighet hos skolpersonal i att anpassa sin kommunikationsstil och att använda och tillgängliggöra kommunikationsstöd. Framför allt skulle bilder för kommunikationssyften och talande hjälpmedel kunna användas mer, särskilt under mer ostrukturerade aktiviteter såsom raster. Framtida forskning kan med fördel undersöka andra aspekter av kommunikation i denna skolmiljö, samt undersöka om kommunikationssituationen kan förbättras genom utbildningsinsatser riktade till personalen.
Hur pratar elever och personal med varandra i grupp i anpassade grund-skolor?
Forskare har undersökt
hur elever och personal kommunicerar
när de gör saker i grupp.
Eleverna går i anpassad grundskola,
det vi kallade grund-sär-skola förr.
Eleverna har IF = intellektuell funktions-nedsättning.
Forskarna filmade under samling och rast.
Eleverna var inne i klass-rummet.
Man kan se att personalen pratar mest.
De använder mer kommunikations-stöd
under samling än rast.
Kommunikationsstöd kan vara
bilder och TAKK-tecken.
Det här handlar studien om
Forskarna ville veta mer om
hur elever med IF kommunicerar.
Hur pratar de i skolan?
- Vem talar när?
- Använder de olika sätt att kommunicera på?
- Använder de stöd?
- Hur gör personalen?
- Gör de på samma sätt
på samling och rast?
Så här gjorde forskarna
Forskarna filmade
två aktiviteter i grupp
i varje klass-rum.
Det var en samling
och en inne-rast.
Forskarna analyserade filmerna
efteråt.
De här var med i studien:
- 7 skolor.
- 33 elever.
- 30 skol-personal.
Det var tre till sju elever
i varje klass.
Varje klass hade tre till sex personal.
Det här kom forskarna fram till
Forskarna såg att personalen pratade
mer än eleverna.
Särskilt under samlingen var det så.
Personalen tog mer initiativ.
Eleverna var mer aktiva
på rasten.
Skolorna använde mer stöd
under samling än på rast.
De använde mest bilder och TAKK-tecken.
Eleverna använde mer stöd
när personalen också gjorde det.
Talande hjälpmedel är ovanligt.
Alltså till exempel inspelade ord.
Så kan du använda studien
Studien visar hur elever och personal
talar med varandra.
Det var inte så många skolor som var med.
Med det ger dig ändå en bra bild av
hur det kan vara.
Hur kan vi bli bättre på att
tala med elever med IF?
Vad tycker du?
Studien visar att vi som arbetar i skolan
behöver lära oss mer.
Vi behöver bli bättre på att
- kommunicera med
elever med IF. - använda stöd.
- ge eleverna hjälp-medel.
Använd gärna bilder och
talande hjälpmedel!
Tänk också på att ge dina elever
hjälpmedel att använda på rasterna.
Det här behöver vi forska mer om
Hur elever kommunicerar är viktigt.
Det finns fler saker vi behöver
lära oss mer om.
En viktig fråga är:
Skulle det bli bättre för eleverna
om personalen fick mer utbildning?
Det behöver vi också undersöka.