Teckenspråk
Handalfabetet knäcker läskoden
Hur lär man elever som är döva eller har en hörselnedsättning att läsa? När metoden att koppla ljud till bokstäver inte fungerar behövs något annat. Lösningen: handalfabetet.
Eleverna i förskoleklassen kommer springande in från rasten. Det är dags för en lektion om bokstäver och ord. De ser materialet som läraren Sofie Svernhagen lagt fram och blir ivriga att få börja.
På Birgittaskolan i Örebro läser alla elever två språk: svenskt teckenspråk och svenska. Eleverna har olika förutsättningar och förkunskaper. Några elever har teckenspråket med sig hemifrån, andra lär sig det när de börjar skolan. Vissa elever kan ljuda, andra inte.
– Mina elever måste aktivt lära sig det skrivna språket, säger Sofie. Teckenspråkets tecken för till exempel flicka har ingen koppling till bokstäverna i ordet. Därför är det viktigt att vi aktivt använder handalfabetet i undervisningen och att eleverna tränar på att bokstavera.
Forskningsbaserat läromedel med tydliga utvecklingssteg
Att använda det svenska teckenspråkets handalfabet i läsinlärning är inget nytt. Men fram till nu har lärarna själva fått anpassa material som tagits fram för hörande elever. Nu finns däremot det forskningsbaserade läromedlet Handalfabetet – vägen till läsning, som Birgittaskolan använder. Läromedlet bygger på strukturerad träning och repetition där eleverna jobbar med några ord i taget. Orden har samma slutled, som sur, mur och hur. Genom att byta första bokstaven blir det ett helt annat ord. Det hjälper eleverna att förstå hur ord är uppbyggda och att utveckla en fonologisk medvetenhet.
– Utvecklingsstegen är tydliga. Först tränar eleverna bokstavering med handalfabetet så att det sitter i muskelminnet, sen får de se orden skrivna och sen får de skriva orden själva. Sista steget är att se orden i meningar. I varje steg bokstaverar de orden med handalfabetet.
Eleverna blir nyfikna på ord
Läromedlet har färdiga lektioner som alla har samma upplägg. Det gör att eleverna vet vad som ska hända och vad som förväntas av dem.
– Det roligaste är att materialet är så varierat, vi kan till exempel para ihop ord med bilder, bygga ord med lösa bokstäver eller lägga ut orden på golvet och så får eleverna hoppa till rätt ord.
Sofie märker att eleverna blir nyfikna på ord och ställer frågor.
– De bokstaverar ord de ser och letar efter ord på en viss bokstav. De upptäcker också ord i ord, till exempel ordet dag i måndag. Ordet dag känner de till men mån, vad betyder det? Då får vi tillfälle att prata om ordens betydelse.
Önskar mer forskning om tidig läsinlärning
Sofie har deltagit i ett forskningsprojekt om det nya läromedlet genom att filma alla lektioner där hon använde det. Filmerna användes sedan som underlag för forskarna. Hon fick också reflektera över materialet och lektionerna tillsammans med forskarna.
– Det känns tryggt med ett forskningsbaserat läromedel för våra elever. Jag hoppas på mer forskning om tidig läsinlärning för vår målgrupp. Hur ska vi tänka när vi introducerar bokstäverna för våra elever? Ska vi börja utifrån ordningen i alfabetet eller ska vi titta mer på hur bokstäverna ser ut i handalfabetet? Det finns mycket att fundera kring.
